Här kan du läsa mer om bakgrunden till den nya stolan:
Med anledning av att det i år är femtio år sedan jag vigdes till präst i Svenska Kyrkan har jag beslutat att överlämna en gåva till min hemförsamling Saltsjöbaden. Jag flyttade till Neglinge för dryga trettio år sedan i samband med att jag lämnade en kyrkoherdetjänst i Norra Stockholm för att tillträda en stiftsadjunktur inom Sjukhuskyrkan. Sedan dess har jag varit bofast i Saltsjöbaden och då och då tjänstgjort här som församlingspräst och själasörjare.
Min gåva utgöres av en präststola avsedd för glädjefyllda gudstjänster och firande av kyrkliga högtider. Tyget är bengalisk silke/guldbrokad och stolan är sydd av konsthantverkaren och diakonen Ann Christine Kindt, Stockholm/Sundbyberg.
Stolan har en särskild betydelse för mig och tyget en speciell bakgrundshistoria. 1976 då jag var kyrkoherde i Lärbro pastorat på Gotland och stiftsombud för Lutherhjälpen företog jag tillsammans med fyra andra stiftsombud en studieresa till bl.a. Bangladesh och området kring Calcutta för att lära mig mer om Lutherska Världsförbundets hjälparbete. Avsikten med resan var naturligtvis att vi stiftsombud, när vi kommit hem igen, skulle sprida kännedom om det vi sett på resan. När jag reste hem hade jag en omfattande ljud- & fotodokumentation med mig och höll sedan under flera år många föredrag om mina intryck från Lutherhjälpens arbete i Bengalen.
Under några veckor besökte vi utvecklingsprojekt av olika slag både i Bangladesh och området kring Calcutta. Ett av alla projekt vi besökte var en "Small Scale Industry" – ett silkes/sidenväveri- i Rangpur-provinsen norr om Dacca. Vi uppmanades att stödja verksamheten genom att köpa deras alster. Jag fann ett tyg i silke & guldbrokad som jag köpte för c:a 100 USD för att ta med mig hem. Jag tyckte att det skulle passa att låta sy t.ex. en korkåpa av, och jag föreställde mig nog som donator till Lärbro kyrka och pastorat. Projektet förverkligades dock aldrig av olika orsaker.
När jag nu firar mitt femtioårsjubileum som präst finner jag tiden vara inne för mig att äntligen förverkliga min gamla önskan att förära min hemkyrka ett stycke kyrklig paramenta. Jag hoppas innerligt att gåvan blir till välsignelse.
Soli Deo Gloria – Åt Gud allena äran
Claes-Otto Hammarlund