Sorgegrupp

Att sörja en nära vän eller anhörig efter ett dödsfall kan ge blandade känslor. Vi reagerar alla olika när vi drabbas av sorg, men det finns en läkande kraft i att få dela tankar, känslor och minnas tillsammans. Samtal i sorgegrupp kan vara en mycket god hjälp både genom att få sätta ord på sina egna upplevelser och genom att ta del av andras erfarenheter. 

Svenska kyrkan, Salems församling, anordnar sorgegrupper för de som förlorat en närstående. En ny sorgegrupp startar två gånger om året, en på vårterminen och en på höstterminen. Vi skickar ut en inbjudan till den som begravt sin livspartner i Salems församling under det gångna halvåret. Har begravningen ägt rum i en annan församling, eller har det kanske gått längre tid än ett halvår sedan begravningen? Du är också varmt välkommen till gruppen!

Tidigare deltagares upplevelser: 

"Efter att ha varit sjuk under en lång tid gick min make bort. Jag tycker att sorgegruppen har varit väldigt bra, det har gett mig mycket att få prata om min sorg med andra. Det har hjälpt att få känna att jag inte är ensam, att det är flera som har ungefär liknande erfarenhet av att bli lämnade. Jag har barn som bor i närheten men jag tycker att det har varit bättre att sörja såhär än att sörja med barnen, eftersom de var i samma situation och sörjde samma person. Det var faktiskt min yngsta son som frågade om det inte fanns någon sorgegrupp. Han tyckte det var jättebra när jag började i gruppen.
Mitt råd till den som är i sorg är att ta kontakt med kyrkan. Jag tycker sorgegruppen har varit väldigt bra. Det var ett bra upplägg och en bra grupp, en fin gemenskap. Jag har bara positiva saker att säga."
– Kvinna, 75år

"Min fästmö gick bort. Hon var sjuk och åkte in på sjukhus. I samma veva hamnade även min son på sjukhus och han pendlade mellan liv och död. Min son överlevde men det var en tuff period. Det var mycket som hände samtidigt som min fästmö var sjuk och gick bort. Jag upplever att sorgegruppen hjälpte mig i min sorgeprocess. Det var givande att få dela med sig och öppna upp men också att lyssna till de andra sörjandes berättelser. Det var lärorikt att få känna att man inte är ensam i sorgen. 
Mitt råd till den som är i sorg är att våga öppna upp, att våga visa känslor och prata om det. Går man med i en sorgegrupp är mitt råd att inte ha för höga förväntningar på vad gruppen kan ge utan kom som du är med ett öppet sinne."
– Man, 66år

"Min man var sjuk, men han var inte sjuk länge innan jag förlorade honom. För mig var sorgegruppen bara positiv, det var trevligt att prata och lyssna på andra människor i liknande situation. Det var givande att få spegla sig i dem. Det kändes befriande. Dessutom var det skönt att få prata om det som hade hänt, att lyssna på andra och reflektera. Det är ju inte alltid man vill dra det med vänner och bekanta i allt för stor utsträckning. 
Mitt råd till andra som befinner sig i sorg är att hitta tillfällen att prata om det och gärna i en grupp. Jag tycker att det är bra att få höra andras funderingar, att få lite perspektiv och känna att man inte är ensam om sina upplevelser. Det är också bra att träffa andra som är i sorgeprocessen, några som faktiskt vet och känner igen sig. Det är väldigt välgörande."
– Kvinna, 64år

"Jag förlorade min fru. Hon hade varit sjuk under en väldigt lång tid och när hon gick bort satt jag med på sjukhuset och höll henne i handen. Det var väldigt nyttigt. Mina upplevelser av sorgegruppen är bara positiva. Det var en öppen grupp, ett väldigt bra kamratgäng där alla bjöd på sig själva. Eftersom jag var med på sjukhuset hade jag min sorgestund på plats och kände mig färdig. Samtidigt kändes det väldigt bra att få prata av sig om våra 60 år tillsammans och framför allt var det väldigt positivt att få höra de andras erfarenheter. 
För andra som befinner sig i sorg är mitt råd att våga ta tag i problemet. Det är ju alltid ett problem att bli ensam. Men ta tag i det och försök prata ut om det, våga öppna upp. Försök att inte kväva det utan att verkligen låta det få komma fram."
– Man, 80år