Meny

Att göra något för någon annan

Krönikören Gudrun Carlsson Friel delar med sig av tankar i fastetider.

VECKANS KRÖNIKA

Idag är det kallt. Men vad gör det oss, vi har varma och bra hus/ lägenheter att bo i och känna oss trygga i.

Denna självklarhet gäller inte alla i vårt avlånga land. Numer finns fler bostadslösa än tidigare, och vårt land är kallt att bo i utan ett hem.

Hur blev det så här? Jag vet inte, men det är förfärligt.

Min pappa berättade om hemlösa som han sett i Stockholm på 1930-talet. Jag tyckte det lät så hemskt att inte ha en egen säng, kunde inte riktigt förstå detta fenomen. Men hans berättelse fanns kvar i mig och jag minns att jag tänkte i min ungdom att bara alla får möjlighet till utbildning kommer hemlösheten att försvinna. Jag var ung på 60-talet, tillhör den första generation som verkligen fick möjlighet att studera och bl.a. lära mig ett nytt språk. Med kunskap kan man få ett bra jobb, försörja sig och därmed skulle all hemlöshet och utanförskap vara borta. Detta var min vision och förhoppning om framtiden.

Därför är det egentligen en gåta för mig att vi har dessa problem idag 2020. Nu kan alla gå i skola, utbilda sig och lära sig ett yrke. Var och när gick det fel? Finns troligen en massa olika svar på det, beroende på ens egen situation och uppfattning.

Jag kan som privatperson inte göra så mycket åt tidsandan men ändå, något kan jag och du göra. Vi kan vara hyggliga mot andra, även de vi inte känner så väl. Vi kan dela med oss av leenden och trevliga bemötande till de människor som kommer i vår väg. Vi kan prata med andra, det är inte farligt, vi kan ge bort saker vi inte längre behöver via ” andrahandsbutiker”, kanske skänka en peng via någon organisation eller kyrka där medlen går till behövande mm. Nu är vi i fastetider då bör vi tänka mer på de som inte har livets nödtorft.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Gudrun Carlsson Friel.