Kyrkan är öppen i samband med gudstjänst och konserter samt sommartid, måndag-fredag mellan klockan 9-15, veckorna 26-32. Önskar ni se kyrkan övrig tid under året ring vår förman, 0620-835 68, eller besök någon av gudstjänsterna.
HISTORIA
Att Boteå kyrka är medeltida är helt säkert, men riktigt hur gammal är svårt att få klarhet i. Vid den omfattande restaureringen av kyrkan 1952-53, där länsantikvarie Bo Hellman var kulturhistorisk kontrollant, gjordes fynd som enligt honom starkt talar för att kyrkan uppfördes under sent 1100-tal eller eventuellt tidigt 1200-tal. Det är den halvrunda utbyggnad som funnits öster om koret, enligt Hellman en absid, som talar för detta. Det finns även de som gör gällande att utbyggnaden troligen varit en senmedeltida sakristia som tillkommit senare, antagligen under 1400-talet. Andra menar att man med ledning av hur kyrkans första del såg ut, ett långhus med ett smalare och lägre kor, kan datera den till 1200-talet. Detta eftersom denna byggnadsform är karakteristisk för det århundradet och man endast i undantagsfall byggt på detta sätt senare än under 1300-talets början.
Under äldre medeltid saknade många kyrkor innertak och takstolarna var helt öppna från kyrkorummet sett, eller också var innertaket av trä. Under 1400-talet kom de så kallade stjärnvalven och en av fördelarna med dessa var naturligtvis brandsäkerheten, men valvslagningen var också ett viktigt led i vad man brukar kalla ”gotiseringen” av medeltidskyrkorna och troligen var det också viss status att ha ett påkostat stjärnvalv. I Boteå kyrka slogs stjärnvalven i början av 1500-talet, efter det att koret breddats och kapellet förlängts. De två västligaste valven i långhuset är s.k. Vadstenastjärnor, i koret en Rasbostjärna, i kapellet en Korsstjärna och i vapenhuset ett samtida s.k. kryssvalv. Tidigare hade valven dekorativa målningar, men dessa är numera överkalkade. Under 1997 gjordes en provtagning på kyrkans takstolsvirke i syfte att genom årsringsdateringar s.k. dendrokronologisk undersökning få en så exakt datering som möjligt av vid vilken tid trädet avverkats och därigenom kunna bestämma när virket använts till byggnationen. Av de 21 prov som togs kunde 14 dateras och samtliga var från perioden 1466–1502, alltså under kyrkans mest intensiva om- och tillbyggnadsperiod.
År 1788 uppfördes den nuvarande fristående klockstapeln av byggmästare Eurenius, men den har ombyggts under 1800-talet. I stapeln hänger två mycket gamla klockor, storklockan gjöts första gången 1429 och omgjöts 1635, medan lillklockan gjöts 1670.
Under 2009 restaurerades kyrkan såväl utvändigt som invändigt. Utvändigt lagades putsskador och hela fasaden målades. Invändigt rengjordes tak och väggar, golvet slipades och är nu naturfärgat, mot tidigare brunt. All förgyllning rengjordes och retuscherades liksom allt målat, bänkar, dörrar, med mera. I kapellet, ”Lillkyrkan”, togs bänkarna bort och ersattes med stolar och ett fristående altare sattes in. Även i långhuset togs en del bänkar bort, bland annat för att ge plats för en förlängning av koret och dessutom förändrades till viss del bänkkvarterens indelning. Vid samma tillfälle restaurerades också klockstapeln, invändigt byttes rötskadade träkonstruktioner, utvändigt lagades takbeläggningen och klockstapeln målades.