Lyssna

Efterföljelse

Sussie Kårlin predikar på sjätte söndagen efter trefaldighet

Det ringer i telefonen och Jesus svarar. Det är en kvinna från Sveriges Radio i andra änden. Hon undrar om Jesus skulle vilja sommarprata? Ja, ni vet, leda ett av de populära pratprogrammen som radio P1 sänder varje dag kl. 13.00 under sommaren. Skulle Jesus kunna tänka sig att göra ett sådant uppdrag?

Situationen är såklart fiktiv, men skulle absolut kunna vara rimlig om Jesus gått på jorden idag och talat svenska. Han är ju ledare för en rörelse som bara i denna generation har 2 miljarder följare, så självklart skulle det vara ett kap för SR om de fick honom att tala!

Jag tror att Jesus skulle svarat ja på frågan. Fast inte direkt. Han skulle ha tackat för förfrågan och bett om lite betänketid. Sedan skulle han, som han alltid gör i evangelierna, dra sig undan och be över saken. Kanske gå till en vacker trädgård och böja sina knän eller upp på en kulle och lyfta sina händer. Han skulle i alla fall samtala med sin himmelske far om saken. Verkar detta rimligt och bra? Vad tror du Far om detta? Jesus drog sig regelbundet undan för att prata med sin himmelske pappa – det var en viktig puls av hans liv. Kanske var det anledningen till att kan kunde vara så vass i sina formuleringar, så tydlig i sitt uppdrag och så stark att han orkade med både folkmassornas påtryckningar, motståndarnas kritik och sitt egna fysiska lidande? Den här viktiga delen av hans liv berättar han om en bit in i sitt sommarprogram. Den som vill lära av Jesus behöver följa hans rytm.

Kvinnan från Sveriges Radio blir uppringd av Jesu som tackar ja till uppdraget. Hon blir överlycklig och ser framför sig hur lyssnarsiffrorna kommer skjuta i höjden. Är det någon speciell dag du vill tala, undrar hon försynt. Jesus har funderat på det och meddelar att söndagen den 19 juli skulle passa perfekt. Då har Sara namnsdag och ”efterföljelse” är temat i kyrkoåret. Kvinnan på SR blir rörd och säger att hon själv inte kunnat komma på nått bättre! Jesus nickar tyst instämmande.

 

Jesus inleder sitt sommarprat med orden ”Följ mig”.
Det är en kaxig mening att inleda ett sommarprogram med. Eller egentligen är dess innebörd väldigt vanlig. Många sommarpratare har som syfte att lyssnarna faktiskt ska följa dem- kanske köpa deras produkter eller bli deras följare på sociala medier. Många vill att lyssnarna ska ta efter deras förslag på dieter och tips på hur man gör affärer och en del använder en omvänd pedagogik och berättar om sina misstag för att få lyssnarna att inte göra som dem, inte följa den vägen.
Jesus inleder med orden ”Följ mig”. Han säger dem på ett enkelt och kärleksfullt sätt, men med ett allvar. Och meningen hänger kvar i etern i flera sekunder och skapar en utmaning och en längtan hos lyssnaren. Följ mig.

Under sommarpratets gång talar Jesus om Guds kärlek till människor. Han målar ut det stora i att alla är så otroligt älskade av Gud och att Gud har en plan för deras liv. Han berättar om hur alla vi människor kommit vilse och söker sig till det som ska ge oss liv, hopp, tro, kärlek, mening. Det är som om mänskligheten är på väg på en fjällvandring och man ska till en fjällstuga innan mörkret och kylan kommer och det finns ett gytter av stigar som ligger framför människorna. Man söker och letar, börjar gå, vänder om och blir tröttare och argare.

Jesus beskriver sig själv i sitt sommarprat som Vägen med stort V. ”Följ mig” säger han. Han kommenderar inte. Han kräver det inte. Men han inger förtroende. Han vet vad han pratar om. Han kan det här. Han vet vägen framåt. Han har välanvända sandaler och en sliten Fjällrävenkånken på ryggen och han har gått stigen tusentals gånger. Följ mig om du vill hitta hem – du som söker och längtar. Du som irrat bort dig. Följ mig hem till Faderns trygga fjällstuga. Dit du är välkommen!

Jesus lägger många minuter av sitt sommarprat på att tala om människor, för Jesus älskar människor och Gud älskar människor. Det är för människornas skull Jesus kommit till jorden. Jesus berättar om sin nöd för människor och berättar om sitt möte med Sackaios som trodde att han inte var älskad av Gud och gömde sig i träden, och han berättar om glädjen att få äta med honom sedan och förklara att alla är älskade av Gud. Jesus berättar om sina vänner Marta, Maria och Lasaros och om hur han trivdes i deras hem och sorgen då Lasaros dog. Jesus berättar om sina egna tårar den dagen men också om Faderns mäktiga kraft att kunna läka, hela och upprätta. Och Jesus talar med iver om sina 12 lärjungar. Visst var de förvirrade och oförstående och sprang runt som yra höns ibland – men, oh, så han älskade deras iver och vilken glädje det var att se dem växa i sina uppgifter!

