Foto: Carl-Henrik Rapp

Kristina kyrka

Klicka här för att se panoramabild i Kristina kyrka

Öppettider:

Alla dagar mellan kl 9.00-15.00.

För bokning av dop, vigsel, begravning eller urnnesättning, kontakta expeditionen, tfn 0224-67 54 00.

 

KRISTINA KYRKA - ett axplock av Kristina kyrkas historia

Kristina kyrka är en storslagen skapelse från vår stormaktstid. Kyrkan byggdes 1635-1641. Kyrkan fick namn efter drottning Kristina. Helt nära kyrkan ligger församlingshemmet som bär den helige Mikaels namn - Mikaelsgården.

Det mäktiga tornet på Kristina kyrka har dekorativa blinderingar som talar stormaktstidens språk av tyngd och värdighet. Från början var det en hög tornspira och ett spånklätt tak på den ursprungliga kyrkan. Mycket lite detaljer från 1600-talet finns bevarade, kvar finns endast två sandstensportaler. Den södra som leder in till vapenhuset har en sparsam ornamentik i tiden stil. Den är daterad 1637. Norra portalen har en liknande utformning. 

År 1736 drabbades Sala av en brandkatastrof. Större delen av staden blev lågornas rov. Kyrktaket antändes och tornspiran störtade brinnande ner, krossade valven och ”således i en minut itände allt” enligt dåvarande kyrkoherdens berättelse. Efter kort tid påbörjades en återuppbyggnad och efter tre år kunde kyrkan på nytt tas i bruk.

Rosen är ett stilistiskt motiv i den stil som hos oss kallas Jugend. Jugenddekor är mycket sällsynt i en kyrkobyggnad. Kristina kyrka är i detta avseende av stort konsthistoriskt intresse. Dessutom är dekoren tekniskt och konstnärligt av hög kvalitet. Kyrkan gör skäl för det vackra och poetiska namnet ”Rosenkyrkan”.

Kyrkan har ett stort antal vackra ljuskronor och lampetter. I mittgången hänger bl.a. två stora kronor om 30 ljusarmar i tre kretsar. Armarna har blommor och prydnadsspiror till dekor och kronorna är krönta av en kvinnofigur som bär fana. Den nedersta, som hänger mitt för predikstolen, är skänt till kyrkan på Mikaelidagen 1697, då rådmannen och bergslagskassören Mattias Sahlströms hustru Katarina Malmström begravdes. Kronan har sedan dess hängt på samma plats.

En praktfull orgelfasad tillhör ett verk av Peter Stråhle och Jonas Gren, färdigt 1758. En stämma finns bevarad. Dopfunten har en skål av öländsk kalksten so bär tydliga spår av omild behandling. Av stilen att döma är den gjord på 1600-talet. Det ser ut att vara kyrkans ursprungliga dopfunt som överlevt den ödesdigra branden. Det har däremot inte foten gjort. Den nuvarande är en bastant ersättning i trä, troligen gjord 1905-1906.

Änglarna - en på var sida om altaret, räddades vid branden 1736. De är gjorda av en elev till Burchardt Precht. Hans namn är Daniel Kortz. Ett fåtal verk av denne mästare är kända med säkerhet. Altaruppsatsen i Sala är hans sista och kanske största verk, daterad 1714.