Min bibel och jag. Introduktions kapitel I
Innan vi går in och börjar titta på bibeltexter och vad de kan ge oss, så vill jag börja i en allmän introduktion om vad bibeln kan vara och vad den inte är. Jag tror mig inte ha funnit hela sanningen om bibeln, liksom jag som människa inte funnit hela sanningen om någonting.
Bibeln har genom tidens förlopp använts på många olika sätt. För den människa som söker Gud och Guds tilltal i livet har Bibeln ett alldeles särskilt stort värde. Så är det för mig. Bibeln är för mig en helig bok som skänker ljus på min väg.
När jag närmar mig bibeln så har jag en förinställning redan när jag öppnar den. En förinställning som handlar om hur jag närmar mig den. Jag vill här ge några exempel på olika förinställningar som man kan ha inför bibeln:
1 - Är bibeln en historisk bok som beskriver historiska skeenden?
2 – Är bibeln en bok som är sannare än andra böcker och kan jag i den finna den absoluta sanningen?
3 – Är bibeln en alltigenom tidlös bok så att allt som står där är helt oberoende av den tid från vilken den kom till under?
4 – Var i bibeln finns sanningen – det finns ju så många ställen som verkar motsäga varandra och vad ska man då tro?
Dessa frågor och fler därtill är vanliga frågor. Alla dessa frågor har det gemensamt att man ska komma åt någon slags fakta. Har vi bara fakta kan vi sätta tro till fakta. Så tänker man ofta. Låt mig ta några andra exempel för att ytterligare belysa de olika sammanhang som vi rör oss i en vanlig dag. Dessa olika sammanhang kallar jag för olika världar.
A
Vet du när du gjorde service på din bil senast? Kan du köpa 4 kilo vetemjöl åt mig när du ändå åker förbi affären? Den här typen av frågor är så nära vi kan komma, det som vi skulle kunna kalla för, den faktiska verkligheten. Jag kan slå upp i serviceboken när förra servicen på bilen gjordes. Jag vet att 4 kilo vetemjöl inte är 4 kilo salt
B
Min kollega läste i Aftonbladet igår, att regeringen nu är väldigt samlad och uppträder väldigt klokt under Coronaepidemien, vilket skapar förtroende hos det svenska folket.
En annan av mina kollegor läste i Expressen, också igår, att regeringen inte har en aning om vad man håller på med och att man bara springer omkring och gör olika tillfälliga åtgärder hit och dit som ska se bra ut, men som leder till skador som kommer att ta minst trettio år att reparera.
Jag kan här välja att tro på antingen Aftonbladet eller Expressen, men jag kan också avfärda dem båda med orden: ”så typiskt kvällspressen, man kan inte fästa sig vid någon av dem”.
Jag har här ytterligare ett val – Aftonbladet vill bygga upp ett förtroende för sittande regering och Expressen vill underminera ett förtroende för sittande regering. Ingen av dem har helt fel. Vad kan vara rätt i respektive tidnings beskrivning? Jag gör då en bedömning utifrån mina utgångspunkter vad jag tycker låter rimligt i de båda tidningarnas ganska olika skrivningar.
C
Filosofin som handlar mycket om tänkandet och vad som styr oss i hur och vad vi tänker kan tillhandahålla många väldigt fina nycklar genom att ifrågasätta allting runt omkring oss och därmed också det sätt som vi människor tänker på. På ett sätt kan vi säga att filosofin kommer fram till att djupast sett vet vi ingenting och det handlar om att finna redskap för att leva i den verklighet där vi ingenting vet över huvud taget.
D
Vi har ett språk för våra relationer. Vad betyder en vän för oss, vad betyder en älskad människa för oss? Utan att vi tänker på det växlar vi över till ytterligare ett annat språk. Vi använder oss av bilder, ibland säger vi att när jag tänker på hen betyder för mig så är det som om...
Vidare, vad är det som får oss säga att det syns att de två betyder mycket för varandra? Svaret på det är inte att när hen bad sin vän köpa två kg socker så köpte hen två kilo socker och inte tre kilo så därav förstår jag att de betyder mycket för varandra. Skulle jag ge dig ett sådant svar så skulle du undra över min bedömningsförmåga.
