Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Församlingsinstruktion 2015

Församlingsinstruktionen kan sägas vara ett styrdokument för hur vi på bästa sätt kan vara kyrka i Salem idag. Salems församlings nya församlingsinstruktion antogs 2015.

Salems kyrka står stiligt vid Bornsjön intill E4:an söder om Stockholm och har vuxit fram genom århundranden. Många är de som vill boka bröllop i kyrkan efter att ha sett den från vägen, och många är de i närmiljön som vill fira sina livs viktigaste gudstjänster i den. 2020 tänker vi fira dess 900-årsjubileum.

Vid årsskiftet 2014/15 bodde 16.068 personer i Salem och av dem tillhörde 63,5%, 10.199 personer, Svenska kyrkan. När ”Salemstaden” byggdes blev det viktigt att ha en kyrka i centrum, nära och vardaglig. Säby kyrka ligger i Salems centrum och firade 40 år under hösten 2014. Kyrkan byggdes som vandringskyrka. 

Församlingsinstruktionen - ett identitetsdokument för den kyrkans kropp som är Salems församling

Kyrkans ena ben är kyrkans tradition och liv, allt det som kyrkan varit och är genom historien och runt om i världen. Där är Svenska kyrkan är ett trossamfund som leder sin historia tillbaka till de äldsta kristna församlingarna och bekännelsen till Kristus. Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och delar den kristna bekännelsen och lovsången till en treenig Gud. Den kristna kyrkan bekänner en enda Gud – Fadern, Sonen och den heliga Anden – som skapar, frälser och ger liv. 

Ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund har stor frihet att utforma sin organisation utifrån vad som i varje tid bedöms som mest ändamålsenligt. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen upprättas. Det benet kallar vi här för församlingsbeskrivning

Kyrkans andra ben är vårt här och nu, platsen och tiden. Samhället och världen har alltid varit en faktor i kyrkan, eftersom vi lever och kommunicerar i en särskild tid och på en särskild plats och inte kan kliva utanför vårt sammanhang. Vi har uppdraget att göra oss förstådda i vår omvärld och att låta Ordet inkarneras, bli kropp, att låta evangeliet anta bestämd form. Det benet kallar vi här för omvärldsbeskrivning

Analysen handlar om hur dessa påverkar varandra, möts och förenas, inte endast står sida vid sida. Vi har fyra olika evangelier som utifrån fyra olika perspektiv berättade för sina åhörare, där till exempel Matteus betonade för judarna att Jesus var Guds son och Markus skrev till hedningarna och förklarar allt det judiska för att berätta om Jesus Kristus. Vår analys handlar om hur vi efter bästa förmåga och med Guds hjälp är kyrka här och nu. 

Gudstjänsten är församlingens centrum, där mötet med Kristus i ord och sakrament äger rum. Den är kärnan där församlingens hela verksamhet strålar samman, liksom den punkt varifrån all verksamhet utgår. Huvudgudstjänst firas varje söndag och kyrklig helgdag. I mässan bär vi fram våra liv och får del av försoningens och uppståndelsens mysterium. I nattvarden framträder gudsfolkets djupaste gemenskap.  

Mission är ytterst Guds handlande gentemot människan och hela skapelsen. Mission ses här som kyrkans huvud, en central del som påverkar övriga delar. Mission är sändning: Gud är den som sänder och vi är insatta i det stora sammanhang där kyrkan på olika och ofta gränsöverskridande sätt når ut med evangeliet i den värld den är satt att tjäna. Vi är insatta i det skeendet när vi tar emot och ger vidare. 

Diakoni är kyrkans ena utsträckta arm, som visar på medmänsklighet och tron på rättfärdighet mellan människor och kyrkans etiska uppdrag. Kristen tro betonar ansvaret för skapelsen och medmänniskan. Vi utmanas i vårt diakonala uppdrag i varje tid av evangeliet och aktuella situationer. 

Undervisningen är kyrkans andra utsträckta arm. Församlingens undervisning har sin grund i dopet, som en livslång process, med möjlighet att växa i den kristna tron. I dopet är vi kallade att föra ut evangelium och vara ett tecken och ett redskap för gemenskapen mellan Gud och människor. 

