Södermöre pastorat arrangerade en församlingsdag, om utmaningen att bli äldre. Det var den första delen av 3. De fyra föreläsarna hade olika perspektiv på vilka utmaningar som finns. Först ägnades uppmärksamhet åt det naturliga åldrandet ur biologisk, psykologisk och social perspektiv som Arne Sjöberg, geriatriker gick igenom. Arne tog också upp att uttrycket ” gammal och gaggig ” bara är en skröna- d v s man blir inte ”gaggig” för att man blir äldre utan då handlar det om att man fått någon sjukdom.
Därefter tog Jan-Olof Svensson, anhörigkonsulent från NKA (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) hur åldrande i sig inte är något som förändrar vårt sätt att fungera i våra nära relationer. Vardagsliv handlar alltid om att hjälpa varandra. Han gav belysande exempel på vikten av att stödja anhöriga. I lagstiftningen finns inget belägg för att man har ett krav på sig att stödja sina närstående- men för de flesta känns det naturligt att göra det. Jan-Olof tog upp att uppdraget som anhörig kan sammanfattats i SOS, (S = Sorg, O = Oro, S = Skuldkänslor och dåligt samvete). Anhöriga är ingen homogen grupp och upplevelserna i sin roll som hjälpande anhörig har stor spridning. Många anhöriga upplever att det är meningsfullt att hjälpa sin närstående och att det ger en tillfredsställelse.
Distriktssköterskan Tyra Graaf gick egendom de hjälpinsatser som man kan ansöka om inom socialtjänsten. Utgångspunkten är den värdegrund som vår lagstiftning numera vilar på: Att värna och respektera var och ens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.