Lyssna

Nyhet / Publicerad 5 mars 2019

Fasta på nytt sätt

På fettisdagen frossar vi i semlor. Dagen efter inleds den kristna fastan. En del väljer att fasta för att påminnas om sitt överflöd och för att fördjupa sin andlighet. Jenni Rosqvist tänker öka sin vardagsmotion och bli klimatsmartare.

Idag finns många tolkningar av vad en kristen fasta är. Många tänker nog på matfasta. Sollentunabon Jenni Rosqvist, 27 år, har testat att fasta på olika sätt sedan några år tillbaka. Hon har gått från att avstå till att lägga till saker i sitt liv.
– Det handlar om att utmana sig själv, säger Jenni när vi ses på biblioteket i Rotebro.
Jenni läser till lärare på Uppsala universitet och har under några veckor praktik på en lågstadieskola i närheten. Hon är uppvuxen i Sollentuna och började sitt kyrkliga engagemang som konfirmand i församlingen. Idag är hon ungdomsledare och ledamot i Kyrkorådet och Kyrkofullmäktige.
– Det svåraste med fastan är att tänka tanken att jag inte skulle klara av det. Men samtidigt älskar inte Gud mig mindre för att jag kanske inte fullföljer hela min fasteplan, säger Jenni och ler.

Lägger till istället för att dra ifrån

Hon har prövat på olika saker genom åren. Första året hon fastade testade hon att ta bort socker vilket brukar vara
populärt i fastesammanhang.
– Godis är onyttigt och dåligt. Fasteperioden är lagom lång för att kunna komma in i nya vanor som man vill förändra. Jag har ätit nyttigt istället för att tänka att jag ska dra ner på socker. Man kan lägga till det nyttiga istället för att dra bort det dåliga. För mig är det lättare att fasta på det här sättet, säger Jenni.
I år kommer hon lägga till vardagsmotion och tänka extra på klimatet. Inte köpa för många onödiga saker och inte bidra till onödigt matsvinn. Hon planerar att gå istället för att ta bussen. Ta trappor istället för hissen.
– Det händer saker när jag promenerar. Jag tar in omgivningen på ett annat sätt. Skärmtiden på min Iphone minskas ju enormt av att jag promenerar, säger Jenni och skrattar lite.

 

Hjälp att hitta fokus

Dag Bjärnhall är präst i Sollentuna församling med fokus på vuxenundervisning, som till exempel retreater, samtalsgrupper och pilgrimsvandring. Han har varit präst i 29 år. För honom är fastetiden en möjlighet för eftertanke och bön.
– Det skadar inte att ge sig själv egen tid i det uppskruvade tempo som vi lever i, säger Dag Bjärnhall per telefon.

Under fastan anordnar han en miniretreat för dem som vill dra sig undan en dag för stillhet och inre reflektion.
– När man till exempel står inför ett viktigt beslut som kan betyda förändring i livet, kan det vara bra att ta tid för reflektion och bön om insikt och Guds vägledning, säger Dag Bjärnhall.
Han menar att fastan ofta förknippas med att man ska avstå från mat. Men den kristna fastan kan innebära att man avstår från annat.
– Jesus drog sig undan i öknen 40 dagar för att be. Där utsattes han för olika frestelser att förhålla sig till. Makt och ära, rikedom och begär. Det finns olika grundfrestelser i livet som vi måste förhålla oss till som människor, säger Dag Bjärnhall.

Vidare menar han att fastan kan ge dig som människa en chans att fundera över vad som egentligen är viktigt i livet.
– Det är lätt att tappa bort sig själv i det konsumtionssamhälle som vi lever i. Då kan fastan hjälpa till att hitta rätt fokus, vad som i djupet är viktigt i livet.
Ett annat perspektiv på fastan är att den också kan vara befrielse, att vi får släppa taget om alla ”måsten”.

Göra det som är viktigt

Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2018 ökar vi användandet av sociala medier mer och mer.
– Befrielsen kan ju vara till exempel att vi inte måste vara på sociala medier varje dag. Under fastans 40 dagar kan vi bli påminda om vad vi kan och får ”släppa taget om” för att bli mer befriade och göra det vi verkligen tycker är viktigt, säger Dag Bjärnhall.
Likväl som fastan kan ge möjlighet till eftertanke finns också en solidaritetstanke. Svenska kyrkan har en av sina största insamlingskampanjer under fastetiden med fokus på internationellt arbete av stöd och bistånd.
– Att själv under en tid avstå kan vara ett utryck för solidaritet med människor som lever i materiell fattigdom. Och det är en uppfordran att göra något som gör skillnad för andra, säger Dag Bjärnhall.

