Julmelodierna vi älskar

Nyhet Publicerad

I Saltsjöbadens församling är julkonserterna en kär och uppskattad tradition som år efter år fyller Uppenbarelsekyrkan under advents- och jultiden. Den här julen blir det konsert vid två tillfällen.

Först ut är jul- och luciakonserten ”Stjärnan i vinternatt”, söndagen 15 december. Det andra tillfället är på Trettondagen, den sjätte januari, då framförs J.S. Bachs ”Juloratorium”, kantat 4–6.
– Tidigare har Saltsjöbadens kyrkokör och Vokalensemblen Alicia under flera år gjort julkonserterna tillsammans. I år bjuder vi istället på en konsert före och en efter jul. Den vi gör tredje advent är med Vokalensemblen Alicia, barnkörerna och ett luciatåg. Det bästa på hela året, när man sjunger i kör, är luciasångerna och det är roligt att barnkörerna är med. Vokalensemblen Alicia inleder konserten med Benjamin Brittens ”A Ceremony of Carols” med kör och harpa. Sedan har vi Ulla-Carin Börjesson som solist samt instrumentalister, berättar EvaMarie Agnelid, dirigent.

Vad är det speciella med konserten den tredje advent?
– Man får julmelodierna och ett luciatåg med både barn- och vuxenröster. Dessutom får man en solist som har det där lilla extra. Man får också vara med och sjunga själv vid några tillfällen. Kanske blir det också någon överraskning som man inte väntat sig. Jag tror att det är speciellt för de flesta när det blir advent och Lucia äntligen kommer med ljuset. Det är intressant med lucialegenden och vad den berättar, att hon blev martyr och helgon.

Vad krävs för att en julpsalm ska bli omtyckt och skulle man kunna skriva nya som blir lika uppskattade som de vi nu sjunger vid varje jul?
– Det är nog melodierna, sammansatt med texten, som gör en bra julpsalm. Det är härligt att sjunga dem med en publik som kan sjunga med, trots att de kanske inte sjunger resten av året. Det är klart att det är möjligt att skriva bra julmusik idag också, även om folk är kräsna när det gäller det nya. Det måste vara sångbart. Det svåra är att få texter med bra substans, utan att det blir klyschigt. För mig är budskapet i texten viktigt. Ska man sjunga det i kyrkan ska det vara förknippat med det kristna kärleksbudskapet. Finns det med så är det fint, säger EvaMarie Agnelid.

EvaMarie Agnelid, dirigent.

Ulla-Carin Börjesdotter är solist i jul-och luciakonserten. Ulla-Carin är en flitigt anlitad solist i många kyrkliga sammanhang under hela kyrkoåret. För henne är jultiden speciell.
– Det ska bli fint att sjunga med körerna och EvaMarie, som är en fantastisk inspiratör och körledare. Musiken förenar alla åldrar, speciellt i jultid. Julen är den högtid under kyrkoåret, som skänker glädje, ljus och hopp i en mörk tid.
– För mig är julen och dess sånger en påminnelse om detta, att vi tillsammans får tända ljus och lysa upp allt det mörka omkring, både i våra hem och kyrkor, men också i vårt inre. Jag hoppas att den som kommer till konserten ska bära med sig en eftervärme av hopp och tillförsikt. Att ljuset är starkare än mörkret och att vi tillsammans får påminna oss om det i en mörk tid, säger Ulla-Carin Börjesdotter.

 

 

Ulla-Carin Börjesdotter

Anna Holm sjunger i Vokalensemblen Alicia. Hon har sjungit i kör i Saltsjöbaden sedan hon var barn.
– Julen är den bästa tiden på året för körsångare som älskar julsånger och det är, som vanligt, jätteroligt att vara med. Jag har sjungit i kör i Saltsjöbaden i 35 år och har varit med om det mesta i körsammanhang här. Att Alicia sjunger tillsammans med barnkören är något nytt för oss. Konserten är väl profilerad som en vuxenkonsert, men luciatåg är alltid fint och är en stämningshöjare. Det finns många favoriter bland musiken, men ”Lucia-Så mörk är natten” är en sång man sjungit sedan ungdoms- kören. Nu får vi sjunga den igen när barnen är med. ”A Ceremony of Carols” är rolig att göra, men det är samtidigt en utmaning och man får vara på tårna, för den är klurig och det går fort.
– Jag tycker det här är den mest underbara tiden på året och jag älskar mörkret. Man får gå in och tända en brasa och ljus. Jag fyller år tre dagar före julafton och har haft förmånen att se fram emot både julen och min födelsedag samtidigt.
– För att musik ska bli örhängen, eller klassiker, tror jag att de måste ha tradition. Just detta att man sjungit dem i så många år betyder mycket. Det har nog också mycket med en känsla av värme och harmoni att göra. En klassiker behöver inte vara överdådig, som Händels hallelujakör. Det kan också vara en fin liten melodi. Det viktigaste med texten är nog att det finns en känsla av glad förväntan, något man ser fram emot som är på väg och som väntar precis runt hörnet, säger Anna Holm.