Församlingsinstruktionen är ett identitetsdokument. Vi är en kropp och vi är det tillsammans, i vad vi gör och är. Vi ger en bild av hur vi gör nu och hur vi vill utvecklas. Detta ”hur” handlar om förhållningssätt. Församlingens förhållningssätt ska gå att känna igen genom all verksamhet. I bilden av kroppen kan förhållningssättet liknas med blodomloppet som genomströmmar allt. 

Att arbeta med församlingens förhållningssätt och identitet är ett grundarbete. Utifrån det kan sedan mål sättas och verksamhet planeras. 

Salems församling - en församlingsbeskrivning

En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sa till henne: "Ge mig något att dricka." Samariskan sa: "Hur kan du, som är jude, be mig om vatten? Jag är ju en samarisk kvinna." (Judarna ville inte ha något med samarierna att göra). Jesus svarade henne: "Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten." (Joh 4:7,9-10) 

Om du visste vad Gud har att ge! Salems församling valde 2011 de orden som sin vision. Gud ger det levande vattnet, livets källa. Det flödet ger evigt liv. Den gåvan möter vi i dop och nattvard. Kvinnan säger senare i berättelsen: Kom med och se! Det vill vi kunna säga: ”Kom med och se, prova du också”. I de orden ryms Salems församlings längtan att vara en församling där vi känner öppenhet och värme, gemenskap och tillhörighet. Vi delar personliga upplevelser, både lika och olika. Våra goda berättelser om vår församling visar att vi delar vardag med känslan att vi får komma som vi är. Vi får ge av oss själva, här finns engagemang och vänlighet. Salems församling är en mötesplats över gränser och de mötena påverkar våra liv. 

Vi vill ta vara på betydelsen av Salem som ”Fred” och ”Frid” (utifrån shalom/salem på hebreiska och arabiska). Redan på 1500-talet tolkade församlingen Slaem som Salem, med koppling till Bibelns Shalom och Salem, orden för frid och fred. Kristendomen har genom hela sin tradition levt med fred och frid som centrala och omistliga begrepp. Vi vill gärna fortsätta den traditionen. Vi människor delar en längtan efter fred och frid. Orden är inkluderande och positivt laddade. De känns bra i kroppen. Att arbeta med att ”skapa fred” är att arbeta med församlingens ”hur”. Det påverkar all verksamhet, vad vi gör och är. Det finns en god utmaning i att skapa sätt att vara, snarare än att göra, särskilt i vår samtid. ”Kom med och se!” bjuder in till en upplevelse av något annat, till en ny erfarenhet. Vi vill ta vara på det nya Gud har att ge. Det ska märkas i vår verksamhet och våra relationer. 

Vi vill arbeta för en miljö öppen för Guds rike, för den stora freden, med oss själva och våra förhållningssätt. Fred är ett begrepp som både är centralt i Jesu förkunnelse och i varje människas längtan. En kyrka präglad av fred ger tydliga ringar på vattnet. Det finns en risk att inte lyckas, vilka är vi att göra fred? – Men vad skulle hända med oss som församling om vi vågade pröva att förändras på det sättet? Vi vill öppna för den stora freden i en tid när rädslan och hatet får stora konsekvenser. Vi vill låta Gud säga till oss: Kom med och se! 

Salem - en omvärldsbeskrivning  

Salems församling har samma geografiska yta som Salems kommun, belägen på Södertörn mellan Södertälje och Stockholm och bebyggt sedan 3000 år. Salem är en modern förort utan höghus, inbäddad i naturområden och med goda kommunikationer. 1283 omnämns sockennamnet Slaem för första gången i ett brev från kung Magnus Ladulås. Det nuvarande namnet Salem började användas allmänt under 1600-talet. Kristen närvaro har funnit tidigt i Salem, historiskt markerad genom Sankt Botvid. Han begravdes i det som nu är Salems kyrka år 1120 och nio år senare flyttas hans kvarlevor till det som blir Botkyrka kyrka. Enligt vissa uppkommer då namnet Slaem, Salems föregångare, i betydelsen den fattiga kyrkan – inte bara utan Sankt Botvids reliker, utan också utan den inkomstkälla som pilgrimerna bidrog med. Salem bestod länge av ett antal gårdar som fungerade som små samhällen. Under 1960-talet växte Salemstaden fram i expressfart och 1974 stod församlingens andra kyrka färdig i Salemscentrum. 