 

Det skadar inte att ge sig själv egen tid i det uppskruvade tempo som vi lever.

Skönt med en paus

Tillbaka till Jenni Rosqvist på biblioteket. Hon är nyfiken på livet och vill lära sig mer saker.
– Förra årets fasta var jag taggad på att ta upp gamla skolfranskan igen. Varje dag lärde jag mig franska på appen Duolingo. När fastan var slut var jag så inne i franskan att jag fortsatte.
För Jenni Rosqvist är fastan också tid för självreflektion och tid.
– Det är skönt att få en paus och andas ut. Ibland är det så klart jobbigt med inre reflektion men då försöker jag reflektera över varför jag känner så.
Nu ser hon fram emot askonsdags- mässan som inleder fastan.
– Det är en fin symbolik med att vi får ett sotkors i pannan under mässan. Det påminner om människans dödlighet. Men påsken är ju absolut det coolaste under hela året. Jag gillar att gå från det mörka till det ljus som påsken står för. Då blir jag påmind om att ljuset alltid vinner över mörkret, säger Jenni Rosqvist.

Text: Emelie Simmons

 

Fasta

Hur kan man fasta?
Det är bra att sätta rimliga mål och välja en fasta som utgår ifrån dig själv. Om du känner att det är svårt att avstå helt från något kan du börja med ett litet steg i taget. Kanske avstå från att äta kött någon dag i veckan eller kollar sociala medier en dag i veckan.

Räkna ner genom att sätta kryss i kalendern för hur många dagar det är kvar om du känner att perioden är lång.
Gå ihop med en kompis så ni kan peppa varandra. Ge dig själv tid för reflektion och bön.

Är du osäker på om du klarar det? Testa! Det är inte så knepigt som det kanske låter. Glöm inte att fastan bryts varje söndag, de får innehålla det man fastar ifrån.


Snabbfakta om fasta
En kristen fasta kan vara att avstå från till exempel tv-
tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat.

Årets största fasta i kristendomen är tiden före påsk.
Den börjar 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. Man kan bryta fastan på söndagar om man vill.

Askonsdagen är första dagen i fastetiden och infaller i år den 6 mars. Under askonsdagens mässa är det vanligt att prästen tecknar ett kors med aska på gudstjänstdeltagarnas pannor för att påminna om människans dödlighet.

I Turebergskyrkan firas Askonsdagsmässa kl 08.45 och i Kummelby kyrka kl 17.00.


Retreat i fastetid
Retreat är att dra sig tillbaka, att ge tid och rum för möte med sig själv och med Gud. Lördag 13 april är det en Retreat i fastetid i S:t Larsgården vid Sollentuna kyrka. Det blri en dag i stillhet och tystnad med meditationer och andakter. En dag för eftertanke och bön.

Retreatledare är prästerna Dag Bjärnhall och Lena Thoms.
Att vara med denna dag kostar 100 kr och då ingår lunch och fika.

Vill du veta mer eller anmäla dig, gör du det senast 5/4 till Dag Bjärnhall, dag.bjarnhall@svenskakyrkan.se


Hjärnfasta
Ett högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. För hur mycket vi än gillar att kolla våra sociala flöden, läsa nyheterna i mobilen eller se filmer på plattan, är vår hjärna inte anpassad till dagens samhäll. Den är helt enkelt i osynk med vår tid. Det menar Anders Hansen som är leg läkare från Karolinska Institutet, överläkare i psykiatri och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.

I boken Skärmhjärnan tar han upp hur hjärnan fungerar. Han tycker att vi ska visa hjärnan lite mer hänsyn och ger tips på sådant som kan underlätta för hjärnan. 

Starka kontraster

Sollentunabon Eivor Nybom minns barndomens fastetid väldigt starkt. Från Fettisdagens fest till den långa fastetiden som avslutades på påskdagen med jublande sång.

Tråkighetsluckan

Om du fick möjlighet att bryta vanor och mönster under en begränsad tid, vad skulle det vara?

Semlan

Fettisdagen, i år 5 mars, är den traditionella dagen att äta semla. Förr var det här sista chansen att äta upp sig inför fastan.