Lyssna

Hur går en begravning i Svenska kyrkans ordning till?

Lagen säger att den döde så långt det är möjligt bör begravas enligt egen önskan och att det ska ske värdigt. Det innebär stora friheter att utforma begravningen på ett personligt sätt. Därför är det bra att under livstiden samtala om (och kanske skriva ner) hur man vill ha sin begravning. Det befriar de anhöriga från svåra ställningstaganden i en svår situation.

Hur går en begravning i Svenska kyrkans ordning till?

• De deltagande samlas i kyrkan.
• Vid utsatt tid börjar kyrkklockorna ringa.
• Inledande musik.
• Eventuell solosång eller annat önskat musikstycke.
• Psalmsång.
• Prästens tal som har syftet att förmedla vad den kristna tron säger till människor i denna situation, och så ge tröst och hopp.
• Överlåtelse med mullpåkastning. Läsning av några bibelord.
• Psalm, solosång eller musikstycke.
• Begravningsbön och Fader vår.
• Psalmsång

Vid avsked i kyrkan:
• De deltagande går fram till kistan för ett avsked.
• Prästen lyser frid över den döde och välsignelsen över de närvarande levande.
• Avslutande solosång och/eller musikstycke.

Vid avsked på kyrkogården:
• Välsignelsen.
• Avslutande solosång eller musikstycke.
• Kistan bärs ut till graven.
• De deltagande tar avsked vid kanten av graven.
• Prästen lyser frid över den döde.

Val av psalmer, musik och sång

Psalmer kommer man överens med prästen om. Övrig sång och musik kan diskuteras med begravningsbyrån och/eller med församlingens musiker.

Klädsel

Numera håller man inte så hårt på klädstil. Det är de närmast anhöriga som avgör om det är valfri eller formell klädsel.

Minnestal

Man bör tala med de närmast anhöriga så att de går med på att man "säger några ord". Det kan vara bra att tänka på att talen oftast gör sig bättre vid minnesstunden än i kyrkan. Dels är talaren som regel lite mer samlad vid minnesstunden och kan tala utan att brista i gråt, dels hörs talet bättre i en annan lokal än kyrkan.