S:t Nicolai kyrka

Guide till S:t Nicolai kyrka samt jakten på kyrkmöss

Insidan på S:t Nicolai kyrka

Det här är en kort presentation av S:t Nicolai kyrka i Sölvesborg. Avsikten med skriften är att besökaren skall få hjälp att hitta rätt bland alla vackra ting, som pryder det 700 år gamla templet. 

KORET

Golvet runt altaret är lagt av gamla gravstenar. Längst i NO finns en murad gravkammare täckt av en gravsten.

MÅLNINGAR

Kalkmålningarna i Sölvesborg intar en särställning i södra Sveriges medeltida konst. Målningar inne i kyrkan är -med undantag av ett fåtal från 1906 - gjorda i början av 1400-talet, medan de i vapenhuset är något senare, troligen från mitten av 1400-talet.

Travé 1 (längst åt öster):

På östra väggen finns t.v. om altaret en biskop med bok och stav samt ett rött konsekrationskors. T.h. en målning föreställande den helige Blasius (medeltid). På norra väggen apostlarna Petrus och Jakob, på södra väggen Paulus och Johannes (1906). Inga spår efter ursprungliga kalkmålningar har iakttagits i valvet.

Travé 2

På södra väggen finns den heliga Dorotea, handelsmännens skyddshelgon (medeltid) , på norra sidan ett kvinnligt helgon (1906).

I valvet ”Mariavalvet” finns rika figurscener ur Jungfru Marias liv, kyrkans märkligaste kalkmålningssvit (medeltid). Överst i södra kappan en trehövdad figur symboliserande Fadern, Sonen och Den Heliga Ande, därunder scener ur Annas och Joakims (Marias föräldrar) liv, i västra kappan avbildas bl. a födelsen och trettondagsmotivet, i norra kappan omskärelsen eller Marias kyrkogång: tolkningen är osäker. Dessutom flykten till Egypten, den krönta madonnan och Marias gravläggning. I östra kappan avslutas sviten med en monumentalt utsmyckad målning av Marias kröning.

ALTARET

är från medeltiden, men flyttade 1905-06 och murades om med gammalt tegel. Det är framtill klätt med ett träantemensale (längst ner) med de fyra evangelisterna åtskilda av pilastrar.

Altaruppsatsen bär årtalet 1622 och är uppförd i typisk Christian IV-stil. Den består av fyra rikt dekorerade våningar med krön. Huvudvåningen domineras av nattvardsmålningen omgiven av instiftelseorden på latin i två stora fält. Nere till höger ett litet vackert tänkespråk av Durandus de Sancto (ca 1270-1332), som i översättning blir ungefär ”Vi hör Ordet, känner rörelse, vet icke hur, men tror på Herrens närvaro”. 

Andra våningen innehåller målningar ur Jesu liv: Födelsen, Korsfästelsen, Uppståndelsen och Himmelsfärden. På frisen under dessa scener står (i översättning) texten ”Christian IV, med Guds nåde den allra Kristligaste Konung. Fromhet stärker väldet”. 

På tredje våningen finns två målningar: Andens utgjutelse över apostlarna samt Yttersta domen.

På altartavlan nämns också Thage Ottesen Thott, länsherre på Sölvesborgs slott under den tid då altaruppsatsen kom till. Altaruppsatsen i Sölvesborg (och Mjällby) har stora likheter med den i S:t Petri kyrka i Malmö. De är dock inte utförda av samma konstnär.

LÅNGHUSET

I korsmitten hänger det stora triumfkrucifixet från 1410-talet, d. v. s. samtida med kalkmålningarna. Det är utfört i snidat trä och mycket naturalistiskt.

På norra väggen t. v. om predikstolen finns en medeltida kalkmålning som avbildar Bebådelsen. T.v. om arkadbågen den bebådande ängeln Gabriel under en baldakin. Över denna Gud Fader med en välsignande och en pekande hand (mot Maria?). T.h. den knäböjande Maria, och över henne Jesusbarnet i miniatyr på båglinjen (från Guds hand?).

Oljemålningen t.v. om dörren till sakristian är målad av en okänd konstnär från 1730-talet och föreställer Kristus i Getsemane.

