FÖRTECKNING ÖVER BRUKSPREDIKANTER I GÅLSJÖ KAPELL FRÅN 1774 TILL 1864
Efter att kapellet hade byggts, var det angeläget, att få en egen präst. En egen bostad till brukpredikanten byggdes öster om ån. Predikanten hade skyldighet att undervisa barnen. Till skollokal användes någon lämplig ledig bostadslägenhet. En tid hölls skolan i en av herrgårdens flyglar.
Den första prästen hette Johan Lenaesius. Han tillträdde tjänsten 1774. Han härstammade från Lännäs där fadern var inspektor på Holms säteri.
Efter honom, år 1784, kom Olof Klockhoff, som var komminister i Helgum. Hans lön bestämdes till 33½ riksdaler banco jämte fri kost och husrum.
Näste präst var Aron Sollén, torparson från Staberg under Holms säteri. Han prästvigdes 1795 och kom till Gålsjö 1798.
Den fjärde i ordningen var Erik Sjöding, bondson från Skön. 1803, efter prästvigning, blev han nådårspredikant i Överlännäs och samma år brukspredikant.
Efter honom kom Simon Petrus Norman, fiskarson från Härnösand, som kom till Boteå 1811 och blev brukspredikant i Gålsjö samma år.
Anders Ahrlin, som kom från byn Arlom i Boteå blev brukspredikant i Gålsjö 1814. Han blev avskedad 1822 för oordentlighet.
1823 kom Johan Åkerberg till Gålsjö. Hans far var sadelmakare i Härnösand. Johan Åkerbergs son, Johan Ulrik, föddes i Gålsjö. Han blev kyrkoherde och prost i Sollefteå.
Nästa brukspredikant var Erik Nordenberg, född i Lit, Jämtland. Han blev sedan komminister i Boteå-Överlännäs och samtidigt den förste predikanten på Sånga nyanlagda läger, Sånga Mo.
Pehr Sundvall blev näste Brukspredikant. Han var son till komminister Olof Sundvall i Ådalsliden. Pehr innehade också bataljonspredikantsysslan på Sånga läger. Han hade mycket enkla levnadsvanor, gick barfota till lägerplatsen i Sånga för att förrätta gudstjänst. Först när han kom fram, tog han på sig skorna.
Sedan kom Pehr Elfström. Han var bondson från Långsele. Han avled som kyrkoherde i Selånger.
Den 11:e och siste brukspredikanten och även den egendomligaste var Lorens Theofron Falk, född i Piteå. Han verkade i Gålsjö till 1864. Falk fick i folkmun namnet ”Mannen med harpan”. Han fick namnet, för att han hade till vana att vandra ut i bygderna för att predika och sjunga. Ofta ackompanjerade han sig med ett instrument, som folket uppfattade som en harpa. Det kan ha varit en sorts gitarr. Han slutade sina dagar som vice pastor i Junsele år 1868.
FÖRFALL, RENOVERING OCH BRAND
Av kyrkans räkenskaper ser man, att kapellet kan betraktas som färdigbyggt först 1827, då tornet uppfördes under ledning av byggmästare Geting.
Under 1860-talet upphörde brukspredikantsysslan och även de regelbundna gudstjänsterna i kapellet, vilket fick till följd, att kapellet började förfalla. Järnhanteringen på Gålsjö lades ner år 1892, då den sista hammaren kom ur bruk. Manufaktursmidet pågick till år 1901. Under trävaruepoken fortsatte Björkå AB använda husen som bostäder åt anställda. År 1927 föranstaltade Björkå bolags ägare, även ägare till Gålsjö bruk, löjtnanten Per Hjalmar Hedberg och hans hustru Jontha, om en genomgripande renovering av kapellet.
Kapellets inre reparerades och nymålades. En ny altaruppsats, utförd i 1700-tals stil med altartavla visande Kristus på korset, målad av Yngve Lundström, sattes in. Ett vackert antependium i grönt anskaffades liksom en praktfull mässkrud och en vit altarduk av linne, med spets knypplad i Bologna av linne, vuxet och spunnet i Ångermanland.
Det förskönade kapellet invigdes på tredjedag jul 1927 av biskop Ernst Lönegren, hundra år efter att kapellet var helt färdigbyggt
Kapellet låg på en liten kulle invid bygdevägen. Det utgjordes av ett åttasidigt brädklätt långhus av trä, en absidformig utbyggnad åt öster, sakristian, och ett torn, som avslutades med ett träkors, åt väster. Kapellets längd var 23,5 m, tornets höjd c:a 18 m. Taken var belagda med kluven spån. I tornet hängde en klocka med inskription: ” Till Gålsjö bruksförsamling på Statssekreteraren och Riddaren af Kongl. Nordstjerne orden Wälborne Herr Johan Nordenfalks anmodan genom Inspektor Christ. Edström. Gjuten i Sundsvall år 1829 af Per Linderberg”
På andra sidan: ”Kommen låten oss tillbedja och nederfalla för Herranom den oss gjort hafwer. Ps.95, v.6.”
Gålsjö bruk var egen församling mellan 1775 och 1935, då den uppgick i Boteå församling.
Det gamla brukskapellet brann ner år 1971 av okänd anledning. Elektricitet fanns inte indragen i kapellet. På platsen står i dag ett högt träkors. Kyrkogården omgärdas av ett staket och ligger invid väg 335, som i dag skiljer av kyrkplatsen från den övriga bruksmiljön. Kyrkogården används fortfarande och förvaltas av Sollefteå-Boteå pastorat. Det händer, att gravsättningar sker där. Det nedbrunna kapellet ersattes 1991 med ett nytt kapell bestående av en åttkantsloge från Lo.
