Lyssna

Historia om Karlslunda kyrka

Sammanfattning

Karlslunda kyrkas föregångare var en mindre träbyggnad från 1687, som då hade namnet Arby kapell. En ny byggnad uppfördes 1816-1817. Istället för sten som annars var det vanliga materialet för kyrkobyggen, valde man liggande timmer. 

Läs mer nedanför bilden

Källor:

  • Webb: Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
  • Bok: ”Karlslunda socken I och II”. Red. Otto Svennebring 1991. ISBN 91-630-0704-5
  • Information från Ove Carlsson, präst i Arby-Hagby och Halltorp-Voxtorps församlingar.

Den byggnad som föregick Karlslunda kyrka på platsen hette Arby kapell, och var en mindre träbyggnad från 1687. Den var liten och trång och inte i bästa skick, och man funderade på att antingen reparera eller bygga om kapellet. Man insågs till sist att det var meningslöst, och i stället fattade man 1812 beslut om att uppföra en ny byggnad.

Denna uppfördes åren 1816-1817 efter ritningar framtagna av arkitekt Axel Almfelt vid Överintendentsämbetet, men istället för sten som då annars var det vanliga materialet för kyrkobyggen, valde man liggande timmer. Karlslunda kyrka är med detta en av 10 träkyrkor som byggdes i Småland under 100-årsperioden 1760-1860.

Byggnaden var när den invigdes den 20 september 1818 av prosten Pehr Andreas Lindblom, precis som sin föregångare fortfarande kapell. Det gamla kapellet såldes på auktion till Lovers Alunbruk där det blev arbetarkasern, och efter brukets flytt till Degerhamn på Öland flyttades det igen.

Från början var kyrkan rödfärgad och spåntaket var tjärat, men 1879 försåg man väggarna med panel. I vapenhuset i väster som tillkom i mitten av 1970-talet finns en tidigare överdel till entrédörren till kyrkan.

Ursprungligen hade kyrkan en altarpredikstol, men när kyrkan renoverades i början av 190-talet under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe, byggdes den om och ingår nu i altaruppställningen som försetts med reliefer föreställande Gudsuppenbarelsen och frälsningshistorien, skapade av skulptören Bror Marklund. Även antependiet är komponerat av Bror Marklund, och visar hur människor i tacksägelse bär fram sina gåvor.

En större strålsol som tidigare fanns delvis dolt bakom krucifixet ersattes senare med en mindre strålsol som sedan togs bort och nu i stället hänger över södra ingången i långhuset. Den första ursprungliga större strålsolen finns förvarad i sakristian. I sakristian finns också en piscina.

Vid renoveringen på 1950-talet tillkom den nuvarande predikstolen som har sin plats vid norra väggen.

En bildvävnad som hänger bakom predikstolen är utförd av textilkonstnärinnan Märta Afzelius, och har namnet ”Jag är kommen att tända eld eld på jorden.” Det sägs ha varit Märta Afzelius sista verk, som hon själv också räknade som höjdpunkten på sin konstnärsbana. Den har också varit utlånad till en utställning av hennes verk i Linköping.

I sydöstra hörnet av kyrkorummet finns en liten klocka. Den var ursprungligen kyrkklocka i Arby kapell, alltså föregångaren till Karlslunda kyrka, och satt då ovanför ingången till kapellet. Den användes fram till 1840 då kapellet fick kyrkklockor.

Under finns en mycket gammal så kallad biskopsstol av okänd ålder.

Uret på östra väggen till höger om altaret är en gåva till kyrkan i slutet av 1800-talet.

På den södra väggen i koret finns den gamla altartavlan, som tidigare hade sin plats på altarpredikstolens mittfält. Tavlan har motivet "Kristus på korset" och är utförd i början av 1800-talet av målaren Anders Friske från Kalmar.

De fyra gamla skulpturer som nu finns på norra väggen i koret flankerade den tidigare altartavlan. Den längst till höger föreställande Johannes blev stulen, och har ersatts av en nytillverkad skulptur snidad av Eva Spångberg.

Tavlan på norra långhusväggen föreställande bebådelsen är gjord av konstnärinnan Monica Strandberg i Kalmar, och kom på plats under 2000-talet.

Två inventarier i kyrkan, ambon och dopljusstaken är tillverkade av den lokala finsnickaren Ingvar Svensson, som här bland annat återanvänt delar av kyrkans gamla golv.

En orgel byggdes 1874 av Carl August Johansson, som hade gått i lära hos den berömde självlärde orgelbyggaren Johannes Magnusson i Näshults socken. 1939 fick kyrkan en ny orgel byggd av Grönvalls orgelbyggeri, men denna ersattes 1968 av ett orgelverk byggt av Magnussons Orgelbyggeri i Lund. Man återanvände dock den gamla fasaden. Piporna längst fram är endast dekoration.

Något kyrktorn uppfördes aldrig. Istället har klockorna sin plats i en klockstapel. I den nuvarande stapeln med sin hjälmformade huv som uppfördes 1840 finns två klockor. Den mindre är gjuten i Karlskrona 1841. Den större klockan är gjuten i Kalmar 1868.

Källor:

Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. Utgiven 1993.
Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. Utgiven 1990.

Karlslunda kyrkas föregångare var en mindre träbyggnad från 1687, som då hade namnet Arby kapell. Det var litet och trångt och inte i allra bästa skick. Så var ju förhållandet i många socknar, vilket inte minst biskoparna påpekade vid visitationer i sina respektive stift. En reparation eller ombyggnad av kapellet diskuterades, men det insågs till sist vara meningslöst. Istället fattades 1812 beslut om en ny byggnad. Denna uppfördes 1816-1817 efter ritningar Axel Almfelt. Istället för sten som annars var det vanliga materialet för kyrkobyggen, valde man liggande timmer. Den byggnad som senare stod färdig bestod av ett långhus och en bakomliggande sakristia i öster. Huvudingången var förlagd till sydsidan. Vapenhuset i väster tillkom så sent som 1974-75. Något torn uppfördes aldrig. Istället hade klockorna sin plats i en klockstapel. Den nuvarande stapeln med sin hjälmformade huv uppfördes 1840. Från början var kyrkan rödfärgad och spåntaket tjärat. År 1879 försåg man väggarna med panel. Kyrkans inre är av typ hörsal med tunnvalv och höga fönster. Ursprungligen var kyrkan försedd med en altarpredikstol. Den 20 september 1818 förrättades invigningen av prosten Pehr Andreas Lindblom.