Gudstjänsten
Är en plats för stillhet, lyssnande och bön. Varje söndag hålls gudstjänster i Smedstorps församling. Pssst! Visste du att Smedstorps församling anordnar söndagsskola?
Pssst!
Visste du att Smedstorps församling anordnar söndagsskola?
En gudstjänst i månaden får barnen som följer med till kyrkan gå undan en stund
för att lyssna på barnens bibel och göra något tillsammans, oftast någon form av
pyssel.
Under tiden får barnens vuxna möjlighet att delta i gudstjänsten fullt ut och utan att riskera att bli distraherade.
Hör av dig till Malin Alm
(malin.alm@svenskakyrkan.se,
0731513443) om du har frågor.
Hoppas att vi ses!
Bilder från söndagsskolan.
Taizégudstjänsterna
har sitt ursprung från år 1940 i en liten by i södra Frankrike, en bondgård som sedermera blev ett kloster där Broder Roger och hans bröder verkade. I Taizégudstjänsterna är sången, bönen, tystnaden och gemenskapen
viktig. Vi sjunger korta sånger, som är uppbyggda på bibelord eller gamla kyrkliga texter, dessa upprepas 5–6 gånger och blir på så sätt meditativa.
Kyrkorummet har dämpad belysning och många stearinljus tända, varav några
uppbyggda som ett kors.
Sinnesromässor
är en gudstjänst med nattvard i tolvstegsprogrammets anda.
(Tolvstegsprogrammet är ett självhjälpsprogram som skapades av Anonyma
Alkoholister, AA, redan i mitten av 1930-talet.) Mässan har ur detta program
utvecklats till att i kyrkan bli en stund av ro, frid, psalmsång och en gemenskap och vid nattvardsutdelandet används endast alkoholfritt vin eller druvjuice.
Varje Mässa avslutas med sinnesrobönen
”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden”.
Gudstjänsten
Den kan vara med nattvard t ex. högmässa, söndagsmässa
eller utan nattvard t.ex. högmässogudstjänst, söndagsgudstjänst.
Ofta finns det musikinslag i dessa gudstjänster, inte minst från våra körer.
Några söndagskvällar firas taizemässa eller musikgudstjänster.
Under sommaren anordnas
"Musik i sommarkväll".
Du hittar alltid våra aktuella gudstjänster i kalendern i menyn ovanför.
Annonseras även under gudstjänster i Ystads Allehanda på fredagar.
Herre, Du som mig har danat, till det liv var menat skönt, Hjälp mig att förstå Din vilja med de dagar här jag rönt. Herre, Du som väl mig känner vet att här jag ville väl, Ville ibland mina vänner Kärlek ge med ödmjuk själ. Herre, Du ibland mig prövar må jag hålla måttet då. Rikligen Du mig belönar mer än jag kan förstå Herre, Du som tar emot mig håller mig i varsam hand. Tack, att jag får vara hos Dig känna trygghet i Ditt namn.
Dikt av Annika Johansson, Smedstorp.
Kyrkvärdsuppdragets historia.
Kyrkvärden är en lekman i kyrkans tjänst, som är utsedd att hjälpa till vid gudstjänsten. Redan på 400-talet e Kr hade kyrkvärdarna i det kristna Rom ett stort ansvar framförallt för församlingens ekonomi. I Sverige kan uppdraget spåras till 1100-talet. Länge ansvarade kyrkvärden för förvaltning av ekonomi och kyrkobyggnad. 1883 överfördes större delen av denna förvaltning med undantag för ansvaret för kyrkans inventarier på kyrkorådet. En av församlingens utsedda kyrkvärdar ska tillsammans med kyrkoherden ansvara för dessa.
Hur väljs kyrkvärden
I kyrkoordningen fastställs att kyrkorådet ska utse kyrkvärdar bland dem som är döpta och medlemmar i Svenska kyrkan och är röstberättigade i direkta kyrkliga val. Minst två av dem ska vara ledamöter eller ersättare i kyrkorådet. Detta för att garantera sambandet mellan styrelsen och den gudstjänstfirande församlingen. Oftast är en kyrkvärd knuten till en specifik kyrka i församlingen.
Vilka uppgifter har en kyrkvärd
Kyrkvärden hälsar gudstjänstbesökaren välkommen och delar ut psalmbok eller gudstjänstagenda. Under gudstjänsten kan kyrkvärden t. ex. svara för textläsning, vara delaktig i förbön, tända ljus, ta upp kollekt samt hjälpa till vid nattvard och dop. Utanför gudstjänsten hjälper kyrkvärden vid behov prästen med de liturgiska kläderna, räknar och redovisar den upptagna kollekten. Kyrkvärden har också rätt att med en enkel ceremoni avsluta gudstjänsten om prästen hastigt skulle drabbas av sjukdom.
Texten skriven av:
Eva Danielsson, Kyrkvärd Tosterups kyrka,
Karin Pedersen, Kyrkvärd Ö Ingelstads kyrka
Margith Svensson, Kyrkvärd Smedstorps kyrka
De liturgiska färgerna
En viktig del av kyrkans symbolspråk är de liturgiska färgerna, som har anor från 1200-talet.
Först vid slutet av 1800-talet började man i den lutherska kyrkan att markera
kyrkoårets budskap med olika färger. Idag växlar dessa enligt en allmän
färgbestämmelse, som dock kan ha lokala variationer.
Färgerna används på gudstjänstens olika textilier som mässhake, stola,
antependium och predikstolskläde.
Vitt
Representerar glädje, ljus och seger och används vid kyrkoårets Kristusfester
dvs första advent, jul, påsk, konfirmation, vigsel och dop
Guldfärg används på samma sätt som vitt.
Violett och blått
Innebär fasta, bot och eftertanke och används vid advent, under fastetiden
och på domsöndagen.
En särskild nyans av blått är jungfru Marias färg. Sedan 1987 är den fjärde advent Mariadag i Svenska Kyrkan.
Svart
Symboliserar sorg och död och används på långfredagen och vid begravning.
På långfredagen skall altaret vara avklätt och kyrkklockorna tysta.
rött
Står för kärleken, andens eld och martyrernas blod och används vid annandag jul, pingst och martyrdagarna.
Grönt
Är en allmän och neutral färg symboliserande hoppet och det växande livet. Färgen förknippas med vårens och sommarens grönska och brukas vid trettondedagarna och under trefaldighetstiden på sommaren.
Grått
Kan ibland användas på Askonsdag och vardagarna i fastan.
Källa: Kyrkans föremål – beskrivande lexikon
Text: Margith Svensson, Kyrkvärd, Smedstorps kyrka.
Kyrkoårets fem färger
Kyrkoåret har olika färger och dekoration. Kyrkoårets fem färger är vitt, violett, grönt, rött och svart. De syns på textilier, blommor och på prästens kläder.
Vi har swish!
Vårt swish nummer är: 123 277 23 25
Märk med kollekt och gudstjänstens datum.
Läs om söndagen som kommer
Kyrkan har skapat en egen kalender, kyrkoåret. Den handlar bland annat om Jesus liv. Varje söndag och helgdag under kyrkoåret har sitt namn, sitt tema och sina bibeltexter.
Här kan du läsa den kommande söndagens bibeltexter.
Apostoliska Trosbekännelsen
Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.
Herrens bön, vår fader.
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.
Ge oss i dag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet. Amen.
Välsignelsen
Herren välsigne oss och bevare oss
Herren låte sitt ansikte lysa över oss
och vare oss nådig.
Herren vände sitt ansikte till oss
och give oss frid.
I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
Amen.
Sidansvarig: liselotte.kay@svenskakyrkan.se