Ignatiansk spiritualitet har sitt ursprung i den spanske mystikern Ignatius av Loyola (1491–1556). Han var en själavårdare och en man som försökte finna vägen till en djupare relation till Gud. Han startade Jesu Kristi sällskap på 1500-talet den order som vi idag känner igen under namnet Jesuitorden. Bibelns texter får i den Ignatianska spiritualiteten ännu ett djup. Då vi möter dem med hjälp av olika meditationsövningar. Dessa är en Bön. De andliga övningarna går ut på att se sitt eget liv i ljuset av Jesu Kristi och komma underfund med Guds vilja med ens liv.
Vi möts ibland utifrån den Ignatianska spiritualiteten i meditativa övningar. Vi leds in i bibelns berättelser utifrån olika övningar t ex Bibelmeditation eller Lectio Divina.
Lectio Divina är ett meditativt sätt att läsa bibliska texter med rötter i judendomen. Ordet betyder gudomlig eller andlig läsning. Den Benediktinskaspiritualiteten från 500-talet utvecklade den. På den tiden var inte alla läskunniga alla ägde inte en bibel och högläsning var en regel. Det blev klostrens tradition att läsa Guds ord meditativt-inte för att lägga det under sig eller kritisera det, utan för att styras av det och utmanas av det. Där de blev berörda av ett ord eller en strof i texten gick de till sitt rum för att fortsätta meditera, be och begrunda. Detta betyder att vi läser Bibelns med uppmärksamhet och djup övertygelse om att Gud har ett speciellt ord för var och en av oss i vår speciella situation.
Andra övningar kan också ske genom att vi lyssnar till en bibel text och sedan målar det som sker i vår egen meditation kring texten. Ibland blir meditationen av ett slag där vi går ut i vår skapelse för att möta Gud i det vi ser. Vi kan på dessa sett fördjupa vår relation med Gud och oss själva.
.jpg?doprocessing=1&w=164&c=95)