Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Sjätte sinnet

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Maria Andersson, Sura kyrka i Surahammar

Om Maria Andersson

Bild: studiobild Erik Wartel

är verksam i Stockholm och Berlin. Hon avslutade sin masterutbildning på HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk) i Göteborg 2016. Examensarbetet bestod av stora organiska textila skulpturer. Hon experimenterar främst med linet som material och söker ständigt nya tekniker och uttrycksmöjligheter. Maria har arbetat med vävar i bla Ikat-teknik, i ramar hon själv bygger. Hon färgar sitt material själv och arbetar i stora format. Maria har erhållit flera stipendier för sitt innovativa arbetssätt.

Läs mer om Maria på hennes hemsida.

Om Sura kyrka

Högst uppe på Strömsholmsåsen, avskild från Surahammar av Kolbäcksån, vilar Sura nya kyrka. Bygden är gammal. Längs Kolbäcksån och de många sjöarna har det funnits bosättningar långt tillbaka i tiden. Men det är i och med bruket och den kronohammare som anläggs på orten under 1500-talet som bygden börjar ta form och utvecklas. Och när människor knyts samman uppstår behovet av en kyrka.

Ett samhälle formas och omformas utifrån dess yttre förutsättningar och en kyrka är bara en avspegling av sin omgivning, beständig men ändå förändringsbenägen. Sura gamla kyrka uppförs i trä 1671, strax norr om den nuvarande kyrkan. Ett par hundra år senare hade samhället, i takt med brukets utveckling och behov av arbetskraft, vuxit ur sina lokaler. En ny kyrka börjar ta form på ritbordet, men arkitekt Gustaf Pettersson (1855-1933) får kompromissa. Den nya kyrktomten fastställs på åsens högsta punkt. Men tomten är så smal att arkitekten, för att kunna ha koret vänt åt öster, tvingas sidoställa kyrktornet på långhusets norra sida, istället för att som brukligt är placera den som kyrkobyggnadens avslutning i väster.

Den nya kyrkan uppförs 1890-92 och är till utseendet nyromansk, en av alla historiserande arkitekturstilar under 1800-talets sista kvartal. Tillbakablickande och framåtsyftande på samma gång. Kyrkans rundbågiga, högt placerade fönster, bågfrisen som löper runt kyrkans takfot och den runda korabsiden skulle blicka bakåt mot de första kristna kyrkobyggnaderna i sten. Men den förhöll sig också fritt till formspråket.

Invändigt har kyrkan på ett helt annat sätt förhållit sig i rörelse med tiden. Kyrkorummet har omdanats och förändrats efter rådande behov och stilideal. Det mest framträdande är tveklöst Nils-Aron Berges (1916-1962) allomfattande frescomålning i koret från 1945-52. Konstnären har på korets tre väggar placerat Surahammar mitt i den världsvida kyrkan. Här har han avbildat kända och idag okända ortsbor tillsammans med helgon och kyrkofäder, Martin Luther och Nathan Söderblom. De är avbildade och odödliggjorda för oss att förundras av. Surahammar, mitt i världen.