Marken är till 70% ägd av Stockholms stad och Stockholm vatten, i naturskyddsområden och med Bornsjön som vattenreserv. Det finns begränsat med mark för nybyggnationer. Många har valt att bo i Salem för egnahemmens och naturens skull. I Salems Kommun finna många unga familjer, med vuxna som själva är uppväxta i Salem och som återvänt hit när de bildar familj. Salem har varit kommunen med Sveriges yngsta befolkning men får nu en ökande andel äldre. Salem har ett stort antal föreningar, ett fåtal större arbetsplatser och en hög andel av egenföretagare och enmansföretag. Många pendlar till arbete utanför kommunen. I Salems centrum finns kommunhuset och i församlingen finns ett antal sjukhem och vårdhem. Många samhällsinstitutioner finns för Salemborna i Botkyrka eller Södertälje. 

I församlingen finns en annan kyrka, Skogsängskyrkan, (Equmeniakyrkan), med ca 80 medlemmar. Varje år firas en gemensam gudstjänst och vi har kontinuerlig kontakt och samverkan. Församlingen firar normalt inte huvudgudstjänst tillsammans med annan församling, men det har skett i kontraktsgemensamma gudstjänster. Inga andra religiösa samfund finns registrerade i Salem, men vi har många boende som pendlar till närliggande kyrkor utanför församlingens gränser. Särskilt kan nämnas pingstvänner och syriskt-ortodoxa, som firar gudstjänst i Tumba och Södertälje. 

Salems församling - en analys

Salembon kan skissas som en aktiv, företagande, pendlande person som uppskattar natur. Kommunen innehåller den sociala spännvidd som finns i vårt samhälle i övrigt. Den tydligaste förändringen i kommunen de närmaste åren handlar om att Salem går från en mycket ung befolkning till en markant ökning av äldre invånare. En nybyggnation i Rönninge centrum och Salems centrum ska också genomföras där antalet bostäder ökar med uppåt 400 stycken. 

Församlingen vill med visionen ”Om du visste vad Gud har att ge!” bjuda in till något nytt – till viktiga, livsnära möten där Gud är generös och positivt omvälvande. Vi vill ha ett fredens och fridens förhållningssätt. Det är en tydlig bild av en öppen, inkluderande och livsnära kyrka, som vill vara kyrka för alla och vara angelägen. Kyrkan vill ge något mer och något unikt, vara salt. Det finns en stark betoning av gemenskap och delaktighet, av att vara nära trons centrum. Vi delar också insikter om det svåra och att vi inte alltid lyckas. Den erfarenheten är en viktig utgångspunkt för att visionen inte ska bli mästrande, utan utstråla en inbjudande och öppnande hållning. Vi är en kyrka som är öppna för det nya, som kommer med och ser, tillsammans. 

Natur och miljö

Flera Salembor har gjort ett ”aktivt miljöval” i val av bostadsort och värnar den lokala miljön. Det ger en möjlighet att betona skapelsen och att som kyrka ta ett aktivt och medvetet ansvar för både närmiljö och hela skapelsen. Det är viktigt att vi lever upp till goda förväntningar av att vara omsorgsfulla förvaltare. I en kommun som består till så stor del av naturskyddsområden och vattentäkter kan kyrkan arbeta medvetet med ett skapelseperspektiv och med dopets vatten; vattnet som skyddar, renar och räddar oss. Det finns stora möjligheter i att ta vara på den pilgrimsled som naturligt borde finnas mellan Salems kyrka och Botkyrka kyrka, den väg Botvids kvarlevor färdades 1129, via Botvids källa. Det är ett sätt att ta vara på platsens möjligheter och dess historiska bärkraft. Pilgrimens andliga dimension ger oss möjlighet till gudsmöten på den gemensamma och symboliska vandringen, i rörelse och i Guds skapelse. Vi kan använda oss av naturen som en helande miljö på församlingens kyrkogårdar. 

Åldersförskjutning

Förändringen i befolkningsstruktur innebär en aktivitetsförskjutning från församlingens sida; att på olika sätt engagera fler äldre församlingsbor. I den gruppen finns stora ideella resurser, tid och lust att på ett meningsfullt sätt bidra aktivt, liksom förmodade framtida behov. Vi vill som församling hitta generationsövergripande perspektiv och se människan. Det är en av kyrkans stora resurser att mötas över gränser. Vi vill att alla, oavsett ålder, kan hitta sin tillhörighet i Salems församling. 

