Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Skanör-Falsterbo församling Besöks- och postadress: Kyrkogatan 5 B, 23930 Skanör Telefon: +46(40)479700 E-post till Skanör-Falsterbo församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Falsterbo kyrka

S:ta Gertruds kyrka, Falsterbo

Våra kyrkor är öppna måndag-fredag mellan kl 07.00-16.00
Lördagar och söndagar är kyrkorna öppna när det är förrättningar och mässor.

Mer om Falsterbo kyrkas historia kan läsas i en skrift som författats av Lars Dufberg, som här finns i pdf-format: Falsterbo kyrkas historia

Däremot ser man tydligt en liten gnagare på de sentida textilierna i Falsterbo kyrka. På det vackra och dyrbara bårtäcket finns en mus tydligt avbildad, liksom på den underbara vita mässhake som enbart får användas vid högtidliga tillfällen.

Mindre känt är dock S:ta Gertruds avtal med gnagarna. Enligt legenden var Gertrud abedissa på ett kloster där man hade stora problem med råttor och möss. Ständigt blev nunnornas textilarbeten förstörda av gnagarna. Gertrud ingick då ett avtal med råttorna och mössen. Om de bara lät nunnornas textilarbeten vara ifred så skulle de inte bli jagade med fällor och andra farligheter. Avtalet ingicks och det blev lugnt i klostret. Enligt uppgift skulle man senare klarat av råttproblemen också vid andra kloster, genom att lägga en papperslapp med Gertruds avtal med gnagarna, i mushålen och på andra platser i klostren där möss och råttor fanns. Det hjälpte alltid och man slapp få textilierna söndertuggade av djuren. Som en följd av detta avbildas S:ta Gertrud ofta med en gnagare vid sina fötter, vilket inte går att urskilja på bilden i Falsterbo kyrka.

Gertrud är kyrkobyggnadskonstens alldeles speciella skyddshelgon.
Hon avbildas oftast bärandes på en kyrka, vilket framgår av bilden här nedanför.
Bilden finns inne i Falsterbo kyrka, på den norra väggen längst ner i kyrkan.
Gertrud av Nivelles bärande på en kyrkomodell.

Vid 1700-talets mitt var det tal om att lägga kyrkan öde liksom den flygsandsförstörda Kämpingekyrkan på 1600-talet, men den skonades. Även under 1800-talet var kyrkan rivningshotad. Sanden låg i drivor upp mot murarna och förfallet var stort.
Under 1800- och 1900-talen har kyrkan upprustats och förskönats.

I koret står två bänkar, vid södra väggen. Klockarebänken är från 1572 varifrån klockaren ledde sången innan den lilla, fortfarande fullt användbara orgeln vid norra väggen installerades första söndagen i advent 1769. Orgeln är tillverkad i Malmö av orgelbyggaren och bryggaren Andreas Malmlöf.
Vid norra väggen står också vad som i folkmun kallas Drottning Margaretas stol, även om den tillverkats betydligt mer än hundra år efter hennes död.
Vid väggen mot tornet har den stora orgeln sin plats. Orgelfasaden har skurits på 1920-talet av en lokal byggmästare och träsnidare, med den lilla orgelfasaden som förebild.
Äldst bland inventarierna är dopfunten, tillverkad på 1300-talet. Kyrkan ligger långt utanför den nuvarande bebyggelsen, men på en plats som troligtvis var central i den medeltida staden. Den ligger inbäddad och skymd av de kullar av flygsand som under århundradenas lopp hotat begrava templet.

Vackrast är kanske den s k Franska Madonnan, en slank skulptur från 1400-talet, men även den sittande madonnan från 1300-talet hör till de värdefulla. Predikstolen på sydväggen är daterad till 1500-talet och ca 200 år äldre än den övriga bänkinredningen.

Av övriga skulpturer kan nämnas prinsessan i en S:t Görangrupp av den nordtyske skulptören Henning Roleves från perioden 1509-1522, där prinsessan är den enda resten sedan 1890-talet.

Bredvid högaltaret finns ett sidoaltare med ett mindre, enkelt altarskåp från ungefär samma tidsperiod.
Bland inventarierna kan framför allt nämnas Kristoferskåpet från 1390-talet där den fullrunda skulpturen anses ha "Meister Bertram" från Minden till upphovsman. Kristofer led martyrdöden genom halshuggning på 200-talet. Han blev tidigt helgonförklarad och är bl.a. de sjöfarandes beskyddare, vilket klart motiverar hans närvaro i kyrkan.

Mest intressant är nog bilden av S:ta Gertrud och S:ta Dorothea som avled år 659 respektive omkring år 304. Inne i kyrkorummet fångas blicken främst av det vackra altarskåpet, troligen tillverkat vid 1400-talets senare hälft av den berömde Hermen Rode i Lübeck.

Förmodligen på 1400-talet förlängdes kyrkan åt öster med det ljusa koret och ungefär samtidigt byggdes det höga tornet. Koret och långhuset fick då också de nuvarande valven. Vid valvslagningen spolierades delvis de vackra kalkmålningarna, av vilka delar nu åter tagits fram.

Falsterbo kyrka är helgad åt S:ta Gertrud, kyrkbyggarnas helgon. Den äldsta delen av Falsterbo kyrka långhuset har tillkommit under senare hälften av 1300-talet.

Kyrkan uppfördes då som en enkel, oputsad tegelbyggnad med ett invändigt, plant trätak. Möjligen hade redan från början planerats ett valvsystem i relation till strävpelarna på byggnadens norra och södra väggar.
In i byggnaden förde tre portaler, varav en för männen på den södra sidan och en kvinnoingång på motsatta sidan. Av dessa är den södra igenmurad sedan1935 och en utbyggnad som där tjänstgjort som vapenhus riven.