I ett unikt vackert gravkor vilar makarna Knut Wallenberg (1853–1938) och Alice Wallenberg (1858–1956), i sarkofager (kistor) av svart granit, sida vid sida. Valvet ovanför den svarta marmorpanelen i gravkammaren är helt klätt i mosaik. Mosaikerna är i bysantinsk stil och är utförda enligt gammaldags Ravennateknik av den italienske mosaikläggaren Antonio Labus.
Motivet är två stora stående änglar med korslagda vingar och palmblad i händerna. De avtecknar sig mot en guldmönstrad bakgrund. I valvet ser man även ett stort kors i en blomsterkrans samt mönstrade bårder och en modifierad bibeltext från då gällande Kyrkobibel: Ingen av oss lefver för sig själf och ingen dör för sig själf. Lefva vi så lefva vi för Herren och dö vi så dö vi för Herren (Romarbrevet kap 14, vers 7–8).
Nyhet / Publicerad 13 maj 2021 / Ändrad 14 maj 2021
Guldskimrande mosaik
Under orgelläktaren långt fram i Uppenbarelsekyrkan ligger det Wallenbergska gravkoret. Gravkoret syns inte direkt när man kommer in i kyrkan, men går man fram mot koret anar man gravkoret till höger om ljusbäraren och flygeln, bakom en smidd grind.
Foto: Arne Hyckenberg
Makarna Wallenberg var storartade filantroper. Hur kom det sig att de skänkte kyrkan, som de nu vilar i och så mycket annat i Saltsjöbaden? Kyrkoherde Lars Viper menar att man måste förstå att de levde i en helt annan tid än vi gör idag.
– Det fantastiska gravkoret är byggt av Knut och Alice Wallenberg som deras gemensamma gravplats. Idag kan denna gravplats få oss att tänka på att de båda på ett fantastiskt sätt bidragit till det moderna samhällsbygget genom att tänka ”helhet” på ett intressant sätt. Vad beträffar deras donationer i Saltsjöbaden, så är de fantastiska. De donerade inte endast kyrkan, prästgården och klockarbostaden, utan också stora delar av Saltsjöbaden: järnvägen, hotellet, sjukhuset och observatoriet. Värdet av deras donationer går nästan inte att översätta till dagens penningvärde. De levde i en tid när staten var liten och erbjöd begränsad trygghet.
– Många personer inom bank och näringsliv, liksom Knut Wallenberg, hade en framsynt syn på samhällets utveckling och förknippade sin verksamhet med ett samhällsengagemang. På kontinenten var det många likasinnade som byggde operahus och officiella byggnader. Här i Sverige byggde Knut och Alice Wallenberg en kyrka bland annat, som också är ett storslaget konstverk. Det är ovanligt men också tidstypiskt, säger Lars Viper.
Det är ovanligt men också tidstypisk.
Foto: Arne Hyckenberg
Lars Viper tror att just brytningen mellan det gamla jordbrukssamhället och en modern tid är en förklaring till det Knut och Alice Wallenberg gjorde.
Även Nathan Söderbloms teologi kan ha bidragit på ett fruktbart sätt.
– Knut och Alice visar med att bygga upp Saltsjöbaden, att de hade ett ben i en ny tid och ett ben i det förmoderna samhället. Makarna Wallenberg låter det förgångna förenas med det moderna i projektet i Saltsjöbaden. De hade idéer om människors fritid, andlighet och själsliv samt välmående. I deras fall bidrog de också till det andliga livets välfärd. De ville också symboliskt förknippas med en kyrka, men inte med vilken kyrka som helst, utan med Uppenbarelsekyrkan.
– Att Nathan Söderblom involverades är intressant. Hans liberala ”uppenbarelseteologi” handlade om att Gud ger sig tillkänna inte bara i Bibeln utan även i alla historiska skeenden, som bidragit till mänsklighetens utveckling. Det var både Bibeln och uppenbarelsen, som gällde för Söderblom. Jag tror det finns en förklaring att finna i, att det framsynta paret och den liberale teologen Söderblom förenade det förmoderna och det moderna på ett väldigt intressant sätt genom byggandet av Uppenbarelsekyrkan. Därmed är Knut och Alice Wallenberg kanske lite större än vi vanligen föreställer oss, säger Lars Viper.
Det var både Bibeln och uppenbarelsen, som gällde för Söderblom
Foto: Arne Hyckenberg
I ärkebiskop Nathan Söderbloms psalm i Den svenska psalmboken 171 står det om Guds handlande med oss människor: ”Din röst dem ledde fram …” Det är ord som gällde för makarna Wallenberg.
–Vi får över hundra år senare glädjas åt en strålande vacker kyrka i Saltsjöbaden skänkt av Knut Wallenberg den 18 maj 1913 till församlingen – en manifestation av Guds fortsatta handlande med oss människor och genom oss människor, avslutar Lars Viper.
Text: Arne Hyckenberg
Fotnot: Stiftelsen ”Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse” som instiftades av Knut och Alice Wallenberg, fortsätter idag deras gärning genom att stödja ”landsgagnelig, långsiktig, fri grundforskning inom i huvudsak medicin, teknik och naturvetenskap.” (www.kaw.wallenberg.org)
NY SERIE
Under 2021 kommer vi uppmärksamma Uppenbarelsekyrkan. Det kan vara konsten, interiören, en plats, en detalj som får stå i fokus.
32 stämmor
Det är svårt att tänka sig gudstjänster, vigslar, dop och begravningar helt utan orgelmusik. De flesta kyrkorglar förändras dock över tid genom ombyggnader och under påverkan av olika trender. I andra delen av ”Uppenbarelsekyrkan berättar" tar organist Katja Själander, oss med till de orglar som funnits i Uppenbarelsekyrkan genom åren.
Vad används platsen bakom altaret till?
I en ny serie uppmärksammas Uppenbarelsekyrkan. Det kan vara konsten, interiören, en plats, en detalj som får stå i fokus. I första delen av ”Uppenbarelsekyrkan berättar” får du följa med in bakom högaltaret.