Samhällsaktör

Salems församling är en samhällsaktör. Det finns inte så många andra aktörer i kommunen och sammanhanget både är lagom litet, för att vi ska ha betydelse, och tillräckligt stort, för att vi ska kunna ha handlingsmöjligheter. Vi vill utveckla den rollen, för att medvetet vara med och bidra till hela ortens väl och vara en tydligare kristen teologisk röst. Kyrkan kan komplettera samhället med stöd och insatser som aktör inom det civila samhället, att utveckla någon form av ansvarstagande inom den sociala ekonomin som ett utflöde av församlingens grundläggande uppgift. 

Religiös representation

I Salem finns förutom Svenska kyrkan endast Skogsängskyrkan, men Syrisk-ortodoxa kyrkan och Pingstkyrkan har många medlemmar som bor i Salem. Även om de kyrkorna ligger utanför Salems gränser så möjliggör det en bredare ekumenik. Boende som tillhör andra kyrkor och religioner finns också. Det gör att Svenska kyrkan är en kyrka bland många, där vi är en del av en större kristen gemenskap och har en svenskkyrklig roll. Vi är kyrka för dem av oss som är mindre aktivt tillhöriga. Vi vill ha betydelse också för de som ännu inte känner sig hemma i en tro. 

Vår tids frågor

Ovanstående handlar mycket om vår plats, Salem som vårt ”här” och dess frågeställningar. Vi har också ett ”nu”, i vår samtid och vår närmiljö, att ta hänsyn till. Vissa frågor sätts på agendan på ett särskilt sätt inte bara i Salem utan i samhället i stort. Det är inte möjligt att vara en kyrka förankrad i sin omvärld om vi är ointresserade av vad som präglar och engagerar människor och vad som just nu behöver teologisk tolkning. 

Vi tänker på den våg av främlingsfientlighet som slår hög i Europa och Sverige, och dess koppling till människosyn och gemenskap (där vi också har de lokala marscherna och motdemonstrationerna i relativt färskt minne). Migrationen är en av vår tids stora globala frågor som konkret landar innanför våra dörrar, där vi både har ett ansvar enligt vistelsebegreppet men också behöver en djupare teologisk förståelse av att vara på flykt och på vandring, som en del av den kristna erfarenheten genom tiderna och i nuet. Vi ser en andlig längtan och ett sökande, en upplevelse av tomhet och stress, och ett behov av meningsbärande berättelser, av evangelium. 

Gudstjänst

Församlingen firar en högmässa och två veckomässor varje vecka, en vid lunchtid och en på kvällstid. På sjukhemmen firas mässa varje vecka. Söndagsskola hålls varannan vecka och är uppdelad i två åldersgrupper. Vi har många barn i gudstjänsten också när det inte är söndagsskola. En barngudstjänst firas på fredagen varje månad vilket betyder att barnen har en barnanpassad gudstjänst tre helger av fyra. Huvudgudstjänsten firas som högmässa varje söndag och kyrklig helgdag, förutom långfredag och två andra helgdagar under året: Midsommardagen och Vällingedagen, som infaller i augusti, firar vi söndagsgudstjänst i Vällinge kapell, ett kapell som geografiskt ligger i församlingen men tillhör försvarsmakten. Vi har en daglig lunchbön i taizeanda. Församlingen har arbetat med högmässan vilket har resulterat i egna agendor som är väl förankrade och uppskattade. Kör medverkar i regel alltid, liksom kyrkvärdar och ibland diakon och pedagog, förutom vaktmästare, musiker och präst. Terminernas gudstjänster firas vanligen i Säby och större högtider liksom sommarens högmässor firas i Salems kyrka. Några helgdagar firas i båda våra kyrkor. 

Församlingen firar inte gudstjänst på några andra språk än svenska, men Herrens bön brukar bes i olika översättningar och språk. Vid enstaka besök ber människor om tolkning av gudstjänsten. En önskan om punktskrift finns. Annars är det ”språk” som främst efterfrågats fler kreativa och konstnärliga uttryck, för att bidra till en fördjupad erfarenhet av gudstjänsten. Det finns en längtan efter fler sätt att fira gudstjänst och efter gudstjänsten som en ännu tydligare är en kraftkälla och mötesplats, med större ideell medverkan och en sorts ”myller” av olika uttryck som levandegör bibelordet. 