Om jag däremot skulle ta fram olika exempel på hur jag tycker mig se att de här båda människorna betyder mycket för varandra, då skulle du lyssna på ett helt annat sätt, till exempel när du hör mig berätta om hur de båda varje dag slår en signal till varandra och kollar läget hos den andre, hur man ser att de känner varandras svårigheter och genast är där för att stödja och hjälpa varandra. När jag berättar på det sättet, så tar jag med dig på en resa in i din egen värld där du känner betydelsen av att bry sig om varandra och hur fint det är.
Kanske anar du nu att jag vill lämna frågorna 1 – 4 ovan som alla bygger på det som vi kallar för fakta. Jag menar att alla stora livsvärden som kärlek, relationer till både människor och natur, upplevelser som är så viktiga för oss, allt detta faller utanför den ram som så att säga innehåller fakta. Relationens språk och upplevelsens språk är andra språk, än kalla faktas språk. Såväl relationens språk som upplevelsens språk är i högsta grad sanna och verkliga.
För mig handlar bibeln om relation, relationen mellan Gud och människa.
Min bibel och jag. Introduktions kapitel II
Tillsammans med Bibeln på resan inåt mot din egen värld och utåt mot den värld som är större än ord.
Bibelns värld handlar om relationer människor emellan och relationen mellan människan och Gud. Vi har att göra med en mängd olika gudsbilder i vår bibel eftersom bibeln rör sig i olika tidsepoker och bland olika människors brottningskamper med Gud och varandra.
Gemensamt för alla de här olikheterna är att man i sin vardag räknar med Gud som en levande kraft att vända sig till. Allt som står i bibeln står där för att berätta om förhållandet mellan människa och Gud, mellan människa och människa, och förhållandet mellan människan och den av Gud skapade naturen.
I denna stora uppgift använder bibeln sig av i huvudsak tre olika sätt att berätta:
Poetiskt språk
”Herren är min herde - ingenting ska fattas mig”
Herden för tankarna dels till herden och dels till kungen då kungen ibland omskrevs med ordet herden. Herden vakade över sin hjord och såg till att den hade vad den behövde och skyddade den från faror.
Kungen hade uppgiften att se till att folkets innevånare inte led brist utan hade vad de behövde för livets uppehälle. Orden ”Herren är min herde…” är hämtade ur psaltarens 23:e psalm i psaltaren i vårt första testamente/gamla testamentet.
Man hade ingen större tillgång till böcker och ännu mindre till kopieringsapparater så man fick lära sig psalmerna utantill. Då använde man sig av enkla utantill-inlärnings-knep.
Man delade in varje strof, (en strof är: Herren är min herde, mig skall inget fattas) i två delar.
Den första delen i strofen ”Herren är min herde” har då samma innehåll som den andra delen i strofen ”ingenting ska fattas mig”. I de ganska få fall i vår bibel när detta inte stämmer kan du utgå från att antingen är den hebreiska texten skadad eller så har den svenska översättningen missat.
Berättande text
Redan i första boken i vår bibel, som heter första moseboken (eller Genesis som betyder ursprung, födelse, hur allt kom till…) berättas om Abraham (från kapitel 12) och hans brottningar med Gud, hur han ibland är en förebild och ibland bär sig lumpet åt men mitt i alltsammans ändå räknar med Gud. Här passar den berättande texten bättre. Men också den berättande texten vill ta dig på en resa inåt mot din egen värld och utåt till Guds värld som är större än ord...
Brevtext
Nu befinner vi oss i andra änden av bibeln, i andra delen av vårt andra testamente/nya testamentet. I brevtexten har författaren hört om hur man har det i församlingen och skickar nu både förmanande och tröstande/uppmuntrande ord till sin församling, allt i syfte att bygga upp församlingen på platsen som brevet är adresserat till.
