Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Skara stift Besöksadress: Skoltorget 1, 53231 Skara Postadress: Box 173, 53223 Skara Telefon: +46(511)26200 E-post till Skara stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Första julkrubban stod i Händene

När den första julkrubban ställdes upp i en svensk kyrka, så skedde i Skara stift. Närmare bestämt i Händene kyrka där krubban fortfarande plockas fram varje år.

Bild: Sven-Erik Falk

I dag är det närmast självklart att det finns en julkrubba i så gott som varje kyrka. Men traditionen är faktiskt inte mer än omkring hundra år gammal, och det tog ganska lång tid innan den fick allmän spridning. Det berättar Hans Ahlfors i sin doktorsavhandling om krubbans historia i Sverige.
    Föregångsmannen när det gäller julkrubbor hette Gustav Teodor Lundblad. År 1884 utsågs han till komminister i Händene som ligger strax utanför Skara. I dag skulle han nog kallats för en entreprenör. Inte minst engagerade han sig i musik och konst.

En listig målning
Det är därför han själv som tillverkat krubban, vilket skedde 1886. Den är inte av dagens modell med fristående figurer. Det rör sig i stället om en målning, men mycket listigt gjord sådan.
    Tekniken kallas för transparang, och betyder att målningen är halvt genomskinlig. Man ställer ett ljus, eller numera en elektrisk lampa, bakom tavlan som då får ett helt annat liv.
    Händenes krubba är dessutom med diverse tricks gjord för att se tredimensionell ut. Konstnären, det vill säga komministern, har också lyckats bra med detta. Därför var det utan tvekan en stor upplevelse för besökarna på juldagen 1886 när krubban för första gången stod på altaret. Däremot var nog inte många medvetna om hur stort historiskt ögonblick det faktiskt var.

Bild: Sven-Erik Falk

Tankar i tiden
Hur kom det sig då att Gustav Teodor Lundblad bestämde sig för att göra en julkrubba? Ett svar är att han måste haft ögonen öppna för vad som rörde sig i samtiden. Tankarna på en krubba var nämligen inget som han kom på själv.
    Man tror att den första julkrubban på svensk mark visades redan 1803. Den stod inte i en kyrka, men hade koppling till katolska församlingen i Stockholm. Det gjorde den till teologisk dynamit.
    Vid den tiden var det nämligen bara utländska medborgare som fick vara katoliker i Sverige. Någon ekumenik av dagens modell fanns inte, och präster som upptäcktes ha dragning till katolicismen kunde få sparken. Att ställa en krubba i kyrkan skulle därför vara något av en avskedsansökan.

Influenser från Tyskland
Men under 1800-talet hände något. Det tyska inflytandet var stort och mängder med seder och vanor importerades till vårt land.
    Till detta hörde julkrubban. En av föregångarna var Emelie Petersen. Hon var född i Berlin men hade gift sig i Sverige och residerade på gården Herrestad utanför Värnamo. Det finns en berättelse från julen på gården 1850 där en julkrubba nämns.
    Emelie Petersen hörde till den kyrkliga förnyelserörelse som ibland kallas lågkyrklighet. Här spreds kunskapen om krubban, eller Betlehemshyddan som den också kallades. Det bidrog till att avdramatisera frågan, och tonade ner bilden att det enbart rörde sig om en katolsk tradition.

Få efterföljare
Gustav Teodor Lundblad rörde sig inte i de kretsarna men fångade ändå upp tidsandan. Trots det blev han en pionjär med få efterföljare. Det dröjde 20 år innan nästa kyrkliga krubba ställdes upp. Det skedde på Ersta diakonianstalt i Stockholm. Den uppges ofta vara Sveriges första, men det stämmer alltså inte.
    Så skicka gärna en tanke till Händene, när du ser krubban stå uppställd i din egen kyrka. För det var här det började.

Sven-Erik Falk

Julkrubbans historia

Ingen vet med säkerhet när seden med julkrubba uppstod. På 300-talet meddelade kyrkan Santa Maria Maggiore i Rom att man hade en relik i form av brädor från stallet i Betlehem. De finns kvar, men äktheten har betvivlats.
   1223 presenterade Franciskus av Assissi en julkrubba i byn Greccio, Italien.
  De följande århundradena spred sig bruket med krubba, framför allt i Italien, men senare till fler länder och inte minst Tyskland.
   1784 besökte kung Gustaf III under en Italienresa julkrubban hos bokhandlaren Signor Torres i Neapel.

Källa: Julkrubban i Svenska kyrkan, doktorsavhandling av Hans Ahlfors utgiven i Lund 2012