Vad spelar Jesus för musik i sitt sommarprat? Det är en relevant fråga. Mellan de olika delarna är det alltid musik. Ofta kopplar musiken an till något talaren berättat om och den finns där som hjälp för lyssnaren att orka lyssna hela programmet. Jag tror att Jesus har en tydlig strategi för sin musik;- 50-50 kallar han den! Hälften av musiken är lovsång, psalmsång och musik som lockar in i tillbedjan av Fadern. Musik som hjälper folk att tro, att be, att fascineras av Guds storhet och som drar människor in i Guds närhet. Både poppigt, klassiskt, stillsamt och instrumentalt. Men med ett syfte – att leda människor närmare Gud i tillbedjan. Musiken hjälper folk att för en stund glömma vardagens slit och istället landa i det ljuvliga i att få vara sedda och älskade av den Helige, evige Guden. Varannan låt hade varit en sådan. Men varannan sång hade också varit vardaglig musik. Jesus var både Gud och människa! Och en viktig del av hans uppdrag var att fullt ut vara människa! Därför skulle varannan låt vara en del av hans vardag. Kanske skulle det finnas amerikansk countrymusik, svensk schlager (ja, absolut svensk schlager!), rysk folksång, spansk latino, opera, dansband och hårdrock i hans blandning? Allt för att markera att han är som oss- som dig och mig. Han är både Gud och människa och det mänskliga är viktigt för Gud.

Så blir Jesus, en stund i programmet, allvarlig och berättar om vikten av att älska. Älska varandra, älska dig själv och älska Gud, säger han. Han markerar också sin ståndpunkt då han flera gånger tydliggör vikten av att älska och ha omsorg om de minsta. Samhällets svagaste; den fattiga, den utslagna, hon som missbrukar, han som blivit slagen, flyktingen, den mobbade, men också han som mobbar. Lyssnarna märker att Jesus tonfall förändras när han talar om änkan, invandraren och den fattige. Det finns en skärpa, en underton som man inte vill leka med! Det är allvar. Vilken kyrka kan vara sann och inte bry sig om dessa? Vilket samhälle har vi skapat om vi föraktar dessa?

Sedan blir Jesu ännu vassare på rösten och nu låter han nästan arg. Han börjar tala om politiska ledare och makthavare och framför allt talar han om de religiösa ledarna. Han tydliggör deras makt över människor och kritiserar dem för deras prioriteringar. De gör stora saker små och små saker stora. De fastnar i interna lärostrider när världen väntar på att Guds kärlek ska nå de utsatta genom dem. Jesus berättar i radion om när han välte borden på tempelplatsen och skrek ut sin frustration: ni har gjort Herrens hus till en saluhall! När pengar blivit det viktigaste, när ledarskapet tänker mer på att få egna positioner och karriärer än att tjäna- då lider Gud. Då krossas Guds hjärta! ”Den som vill följa mig kallas att tjäna – inte pengar utan människor” säger Jesus och blir tyst.

Efter en sång, en psalm som för lyssnarna tillbaka närmare Guds kärleksfulla hjärta, återkopplar Jesus till de första orden i sommarpratet: Följ mig.

Han skickar iväg orden som en kallelse ut till alla lyssnare: Följ mig. Guds rike behöver dig. Ja, just dig. Du som tvekar. Du som tvivlar. Du som undrar om du har några gåvor. Du som undrar om du har någon tro. Att följa betyder inte att man har alla svar eller alla talanger. Det handlar om att följa med- gå i mina fotspår, låta mig leda dig. Du kan se och lära- testa att göra det jag gör. Och när du ramlar så finns jag nära och plockar upp dig. När du tvekar peppar jag dig. När du gjort fel, kan vi tillsammans göra om. Rösten känns mild och behaglig och som lyssnare känner jag mig lättad. Men precis när jag slagit mig till ro, så fortsätter Jesus, och nu är orden lite allvarligare igen. Fortfarande finns omsorgen där, men också utmaningen. Men att följa mig betyder inte att du får det lätt, lyxigt, mjukt och gott! Att följa mig betyder inte ära och röda mattor. Att följa mig betyder inte kändisskap, pengar och
att du blir omtyckt av alla. Du blir inte garanterad hälsa eller frihet. Nej, följer du mig så följer du mig även in i lidandet. Jag blev föraktad, hånad och slagen. Och mina lärjungar blev det samma. Att följa mig är inte all- inclusive resa som du njuter av. Det är en utmaning, en mission, ett uppdrag. Och inte alla gillar att du ger dig av på detta uppdrag! Du kommer möta kamp och stridigheter – både utifrån och från dina närmaste. Ja, till och med från dig själv.

Så knyter Jesus an till bilden från fjällvandringen igen. Det är en tung vandring att gå. Det sliter på knäna och man blir trött och törstig. Folk kommer gnälla bakom dig och dimman ligger framför, ”men att följa mig handlar om att komma hem, komma rätt, fortsätter Jesus. Att hitta det uppdrag Gud förberett åt dig- din plats på jorden- och att komma hem till Faderns kärlek. Därför ska du följa mig.”

Den sista meningen hänger kvar i sommarpratet några sekunder innan vinjetten tar över och en påa berättar att ”du har hört Sommar i P1 med Jesus från Nasaret”. Därför ska du följa mig. Att följa Jesus ger mening. Något att leva för och en plats att komma hem till.

Sussie Kårlin är kyrkoherde i Ryssby-Åby pastorat