– Unga får för litet utrymme i beslutssammanhang i dag, trots att de är en jätteviktig del av hela vår gemensamma kyrka. Vad är viktigt för dem? Det vill jag gärna veta, säger biskop Ulrica.
Barn- och ungdomsperspektivet är och har alltid varit centralt i kyrkans uppdrag. Att biskopen knyter ungdomar till sig som rådgivare är ett sätt att ge barn och unga en tydligare plats i kyrkan, men också att ge unga större kännedom om vad en biskop gör. Ungdomsrådgivarna fungerar med andra ord som en länk åt båda håll, mellan stiftets alla ungdomar och dess högsta andliga ledare.
”Viktigt att ungas röster får höras”
De fyra ungdomsrådgivarna heter Elisa Izadi, Hampus Karlsson Nyblom, Filippa Myrén och Sofia Wallengren. Alla är aktiva i Svenska Kyrkans Unga på olika håll i stiftet, och alla är både stolta och glada över sitt nya uppdrag.
– För det första tycker jag att Ulrica är en väldigt cool person. Hon är stark och samtidigt så down to earth på något sätt. Och så är det kul att hon är så insatt i sådant som rör ungdomar, säger Hampus och får medhåll av sina kollegor.
– Det är viktigt att ungas röster får höras och det känns fantastiskt att få representera barn och unga inom kyrkan, tillägger Filippa.
Ungt perspektiv i stort och smått
Under det kommande året ska ungdomarna turas om att följa med sin biskop på uppdrag, men också ge henne deras perspektiv i stora och små frågor.
– Jag vill ha deras blick på allt. Vid viktiga beslut, men också kring mer vardagliga saker. Det är lätt att det skapas hierarkier. Jag hoppas att vi på det här sättet kan vara mer kyrka tillsammans, säger biskop Ulrica.
– Många unga tycker inte att det är coolt att engagera sig i kyrkan. Jag vill att fler ska förstå att kyrkan inte bara är gudstjänst och prat, utan också mycket gemenskap och glädje på annat sätt, säger Elisa.
Vill ge unga större ansvar
Sofia har just kommit hem från ett besök i Filippinerna via Ung i den världsvida kyrkan, och har därmed även ett utifrånperspektiv med sig:
– Där fick ungdomar fullt ansvar att göra allt möjligt i kyrkan. Här i Sverige, däremot, är vi lite rädda för att ge ungdomar utrymme och ansvar. Då blir det lätt att vuxna gör saker för ungdomar, inte med ungdomar. Det vill jag försöka ändra på.