Livets gudstjänster är centrala och berör många. Salems kyrka är en omtyckt kyrka för dop, konfirmation, vigsel och begravning. Även Säby kyrka, som firade 40-årsjubileum 2014, är betydelsefull för flera och önskas vid livets viktiga gudstjänster. En mer sakramental teologi är en väg att aktivera människors upplevelse och tydning av det heliga mitt i livet, där vi är viktiga medvandrare, som tillsammans förundras över vad Gud har att ge. Förutom att gudstjänsten är central så möter vi vid dessa tillfällen medlemmar som vi inte möter så ofta och har tillfällen till medlemsvård och fördjupad kontakt. Dopet blir allt viktigare, både av barn och vuxna. 

Dop och nattvard går att förstå som identitet och gemenskap. Kyrkans sakrament kan prägla vår verksamhet, där dopet handlar om vår identitet och vår människosyn, och nattvarden om gemenskap och vilka vi är tillsammans. Det är två viktiga begrepp och vi behöver teologisk tydning kring dem båda. Bikten, förlåtelsen och möjligheten till en ny början ses ibland som ett tredje sakrament och ger också goda ingångar till viktiga frågor i vår samtid. 

Mission

Den verksamhet vi har idag som vi särskilt tänker på som missionerande är den internationella gruppens arbete, församlingstidningen Frid och annan kommunikation som går till alla hushåll, liksom bibeläventyr för barn och fredagsmys för ungdomar. Vi tänkte också på körverksamhet, ideellas och förtroendevaldas engagemang samt på att synliggöra kollektmål. Vi tror att det finns en missionerande del i all verksamhet, liksom huvudet på kroppen genomsyrar allt. Det hindrar inte att vi vill utmanas att gå över nya gränser med evangelium. 

Att leva i mission är att gå över alla tänkbara gränser och mission omfattar mycket. Guds sändning av Jesus Kristus är förebilden och budskapet är evangeliet om Jesus Kristus. Idag lever många utan kännedom om evangeliet och dess överraskande och befriande kraft. Vi kommunicerar det och uttrycker vårt uppdrag på många sätt: Att kyrkan är tillgänglig, genom att finnas i samhället, i oväntade möten, i vardagsdialogerna. I det allmänna prästadömet är vi alla är sända att sprida evangelium, att bygga broar och skapa förståelse. Det var sådant som vi associerade till, när vi funderade över hur vi når människor med evangelium på sätt som går utöver det uppenbara vi gör i gudstjänst och verksamhet. 

Att vara en kyrka som medvetet verkar för fred och frid i sin närmiljö anger en god missionerande hållning. Vi vill vara öppna för hur Guds Ande leder oss på nya vägar och för att vi ska kunna ta emot det som sänds i vår väg. Det finns i församlingen en längtan att vara mer synlig som kyrka. Vi har många värdefulla engagerade i alla åldrar och vill göra det möjligt för ännu fler att ha en tydlig förankring och uppgift som kyrka. 

En vision som lyfts fram är att tydliggöra vår miljö som kyrka som avskild eller helig, där det ska kännas som att gå in en annan ”sfär” när vi går in i kyrkan. Vi vill vara ett församlingshem med den positiva meningen av ett ”kloster” eller retreatgård: En öppen, helande, vacker och välkomnande miljö som skiljs från omvärldens stress och krav. Det är ett konkret sätt att sprida fred och frid. Måltidens betydelse för upprättelse och gemenskap över gränser har lyfts fram: att kunna äta tillsammans är en helig och social handling. I kristen tro hör nattvardens bord och det praktiska delandet över gränser samman. 

Diakoni

Idag är församlingens diakonala perspektiv tydligt i till exempel öppna förskolan, i körer för alla åldrar, soppluncher och stick-café, men också i hjälp till självhjälp, i sorgegrupper och i verksamhet på äldreboenden och sjukhem. Församlingshemmets café är öppet dagtid och erbjuder fika, tidningar, en plats att sitta ned på och möjlighet till samtal. 

Församlingen arbetar för att göra Guds vilja synlig och ska bidra till att skapa goda livsvillkor för människor. Vår kallelse i det diakonala uppdraget gäller både förhållningssätt och specifikt diakonalt arbete. Vi vill uppmuntra och stärka ideella att bidra i det uppdraget. För att tydligare se församlingens diakonala utmaningar och behov vill vi under de närmsta åren göra en diakonal inventering. Den får bli vägledande för vad vi sedan satsar på. Säby församlingshem är med sitt läge i Salems centrum en diakonal kyrka som behöver en tydlig diakonal hållning. 

