Lyssna

Skogbonaden

Skogbonaden

Bonaden hittades
 År 1912 företog Erik Salvén en undersökning av länets kyrkor. Han hittade då i botten på Skogs kyrkas "brudkronebytta" en av våra äldsta medeltida bonader. Där hade den legat ostörd länge, därför att den "luktat så styggt".

   Vid närmare undersökning visade det sig vara en frisartad bonad 175 cm lång och cirka 35 cm bred. Den har ursprungligen varit något längre. Högra sidan saknar nämligen den de övriga sidorna omgivande, geometriska bården. Bonaden är utförd i snärjväv med inplockning av ullgarn i blått, rött och grönt på en botten av tuskaftat linne. Hälsingland är ju känt för sitt lin och den kan vara gjord där, förmodligen under 1200-talet.
Snärjningen ger en effekt ungefär som stjälkstygn och från början ansåg man att bonaden var broderad, och så var den kopia som fanns i Skogs kyrka fram till år 2000. Originalet förvaras på Statens Historiska museum i Stockholm.

Beskrivning av bonaden
   I mitten av bonaden syns en stavkyrka med klockstapel i genomskärning, så att man ser de tvådimensionellt framställda människorna inne i byggnaderna. Två män drar i repet till stapelns storklocka och en man i lillklockans rep.
Prästen står inför altaret i kyrkan. Han ringer i sanctusklockan, som hänger på korets vägg, för att ange konsekrationen - nattvardens bröd och vin blir Kristi kropp och blod, när instiftelseorden läses.
I långhuset står menigheten. En av dem ringer i takryttarens klocka, vars rep händer ned i kyrkorummet.

Lejon, framställda på romanskt vis med tungan hängande ut ur gapet och svansen mellan benen galopperar mot kyrkan från båda hållen. På ett av dessa rider ett trehövdat monster. Längst till höger syns också anstormande ryttare till häst.
Ovanstående vill säkert skildra kampen mellan kristen tro och den förkristna tron - ljusets och mörkrets kamp.
Däremot har tolkningen av de tre stora figurerna till vänster varit svårare för forskarna att enas om. De har bl a tolkats som Heliga tre konungar och som asagudarna Oden, Tor och Frej. Dagens forskare har ingenting att erinra mot att de skulle vara kungar, då de ju bär kronor. Vidare påpekas deras storlek, som ger dem ytterligare betydelse. Detta pekar mot att de tillhör de goda makterna komna till de dödligas hjälp. Kanske är det från vänster räknat de tre nordiska helgonkungarna St Olof, St Knu  och St Erik.

Snärjvävning är en mycket gammal teknik i Norden. I det norska Osebergsfyndet från 800-talet finns textilier med sådan dekor. En bonad liknande den från Skogär den s k Överhogdalsbonaden, som finns på Jämtlands läns museum i Östersund.

Nygjord kopia av skogbonaden invigd år 2000

Under åren 1992 - 1999 har en grupp bestående av Elvy och Rune Axman, Margareta och Eie Gisselson, Sune Söderholm samt Ingrid och Sigvard Östergård tagit fram en nygjord kopia i originaltekniken sumak(=snärjväv).

Linet till varpen är spunnet av Rut Färnstrand
Ullgarnen till inslaget är färgade av Wålstedts Textilverkstad i Dala-Floda.
Ingrid Östgård vävde.
Bonaden är placerad i en vacker trämonter tillverkad av Kaj Andersson, Löten, Stråtjära.
Invigningen skedde 6 februari 2000 av biskop Tord Harlin i samband med biskops-
visitation i församlingen och i närvaro av landshövding Lars Eric Ericsson