Min bibel och jag. Introduktion, kapitel III
Bibelns indelningar i böcker och kapitel
Man brukar säga att bibeln är indelad i olika böcker och varje bok har då ett namn. I nästan alla böcker hittar du en större svart siffra som anger vilket kapitel det är och börjar du läsa inne i kapitlet ser du små siffror och dessa små siffror brukar vi kalla för verser, för att det ska vara lätt att hitta.
Så i första moseboken (första boken i bibeln) kapitel 1 vers 1 står det:
”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord”.
Bibelns två testamenten och tillägg till gamla testamenten.
Vårt första testamente/gamla testamentet som börjar med första moseboken och slutar med Malakis bok har vi gemensamt med en annan religion, nämligen den mosaiska/judiska tron. Häri ligger en oerhört spännande utmaning för oss som kristna. Det kräver en särskild varsamhet och lyhördhet mot de heliga texterna i gamla testamentet där vi måste stå i en öppen dialog med våra mosaiska vänner. Lyssnar man på varandra så lär man sig också av varandra.
I Gamla Testamentet handlar det om tiden före Jesus Kristus. Vi hittar ingenting här om Jesus Kristus. Väldigt generaliserat kan man säga att Gamla Testamentet består av ”historiska böcker” i den meningen att man beskriver människors liv och deras brottningar med Gud, poetiska böcker ur vilka man sjöng en hel del i bl.a. gudstjänsten och profetiska böcker. Uppdelningen är inte helt enkel då en hel del av profetböckerna är poesi och vissa delar s.k. historiska böcker. Profetböckerna handlar om att kalla folket till Gud och att få folket att räkna med Gud mitt i livet, Gud som aldrig överger sina skapade barn.
I Nya testamentet handlar de fyra första böckerna om Jesus Kristus. Hans födelse, liv, gärning, död och uppståndelse. De böckerna brukar kallas för evangelier (ett evangelium). De heter Matteus, Markus, Lukas och Johannes evangelium. Sedan kommer en bok som handlar om den första tiden efter Jesu uppståndelse, den kallas apostlagärningarna. Apostlarna var vittnesbärare om Jesus Kristus och hade mött honom som person.
Sedan kommer olika brev till församlingar, se brevtext kapitel två ovan. Boken slutar med en bok som heter Uppenbarelseboken. Den väntar vi med så länge.
Att lära sig hitta i bibeln
Längst fram i bibeln hittar du en innehållsförteckning.
Först Gamla Testamentets böcker.
(Sedan kanske Tillägg till Gamla Testamentet, beroende på vilken bibel du har framför dig).
Därefter Nya Testamentets böcker.
Böckerna står inte i bokstavsordning utan i den ordning de kommer i bibeln.
Min bibel och jag. Introduktion, kapitel IV
Människosyn då och nu!
Nu invänder du kanske för du har hittat något i bibeln där du inte delar vad du menar är bibelns människosyn. Vi kan nog alla hitta sådana exempel.
Låt mig börja med några tydliga exempel på bibelns människosyn:
”Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade Gud dem.” 1 Mosebokens första kapitel 27 vers.
”… Gud älskar invandraren och ger honom mat och kläder. Även ni ska visa invandraren kärlek, ty ni har själva varit invandrare i Egypten” 5 moseboken kapitel 10 vers 19.
Jesus sade: ”Ge åt den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig… Älska era fiender och be för dem som förföljer er”. Matteus evangelium kapitel 5 från vers 42.
Frågan om människosyn kommer vi att komma tillbaka till under bibelstudiets gång, flera gånger.
Min bibel och jag. Introduktion, kapitel V
Avslutande reflektion.
Detta bibelstudium blir naturligtvis personligt färgat av mig och jag som alla andra har mina fördelar och mina begränsningar. Utöver att du får läsa bibeln med hjälp av det material jag kommer att lägga ut lite, varannan vecka, så får du en bild också av mig som präst och min kristna tro.
Jag hoppas du vill följa med in i en liten del av bibelns stora värld, den bok som inte upphör att gripa tag i människors liv och fortfarande lär vara en av världens mest lästa böcker. Gud välsigne ditt studium av denna heliga bok.
Christian Sandblom
Christian.sandblom@svenskakyrkan.se