 

 

Anna Holm

Nanna och Iris är två av tjejerna i den barnkör som medverkar i luciatåget och konserten. Iris har sjungit i kören i fem år och Nanna i fyra år. De tycker båda två att det är roligt att vara med och sjunga.
– Jag tycker om att sjunga julsånger. Stjärngossarnas visa är fin, men den är lite ovanlig och har en svår text, säger Nanna.
– Jag har ingen direkt favorit och tycker det är kul att sjunga alla sångerna. Det är bara ibland det blir lite långtråkigt när man måste öva för länge på samma sång. Sankta Lucia-låten går ner lite på första refrängen. Det är svårt att göra, säger Iris.

Iris och Nanna älskar musik och de älskar julen. Förutom Luciakonserten medverkar båda tjejerna i luciatåg i skolan. De tycker det är roligt att sjunga tillsammans med de äldre rösterna i Alicia.
– Om jag gillar musik lika mycket i framtiden kommer jag kanske att ha det som hobby då, säger Iris.

 

Nanna och Iris

På Trettondagen är det dags för J.S. Bachs Juloratorium. Det framförs av Saltsjöbadens kyrko- kör, Lidingö kyrkokör, musiker ur Stockholms Bachsällskap samt solisterna Elin Skorup, Annika Hudak, Olof Lilja och Lars Johansson Brissman. Katja Själander är dirigent.
– Idén att i år sprida ut julmusiken och konserterna lite mer än vanligt och göra något också efter jul kom från Tommy Zakrisson, församlingens vaktmästare. Julen pågår ju faktiskt ända fram till Trettondagen. På det här sättet får församlingen njuta lite extra och vi knökar inte ihop alla konserter samtidigt i december. Vi har också bestämt att körerna ska göra gemensamma julkonserter vartannat år och var för sig vartannat år. På det sättet får körerna en möjlighet att bjuda på bredare utbud av julmusik.
– På Trettondagskonserten framför vi kantaterna 4–6 ur Juloratoriet. Hela verket framfördes aldrig på samma dag, eftersom Bach komponerade kantaterna till de olika helgdagarna: Juldagen, Nyårsdagen och Trettondagen. Hela Juloratoriet framfördes bara en gång under hans levnad. Det var från Juldagen 1734 till Trettondagen 1735 i Nikolaikyrkan och Thomaskyrkan i Leipzig, där Bach verkade. Det dröjde sedan 100 år till mitten av 1800-talet, innan verket började spelas igen, då oftast konsertant och med antingen kantaterna 1–3, eller 4–6.
– Kantaterna 5–6, som vi framför den här gången, handlar om det som berättas i Matteusevangeliets andra kapitel, verserna 1–12. Berättelsen om Kung Herodes och när det kom tre österländska män som sade att de sett stjärnan som var tecknet på att Messias skulle komma.

Vad kan vi förvänta oss av konserten på Trettondagen?
– Alla konserter är unika på det sättet att musiken skapas direkt i stunden. Det sker här och nu. Det är därför det är ett så högt värde på livemusik och det är något vi uppmuntrar i kyrkan. Kantaterna 4–6 är det nog 25 år sedan de senast framfördes i Saltsjöbaden och nu är det dags igen.

Bachs Juloratorium kan väl enkelt räknas till kategorin klassisk julmusik. Efter flera sekler är den fortfarande given i julrepertoaren över hela världen. Det finns även mycket annan julmusik som känns självklar under jultiden.

Vad krävs egentligen för att skapa en klassiker?
– Det ska vara en melodi som är lättillgänglig och sångbar, så att den fastnar både i hjärnan och i hjärtat. Vad som blir klassiskt är svårt att veta i förväg. Det visar sig på sikt. Det kan vara Beatles, Bach eller Simon & Garfunkel, men det måste vara fina melodier. Det kanske inte finns så många nya julpsalmer, men en hel del populära jullåtar. Carolas ”Himlen i min famn”, är nog en klassiker som alla åldrar gillar. Den är smart komponerad, trallvänlig och kommer säkert att finnas kvar om tjugo år. Det tog hundra år för Bach att bli känd utanför Tyskland. Den stora spridningen av hans musik kom på 1800-talet. Allt färdades mycket långsammare på den tiden, säger Katja Själander

 

 

Katja Själander, dirigent

Lars Johansson Brissman är en av sångsolisterna i konserten på Trettondagen. Han har ett speciellt förhållande till Juloratoriet.
–Det blir ingen riktig jul om man inte har sjungit Juloratoriet. Jag älskar att sjunga det och det är oerhört bra musik. Kantaterna 1–3 är mer utåtriktade med trumpeter och fanfarer. Det är många som känner igen pukslagen i första versen i första kantaten. Filmen Jul- oratoriet börjar istället med kantat 4. Det gjorde många som väntade på pukslagen besvikna på filmen. Kantat 4–6 är minst lika bra, men med arior av en mer eftertänksam och intim karaktär. Texterna handlar ju om vad som händer efter Jesus är född.
– Vad som är mest utmärkande för julmusiken är att det är musik som är igenkännande, väcker minnen och har tradition. Det är starka texter och melodier som man inte behöver lära sig på nytt, utan känner igen. Man älskar julmusiken under rätt årstid. Jag gjorde en skivinspelning med julmusik i maj. Att sjunga ”O helga natt” i shorts och t-shirt kändes inte helt rätt, säger Lars Johansson Brissman och ler.

 Text Arne Hyckenberg

Lars Johansson Brissman