Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Skara stift Besöksadress: Skoltorget 1, 53231 Skara Postadress: Box 173, 53223 Skara Telefon: +46(511)26200 E-post till Skara stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Fler tallar ska ge ljusare skog

Tallen har länge varit satt på undantag i de västsvenska skogarna. I stället har granen fått breda ut sig. Nu vill Skara stift hjälpa till att ändra på det.

Joakim Källman som arbetar vid Skara stifts egendomsförvaltning menar att det finns stora fördelar med att öka andelen tall.
   – Naturen mår bra av variation. Dessutom sprider det riskerna för skogsägarna, säger han.
   Han lyfter gärna fram att där tallen växer blir det ljusare än i granskogen. Det gör också att man får mer och artrikare undervegetation. Även insektslivet blir ett annat än i granskogen.

Godis för älg och rådjur
Trots alla dessa fördelar har tallskogen minskat väsentligt de senaste decennierna. Orsaken heter älg och rådjur. Små tallplantor är nämligen rena godiset för de djuren. Och eftersom det funnits en stor stam av så kallat klövvilt i våra delar av landet har de flesta skogsägare slutat plantera tall.
    Det gäller även Skara stifts egen skogsförvaltning där det mest varit granplantor som satts under en rad år. De träden är inte lika begärliga för viltet, och därmed har man undvikit betesskador.

Joakim Källman Bild: Skara stift

Öka jakten
Lösningen borde alltså vara att skjuta fler älgar och rådjur. Och detta är något som Skara stift förespråkar hos de som jagar på de mest skadedrabbade delarna av stiftets marker.
    – Vi har det senaste året haft ett antal samlingar där vi tagit upp frågan. Där har också forskare medverkat, och jag tycker att vi fått bra gensvar, säger Joakim Källman. Både jägare och markägare är överens om att vi måste få en bättre balans mellan mängden vilt och fodret som de kan äta.
   Han konstaterar också att en ökad avskjutning inte försämrar viltstammen. De blir färre, men när tallskogen vuxit till sig och undervegetationen ökat kommer det att bli mer foder för viltet och deras vikt och välbefinnande kommer att förbättras.

 

Frösådda tallar som tagit sig bra. Bild: Skara stift

Mer skötsel
Utöver viltskadorna finns det också en annan faktor som talar emot tallen. Det är att en skog med tallar kräver mer skötsel än en med granar. Det blir alltså lite jobbigare för skogsägaren.
   Tidigare har detta delvis kompenserats av att tallvirket betalats bättre än gran. Så är det inte längre. Skogsägarens drivkraft att lämna granen är därför snarast naturvårdsskäl.
    – En varierad skog klarar dessutom insektsangrepp bättre. Har man fel trädslag kan skadorna bli stora om insekter slår till, säger Joakim Källman.

Älgen är ett ståtligt djur, men ställer också till stor skada på unga träd. Bild: Hangsna/creative common

Många står bakom
Det är många organisationer som står bakom satsningen på tall i de svenska skogarna. Här finns flera stora skogsbolag, men också statliga myndigheter. Dessutom sker forskning på nya metoder att föröka skogen.
   – Vi har under senare år börjat att så tallfrö i stället för traditionell plantering. Det handlar om förädlat frö från svenska tallar, berättar han.
    Den sådden sker som en komplettering och ett alternativ till den självsådd som redan tillämpas. Då får ett antal rejäla tallar stå kvar efter en avverkning och fungera som fröträd.

Hitta balansen
I år har egendomsförvaltningen satt tall på över 20 procent av hyggesarealen. Man har under våren också gjort uppföljningar på de senaste årens föryngringar och de har i de flesta fall blivit lyckade.
    Joakim Källman understryker att det viktigaste är att hitta en balans mellan vilt och virke. Det kommer att kräva en del arbete.
    – Vi måste förstå viltets situation bättre och anpassa våra åtgärder till den. Då måste vi ha en mer varierad skog som är värdefull både när man ser till ekonomi och till naturvärden, säger han.