Meny

Barn vid begravningar

Om ett barn är för litet att förstå vad som försiggår kan den inte heller ta skada av det. Om det är tillräckligt stort för att förstå och har en egen relation till den döde är det viktigt att barnet får vara med för att ta farväl. Därför finns det ingen ålder som är olämplig för ett barn att närvara vid en begravning.

Däremot kan det finnas praktiska skäl som talar för att spädbarn och mindre barn som ännu inte förstår vad som hänt tas om han av barnvakt, detta för att de vuxna i dess närhet ska beredas möjlighet att koncentrera sig på sin sorg och sitt avsked. Ibland hör man argument att man vill bespara barnen den traumatiska upplevelsen som en begravning antas utgöra. Att mista någon genom döden är alltid svårt.

För ett barn som sörjer kommer hemlighetsmakeri kring och uteslutande från begravningen med säkerhet att försvåra sorgebearbetningen. Ibland leder det till fantasier som skapar skräck och fobier långt fram i barnets liv. Barn som får vara delaktiga i dödens och sorgens hela process får i stället redskap som gör det lättare för dem att bearbeta sorgen och leva vidare.

Ibland kan det te sig skrämmande för barn att se de personer som till vardags representerar trygghet gråta eller på annat sätt utrycka sin sorg. Därför är det bra om det finns någon vuxen med på begravningen, för vilken barnet har förtroende och som inte själv är så inblandad, som kan ta över ansvaret för barnen.

Detta underlättar också för den sörjande föräldern att bereda plats för sin sorg. I prästens roll ingår att förbereda barnet på ett sådant sätt att begravningsgudstjänsten blir begriplig och meningsfull. Detta kan ske i det förberedande samtalet.

Det är bra att erbjuda barnen tillfälle att gå med prästen in i kyrkan/kapellet strax innan begravningsgudstjänsten för att bekanta sig med rummet. Prästen berättar om vad som ska hända och den döde i kistan för att undvika skrämmande fantasier.

Närbild på barnhänder som tecknar med tusch.