Medlemmarna i syföreningen besitter stor livserfarenhet och har på det sättet
en bred överblick. Vi talade om att tacksamhet och förundran som begrepp ligger ganska nära varandra. Just nu på hösten känner man tacksamhet och förundran över allt vackert som finns i naturen, allt som skapelsen ger på åkrar och i trädgårdar.
Förundran känns som något positivt - något man känner glädje över, som kan inge tacksamhet och förundran och det kan vara olika saker i olika tider och åldrar.
Något som hänt kan först upplevas kanske som negativt eller i alla fall ganska
”nollställt”, men kan med tiden omformas till något positivt. Detta är, som det
står i en psalm i psalmboken, både ”förunderligt och märkligt”.
Någon uttryckte en förundran över vår kropp och över dess läkeförmåga - förundran och tacksamhet över den medicinska utvecklingen, hur man under åren hittat behandlingar och botemedel mot många sjukdomar. Någon uttryckte en förundran över den utveckling man fått uppleva på många områden under livet och över alla möjligheter som finns nu, i vår tid. Ytterligare någon talade också om hur denna ”förundrade” syn på livet uppmanar en till att försöka se eller finna det positiva - att möta livet med den inställningen och att också förmedla den till andra. Att bemöta andra på ett positivt sätt, att uppmuntra och få andra att känna in det positiva och förunderliga i tillvaron. Det kan vara små, enkla saker, men det är så viktigt.
”Vi har så lätt för att bemöta andra med negativism, försök i stället att berömma och upprätta människor.”