Valvet (”Passionsvalvet”) är täckt av medeltida målningar. bl. a. änglar med olika pinoredskap.

Predikstolen av skulpterad ek är samtida med altaruppsatsen, d.v.s. från början av 1600-talet. Utbyggnadens sidor med Olaus Petri, Luther och Paulus i relief är från 1906, då predikstolen flyttades från motsatta väggen i valvet. 

KAPELLET

På södra väggen en medeltida kalkmålning som föreställer ett helgon (S:t Eligius, guldsmed och hovslagare, senare biskop i oyon år 641) som kniper en djävul i näsan.

Ljuskronan och ljusstaken (med fåglen) är från 1630-talet, dopfatet troligen medeltida.

Trälkrucifixet (utan armar) är från början av 1700-talet, kalkklädet i N nischen föreställande Rebecka vid brunnen är troligen ett engelska arbete från 1600-talet, förbättrat 1795.

I en av nischerna finns en modell av kyrkan och klostret, som man tror de kan ha sett ut under klostertiden (mer om detta längre fram).

VAPENHUSET

Kalkmålningarna i vapenhuset från mitten av 1400-talet är av två slag: överst sju helfigurer, av vilka man känner igen Petrus och Paulus på den östra väggen (de övriga fem är inte entydigt bestämda): under dessa finns 16 illustrationer ur Jesu liv. Förlagan till dessa kommer troligen från en bildbibel. 

Bildsviten föreställer, med början t.v. om dubbeldörrarna: Bebådelsen, Maria och Elisabeth, Födelsen, Flykten till Egypten, Dopet, Förklaringsberget, Intåget i Jerusalem, Nattvarden och Getsemane; de senare svårt skadade.

Vidare t.h. om dubbeldörrarna: Korsfästelsen, Korsnedtagningen, Begråtandet, Gravläggningen, Uppståndelsen, Himmelsfärden och Nådastolen.

Kyrkstocken av ek är troligen från medeltiden. Den användes förr som fattigbössa.

Stentoftensten från början av 500-talet är en av de märkligaste runstenarna i Blekinge. Den på träffades på en åker (”Stentoften”) 1823 vid landsvägen mot Sölve. Inskriptionen är svårtydd. En tolkning lyder ”Nybyggarna, nykomlingarna gav Hathuwolf äring, överöste Hariwolf med rikedom. Detta är en djup hemlighet. Här har jag dolt djupa hemligheter, Hejdlös i arghet, död för giller den detta nedbryter”.

KARMELITERKLOSTRET

Klostret, som låg norr om kyrkan, grundades 1486 under påven Innocentius VIII och hann aldrig bli helt färdigt före reformationen 1536. Det revs troligen i mitten av 1500-talet.

Flera utgrävningar, både under 1800-talet och 1900-talet, har blottlagt rester efter klostermurarna. Innanför kyrkogårdsmurarna spolierades dessa helt i mitten av 1800-talet, då N kyrkogården uppläts till gravplats. Utanför muren finns de kvar under marknivån.

Kalkstensplattor i markytan markerar nu var klosterlängorna var belägna. Man kan också se de igenmurade ingångarna till kyrkan vid koret och på långhusets V sida. Murrester från klostret och en minnesplatta finns att beskåda på insidan av kyrkogårdsmuren. Utanför tornet i väster står en runsten från 500-talet.

Mellan kyrkan och församlingshemmet finns en bronsskulptur av Owe Pellsjö från 1990: ”Eva och fornfyndet”.

Församlingshemmet från 1960 inrymmer bl a pastorsexpeditionen. I Hörsalen finns en gobeläng ”Solen” komponerad av Barbro Nilsson, en väggkeramik, ”Den stora fiskafänget” av Stig Karlsson samt en oljemålning ”Pieta”, av Bertil Landelius.

 

 

 

Kyrkmus

”Nu är kyrkmössen på plats i S:t Nicolai kyrka! Under juni, juli och augusti kan du ta en folder i vapenhuset och försöka hitta alla mössen som gömt sig i kyrkan. Lycka till!”