Begravningar på olika sätt
Begravningen kan se ut på många olika sätt. Här berättar vi vad det innebär att avsluta begravningen på kyrkogården respektive i kyrkan, vad begravning i stillhet, minnesgudstjänst och avskedsgudstjänst är.
En begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning hålls oftast i en kyrka, ett kapell eller ett krematoriekapell. Många föredrar att vara i hemförsamlingens kyrka.
Om det är få deltagare och en stor kyrka kan stolarna placeras nära kistan och på så vis avgränsa rummet. Varje begravningsgudstjänst utformas i samråd mellan präst, musiker och anhöriga.
Begravningsgudstjänst kan ske med enbart präst och vaktmästare närvarande om det inte finns några anhöriga eller om ingen önskar delta. Det medför inte någon kostnad.
Begravningsgudstjänsten kan avslutas på två sätt.
- Avslutas gudstjänsten på begravningsplatsen görs detta i samband med att kistan sänks i graven. Under avslutningsmusiken i kyrkan/kapellet bärs kistan ut i vad som kallas för processionsbärning. Vid graven tar de sörjande avsked och prästen ber slutbönen. Släktingar och vänner får om de så önskar själva bära ut kistan till graven som en sista hedersbetygelse till den avlidne.
- Avslutas gudstjänsten i kyrkan/kapellet tar de sörjande avsked vid kistan. Detta gäller om stoftet ska kremeras, men är vanligt förekommande även vid kistbegravningar. Efter avslutad ceremoni, då anhöriga har lämnat lokalen, förs kistan till graven eller till krematoriet. Önskar de anhöriga istället att kistan bärs ut ur kyrkan till en väntande bil i direkt anslutning till begravningsgudstjänsten, blir den bärningen något som dödsboet ansvarar för och betalar.
En begravningsgudstjänst kan också hållas med urna då kremering redan skett. Det sker undantagsvis och oftast när dödsfallet skett utomlands.
Det förekommer att gudstjänster och ceremonier i krematoriekapell är tidsbegränsade därför att kapellets tidsschema är fullt.
Begravning i stillhet
Ibland meddelas i dödsannonser att begravningen genomförs i stillhet med bara de allra närmaste närvarande. Det kan vara den avlidne som uttryckt en sådan önskan eller det motsvarar de anhörigas behov.
Det händer att önskemål av detta slag medför en osäkerhet hos omgivningen om man är välkommen att delta eller inte. Ofta finns det en rädsla för att vara alltför påträngande.
En begravningsgudstjänst är alltid offentlig. Man har därför ingen rätt att utestänga någon. Att få delta i det avsked som begravningsceremonin innebär kan vara viktigt för många vänner till den avlidne.
Det behöver inte innebära att alla inbjuds till minnesstund efteråt. Det kan markeras med uppgift i annonsen om att akten avslutas i kyrkan/kapellet. Många gånger kan ett samtal med de anhöriga lösa upp oro och frågor om vilka som ska eller inte ska delta vid en begravning.
Minnesgudstjänst
Minnesgudstjänst hålls i avvaktan på slutligt besked om att en saknad person återfunnits och kan begravas. Minnesgudstjänst kan hållas gemensamt för alla de som saknas på en ort, exempelvis efter en katastrof. Den kan också hållas enskilt för en eller flera saknade medlemmar av en familj.
Minnesgudstjänst kan också hållas på begäran av anhöriga till avliden som uttryckligen avsagt sig begravningsgudstjänst.
Avskedsgudstjänst
Avskedsgudstjänst kan hållas när en person som inte återfunnits blivit dödförklarad. I stället för en kista eller urna kan ett fotografi av den avlidna finnas i centrum.
Även här förbereds gudstjänsten av präst och anhöriga. Man kan få en gravplats och det går att sätta upp en gravsten till minne av den avlidna, även om kroppen inte återfunnits. Om kroppen senare återfinns och en begravning önskas kan den utformas som en förenklad begravningsgudstjänst eller en så kallad gravsättning utan anslutning till en begravningsgudstjänst.