Ununge kyrka

Ununge socken nämndes första gången år 1287, då deras kyrkoherde hette Asker.

Kyrkobyggnaden är av uppländsk typ och helt tillkommen på medeltiden så när som på taket och en mindre del av sakristian. Den är av vald och kluven gråsten och har troligen från början varit putsad.
Troligen omkring år 1500 befanns kyrkan för trång, så man rev västra väggen, ökade ut kyrkorummet åt väster med en tredjedel och byggde vapenhuset. Då försågs också både östra och västra väggarna samt vapenhusets gavel med nya rösten av tegel, ornamenterade med kors och andra blinderingar samt så kallad strömskrift, som framträtt i kontrastfärg mot det röda teglet.

Det är många fakta som pekar på att det var under 1200-talet som kyrkan uppfördes. Det platta trätaket och den målade dekorationens rytmiska flätmönster ter sig naturligast i denna tid. Dit hör också triumfkrucifixet, dopfunten, rökelsealtaret och Sanctusklockan.
Triumfkrusivizet är från omkring år 1270 och anger den ungefärliga tiden för när den äldsta kyrkan fullbordades.
Av medeltida träskulpturer återstår nu endast en, det stora triumfkrucifixet på korets norra vägg. Kristusbilden ä en av de finaste som bevarats i vårt land och återger en uppfattning av den Korsfäste som i konsten förekom endast under en ganska kort period vid 1200-talets mitt och strax därefter.
Krucifixet har sin närmaste motsvarighet i Danmark.

Efter medeltidens slut infördes så småningom bruket av bänkar, som till en början, frånsett herrskapsbänkarna, tycks ha varit ganska primitiva. Föst år 1767 fick kyrkan en enhetlig bänkinredning med slutna bänkar, som några årtionden senare målades gråvita med ljusblå marmorering.
Den nuvarande predikstolen anskaffades under 1600-talets senare del och utfördes troligen av en snickare från Hälsingland, Olov Persson i Kämsta, och renoverades år 1769 av mäster Dahlström i Norrtälje när predikstolen flyttades från södra till norra sidan.
Nya öppna bänkar utfördes i ett slags blandstil mellan gotik och jugend och hela inredningen gavs en enhetlig färghållning, där mörkt olivgrönt dominerade men med inslag av rödbrunt.
1897 års interiör är i stort sett ännu bevarad efter den senaste renoveringen år 1966 då bland annat ny färgsättning på bänkar och paneler utfördes.
Av ljuskronorna är den i kyrkans mitt äldst, ett Skultunaarbete, skänkt i testamente efter Johan Mårtensson Drake 1678. Av de övriga malmkronorna är en från 1600-talet, en från 1700-talet och en mindre i sakristian skänkt 1947. Av kristallkronorna är en skänkt 1826 av inspektoren Mårten Wallin och två av C J Michaelsson på Skebo 1839.

Klockstapeln har en ålderdomlig form och har tidigare varit öppen. Själva stapeln kan ha uppförts redan omkring år 1600. I stapeln hänger två klockor. Lillklockan är gjuten i Stockholm år 1819 av Gerhard Horner och storklockan år 1924.
Den medeltida storklockan som rämnade år 1921 blev några år senare upphängd i en liten stapel på kyrkogårdens nya del. Klockan är märklig genom sin utförliga inskrift i minuskler som meddelar att den är "gjuten år 1521 till ära för S Kristoffer och S Katherina, kyrkans skyddspatroner, då herr Matthias var kyrkoherde. Gjutare av klockan var Nikolaus och Johan Bosson, klockan vägde 8 skeppund".

Orgel och orgelläktare kom itll 1842-43. Orgelfasaden var ritad av den kände arkitekten C G Blom Carlsson och var urspungligen vit. Även predikstolen blev delvis vitmålad och kyrkorummet i sin helhet hade under en stor del av 1800-talet en ljus ton av gråvitt och ljusblått, som förevigats i en akvarell av klockaren P Giselsohn omedelbart före restaureringen år 1897.

Restaureringen år 1897 blev en av de märkligaste i sitt slag, en parallell till de nationalromantiska och samtidigt stilriktiga restaureringarna av Uppsala domkyrka och Gripsholms slott. Att Ununge kyrka kom att få en så avvikande och i viss mån teatralisk interiör beror på den som till stor del bekostade restaureringen, nämligen brukspatron Knut Michaelson på Skebo.
Altarkorset och den slutna bänkinredningen togs bort. Den nya altarprydnaden fick formen av en ram i barockstil omkring en oljemålning, som  utfördes av landskapsmålaren professor Alfred Bergström. Dock är det en kopia efter en färgreproduktion av "Kristi gravläggning", en vid denna tid mycket beundrad målning av Antonio Ciseri i Madonna del Sasso vid Locarno i Schweiz.

Vid grävningar i koret bland annat i Kragstagraven hade man funnit en vackert vapenornerad metallkista för Filip Ulfsson Bonde, död 1658. Kistan målades om och ställdes upp på en nygjord katafalk i senrenässansstil som prydnad i koret vid södra fönstret. På locket lades den dödes värja med krsflor. Den bondeska kistan utgjorde korprydnad till 1952 då den åter nedsattes i Kragstagraven.

Kyrkans valv och korvägg försågs med medeltidsmålningar av dekorationsmålaren Emil Nordström och hans medhjälpare, bland vilka man lätt kan urskilja den sedermera kände kyrkodekoratören och  restauratorn C Wilhelm Petterson (Gotlandspelle).

Den medeltida dopfunten kastades ut på 1780-talet och ersattes med ett dopställ av trä, en fyrsidig plint med bronshandtag i rokokostil som underlag för den förnämliga dopskålen i silver från 1786.

I kyrkan fanns på 1700-talet åtta murade gravar, av vilka den nämnda Kragstagraven fungerat längst. Av de begravningsvapen som en gång funnits återstår nu blott det ståtliga huvudbanéret för Axel Kyle, död 1697, med små anvapensköldar som en gång burits i hans begravningsprocession.
Inskriftsplåten till Filip Bondes huvudbanér är bevarad och försågs 1897 med en ny vapensköld. Två värjor från 1600-talets mitt, som hört till dessa begravningsvapen är bevarade, den mest sällsynta skadades tyvärr vid ett inbrott i kyrkan.

Brudkronan som är av förgylld mässig skänktes år 1793 av fru Lisa Langenberg på Berga. Mindre vanliga kyrkoinventarier är de två praktfulla kristallkaraffer som skänkts från Skebo år 1839.
Altarkorset av södränkt ek med framsida av silver har fem rubiner symboliserade Kristi fem sår. Det är utfört 1968 av snickaren Arne Lundell och guldsmeden Olle Porath efter en idé av kyrkoherde Gunnar Norberg.

I kyrkan får max 150 personer vistas samtidigt.

Adress till Ununge kyrka:
Unungeslingan 93, 762 98 Edsbro
59°55'41.9"N 18°35'12.7"E

Titta runt i kyrkan!
Följ länken och se kyrkan invändigt - från vapenhuset till altaret. Klicka dig runt i kyrkorummet.
Klicka här och se kyrkan inuti.