Utlandskyrkan 400 år

Utlandskyrkan 400 år

Uppdraget för Svenska kyrkan i utlandet är  generellt är detsamma som för en församling hemma i Sverige. Här firas gudstjänst, förrättas dop och vigsel, man erbjuder samtal, barn- och körverksamhet m.m.

Samtidigt är församlingen utomlands en naturlig mötesplats där man träffar andra svensktalande. Det kanske svenskaste som finns, en fikastund med kaffe och kanelbulle bidrar därför starkt till att tröskeln in i församlingen blir lägre än i Sverige. Det blir en bekant och fast punkt i tillvaron i avsaknad av det vanliga trygghetsnätet. Situationer uppstår trots allt, och både turister och mer permanent boende behöver stöd i olika sammanhang, utomlands blir det mer påtagligt att man då vänder sig till kyrkan.

När människor befinner sig utomlands finns ofta ett främlingskap i och med att man inte på samma sätt som hemma har kännedom om lokala lagar, regler och sjukförsäkringssystem och modersmålet är ersatt av ett annat språk. Det diakonala samhällsansvaret innebär att utlandsförsamlingarna och dess medarbetare tar ett avsevärt ansvar för människor med svenskspråkig identitet som är nödställda och befinner sig i utlandet. Det kan till exempel handla om dödsfall och olyckor, om missbruk, att de är utsatta för brott som våldtäkt eller dömts till långa fängelsestraff. I samverkan med utlandsbeskickningarna verkar utlandsförsamlingarna och utför ett omfattande och av UD uppskattat arbete till människors stöd.