Kyrkans medlemmar vill se en kyrka som står till tjänst när livet inte blir som man har tänkt sig och vill se att församlingen har en livskraftig diakoni. Kyrkans är en gemenskap där något speciellt ges som inte kan fås någon annanstans. Till denna gemenskap tas världens, det omkringliggande samhällets och våra egna liv och dess nöd in, så att vi utifrån evangeliet får förstå vad det innebär att vara människa idag och gestalta församlingens liv som Kristi kropp. I ömsesidigt beroende och tjänande blir den kristna gemenskapen ett hoppets tecken på sant mänskligt liv. Den profetiska diakonin som klarsynt manar till förändring är viktig för att närma sig fred och frid i en vision av Guds rike. 

Att utöka möjligheten att äta tillsammans och hitta andra sätt att tydliggöra diakonins förhållningssätt i våra lokaler är ett behov vi sett. Kyrkan kan komplettera samhället med stöd och insatser som aktör inom det civila samhället, genom att utveckla någon form av ansvarstagande inom den sociala ekonomin som ett utflöde av församlingens grundläggande uppgift. 

I vårt internationella arbete finns den internationella diakonin i arbetet för rättvisa, klimatåtgärder, reproduktiv hälsa och akuta katastrofinsatser. Vi vill sälla oss till de församlingar i Strängnäs stift som ger en procent av sin budget till det internationella arbetet. 

Undervisning

Vi vill ha många möjligheter att växa i tron: Kyrkis, bibeläventyr, söndagsskola och kyrkvisningar finns för de yngre barnen. För ungdomar finns konfirmation, ledarutbildning och samtalsgrupp. Bibelsamtal och samtalsgrupper finns för vuxna och körer finns för alla åldrar. I konfirmationsundervisningen använder vi Svenska kyrkans officiella riktlinjer från 2008. Ett viktigt lärande sker i samtal och möten, gudstjänster och upplevelser. Idag finns flera grupper som leds av ideella och där ideella gör ett viktigt arbete som ledare i undervisning för barn, unga och vuxna. Församlingen planerar att utveckla dop- och konfirmationsundervisning för vuxna. I församlingen efterfrågas både att få dela livserfarenhet och livsvisdom, samt att få merkunskap. 

”Lär oss att be”, säger lärjungarna till Jesus. Lärande är centralt för att kunna närma sig Gud och tron, för att få kunskap och förståelse. Att vara lärjunge är ett livslångt lärande, som vill få oss att växa och djupna i vår kristna identitet. Färre som döps som barn och konfirmeras som tonåringar och den allmänna kunskapen om kristen tro i vårt samhälle är låg. Det händer mycket i livet som påverkar vår tro och vårt behov av förståelse. Människor behöver få konkreta möjligheter att både tidigt och senare i livet möta evangeliet med sina livsfrågor. Det finns ett stort behov av att få lära sig mer om kristen tro i många olika sammanhang. Människors kontakt med kyrkan sker på många olika sätt och församlingen vill, med sin andra utsträckta arm, möta människor i olika åldrar, med olika förutsättningar och med olika ingång i kyrkan. Lärande sker ständigt och gynnas av en trygg miljö där det är möjligt att vara nyfiken och öppen för att möta något nytt som påverkar mig. Det gemensamma och ömsesidiga lärandet vill vi betona. 

Att arbeta med fred och frid utifrån ett lärandeperspektiv är nödvändigt, eftersom ”att skapa fred” är något som kräver övning och reflektion, samspel och öppenhet och ett delande av erfarenheter. Att använda alla möten med människor till att ge plats åt evangelium är både undervisning och mission. Vi vill ta till vara och skapa sådana mötesplatser och verka för ett förhållningssätt där lärande, öppenhet och nyfikenhet främjas. 

Barnkonventionen 

fyra grundläggande principer  

Icke-diskriminering, barnens bästa, rätt till liv och utveckling samt rätt att göra sig hörd är de fyra principerna som ger konventionens barnsyn. 

Vi vill skaffa oss kunskap om och arbeta vidare med vad barnkonventionens plats i Svenska kyrkan betyder för oss i Salems församling, på olika nivåer, och ta det ansvar som ställs på oss. 

Vi har valt att använda oss av dessa fyra principer i vår analys, utifrån hållningen att det som är bra för barn är bra för alla samt att det är den analysnivå vi i nuläget är förmögna till.