Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Södermöre Pastorat Besöks- och postadress: Prästvägen 1, 38832 Ljungbyholm Telefon: +46(480)770400 E-post till Södermöre Pastorat

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Historia om Hagby kyrka

Sammanfattning

Hagby rundkyrka uppfördes under slutet av 1100-talet, kanske omkring år 1200. När kyrkan var klar inträffade en brand som skadade murarna ända upp till tunnvalvet. Då bröt man upp en sydportal, sidoraltarnischer och skåpnisch i murarna. Nuvarande trävalv kom till under 1830-talets renovering. Då förstorades också fönster och nya upptogs.

Läs mer nedanför bilden

Källor:

  • Pdf: ”Hagby kyrka - antikvarisk rapport”. 2012. Rikard Hedvall.
  • Tidning: ”I Hagby växer en modern och unik kyrka fram”. Kalmar Läns tidning Lina Watanen.
  • Bok: ”Den Lutherska ikonen”. Carl Henrik Martling. ISBN 91-7271-019-5
  • Forddokument: "Om undersökningen av Hagby kyrka". Mikael Hedvall. Arkeologerna.
  • Information från Ove Carlsson, präst i Arby-Hagby och Halltorp-Voxtorps församlingar.

Vi tänker oss tillbaka till slutet av 1100-talet. Det var en tid på de första träkyrkorna i landskapet ersattes med byggnader i sten. Men kusten var en orolig plats som ofta plundrades av folk från andra sidan Östersjön, och i en del fall, som här i Hagby fick de nya kyrkorna därför också fick tjäna som försvarsborgar.

Rundkyrkornas utformning kan spåras till Heliga gravens kyrka i Jerusalem, en kyrka som byggdes på 300-talet, raserades och återuppfördes igen på 1000-talet, och som sedan inspirerat till andra rundkyrkor - inte bara i Norden. Men de flesta av de cirka femtio rundkyrkor som byggdes i norra Europa revs eller byggdes om redan under medeltiden.

I Sverige finns åtta rundkyrkor kvar och av dessa ligger de två bäst bevarade några kilometer från varandra här i Småland. Vid sidan om Hagby kyrka är det också Voxtorps kyrka.

Hagby kyrka uppfördes med tre våningar. Förutom kyrkosalen där det fanns stabila pelare, fanns en liten mellanvåning som kanske utnyttjades som förråd, samt längst upp en större våning med ett antal relativt stora fönster med en vid utsikt över Möreslätten och Kalmarsund. Denna våning kan möjligen ha varit paradvåning av något slag. Även absidkoret har haft en ovanvåning.

Förutom att dessa våningar försvunnit har kyrkan även förändrats på andra sätt. Bland annat var fönstren i kyrkorummet ursprungligen mycket mindre, och det tycks också ha funnits ett centraltorn, som förmodligen revs under 1660-talet.

Vi ser oss omkring i kyrkan. Korfönstret med tre rosor som motiv är skapat av konstnär Britta Reich-Eriksson, som främst var känd för sina utsmyckningar av svenska kyrkor, däribland i Sankt Lukas kyrka i Kallhäll, Maria kyrka i Jakobsberg och Hälleberga kyrka i Orrefors. 1968 gjorde hon förutom korfönstret en nu borttagen kormatta till Hagby kyrka.

Bland annat kring korfönstret kan vi se fragment av väggmålningar från början av 1300-talet. Där syns också några av totalt åtta målade invigningskors som tillkom vid en återinvigning av kyrkan på 1400-talet.

Till höger om triumfbågen lät man på 1800-talet bygga in en värmeugn, som senare togs bort. Platsen är väl synlig då man tyvärr förstörde en del av de medeltida kalkmålningarna.

I triumfbågen finns ett medeltida triumfkrucifix, som ursprungligen också bestod av ytterligare två figurer, de två rövarna på var sitt kors, sammanfogade med Kristus på en balk. Men eftersom de två andra figurerna var i dåligt skick har dessa avlägsnats och återfinns nu på Kalmar Läns museum.

På 1700-talet hittade man en sten på kyrkogården som man gjorde om till solur. Senare upptäckte man att det fanns fem konsegrantionskors på baksidan av stenen, och att det var ett resealtare från tidig medeltid. Sådana bar missionärer med sig för att kunna fira en riktig mässa även i en trakt där det ännu inte fanns några kyrkor. Och kanske var det som legenden säger självaste Sankt Sigfrid som hade med sig altarstenen hit. Men om detta kan vi naturligtvis inget veta även om det inte är helt osannolikt. Man kan också på goda grunder gissa att stenen fungerade som altare i Hagby kyrka, för även om kyrkan är byggd under tidig medeltid så invigdes kyrkan inte förrän på 1400-talet, förmodligen eftersom man redan hade en invigd altarsten!

Liknande resealtaren från missionstiden har här i Småland även återfunnits i Hjärtlanda och Skepparstad samt i Högsrum på Öland.

Kyrkan har genomgått en radikal inre restaurering i syfte att återställa kyrkorummet till sin ursprungliga karaktär, men i modern tappning. Vid inledningen av renoveringen togs läktare, orgel, predikstol och all annan interiör bort, och precis som under medeltiden finns det nu fasta bänkar att sitta på utmed kyrkans väggar. Man kan dock möblera med lösa stolar vid behov.

Den tidigare medeltida dopfunten som nu står nu i församlingshemmet har ersatts med en modern flyttbar i trä. Den gamla dopfunten hade på 1800-talet tagits bort från kyrkan och i stället hamna i en trädgård, men åter placerats i kyrkan på 1900-talet. 1968 fick den sin plats i centrum av kyrkan, innan den i samband med renoveringen åter flyttades ut. Men om dopfunten verkligen ursprungligen hört till Hagby kyrka är man osäker på. Den kan möjligen en gång ha funnits i det senare rivna Sankt Laurentii kapell, som låg i närheten.

Kyrkorummets golv var innan renoveringen högre, vilken vi kan se om vi i vapenhuset tittar på dörrkarmarna in till kyrkorummet, som har skarvats på. Vid utgrävningen av golvet påträffades förutom ett stort antal gravar också en skatt med silvermynt från 1200-talet. Man återfann även en bit av en gravsten med runskrift.

Man har investerat i en ljud- och ljusanläggning med projektorer som innebär att man kan färgsätta väggarna, visa filmer och bilder och skapa en stjärnhimmel i taket.

Även det åttakantiga centralaltaret är flyttbart för att lokalen ska kunna nyttjas till fullo.

Hagby kyrka som återinvigdes den 22 maj 2016 av biskop Fredrik Modéus, är en del av pilgrimsleden Östra Sankt Sigfrid och en plats att stanna till vid, få en stilla stund, hålla andakt och möta sig själv, sina funderingar och reflektioner.

Källor:
Medeltidens kyrkor i Handbörd, Stranda, Möre och Kalmar medeltida stad och deras kvarvarande inventarier. En arkeologisk och konsthistorisk guidebok av Stig Lundh. Tryckt 2014.

Namnet består av förledet hage och efterledet by. Namnet skrevs 1384 i Haghaby sokn (Rap 25/4 SRP 2019).

Hagby rundkyrka uppfördes under slutet av 1100-talet, kanske omkring år 1200. Till kyrkan anslöts ett ovalt kor som haft flera våningar. Till koret anslöts under medeltiden en sakristia. Kyrkan var helgad åt S:t Olof. Kyrkan planerades för en profan källarvåning och däröver en kyrkvåning med ingång direkt till kyrkorummet. En mittpelare skulle bära upp takvalven. En halvcirkelformad utbyggnad skulle finnas i sydost där vapenhuset är idag. Under byggnadsarbetet ändrades planerna och mittpelaren ersattes av fyra fyrkantiga pelare som har tolkats uppbära ett centraltorn. mellan tornet och rundhusets väggar slogs ett ringtunnvalv. Rester av detta kan spåras över nuvarande innertak av trä. man övergav tanken på en bottenvåning och golvet höjdes. När kyrkan var klar inträffade en brand som skadade murarna ända upp till tunnvalvet. Då bröt man upp en sydportal, sidoraltarnischer och skåpnisch i murarna.

I kyrkan finns fragment av väggmålningar från 1300-talets början. Åtta målade invigningskors har påträffats och framtagits tillkomna vid en återinvigning på 1400-talet.

Den medeltida kyrkan behöll sin utformning till 1600-talets mitt då man tog bort det dominerande centraltornet och därmed ringtunnvalven. Kyrkan fick ett platt tak uppburet av fem pelare som senare ersattes av en mittpelare som också blev borttagen.

Nuvarande trävalv kom till under 1830-talets renovering. Då förstorades också fönster och nya upptogs. Ytterligare förändring av fönster skedde på 1870-talet.

Rundhuset har haft åtta eller nio ursprungliga fönster belägna över det nuvarande innertaket. De är idag igenmurade sedan lång tid tillbaka. Två fönster på läktaren belägna under taket har framtagits. Före renoveringen av kyrkan 1968 undersöktes den ingående av antikvarien Iwar Andersson vid Riksantikvarieämbetet. Vid 1968 års renovering minskades storleken på fönstren för att få ett mer slutet rum. I absiden framtogs åter det medeltida östfönstret.

I kyrkanfinns ett träkrucifix från 1500-talet och en dopfunt av gotländsk kalksten från 1300-talets andra hälft. Cuppan är dekorerad med avgränsande fält och mellandel med vulst på en fyrsidig fotplatta. Dopfunten anses tillhöra Lübeckgruppen av Güstrowtyp.

År 1889 anträffades uner kyrkgolvet en kalk och patén i förgyllt silver från 1500-talets början samt ytterligare en kalk och patén vilka inlöstes av historiska muséet och tillhör idag deras samlingar.

Präster i Hagby under medeltiden

Hagby och Mortorp församlingar bildade ett pastorat under medeltiden. Inga präster antecknade.

S:t Sigfrids kapell i Hagby

Kapellet omnämns omkring år 1515 i Linköpings domkyrkas kapellförteckning. Kapellet hade utdömts 1541. Det låg vid landsvägen ca 70 m norr om Lovers bro där det på 1600-talet också fanns en kyrkogård och en stengrund till en kyrka om ca 12 x 7 m.