Sammanlagt kom det in 9 485 förslag på nya psalmer från textförfattare och tonsättare. Till det kommer nära 1 000 tips på redan utgivna verk som föreslås ingå i en revidering av psalmboken.
- Det är glädjande att intresset varit så stort. Det speglar psalmbokens betydelse både som bärande element i gudstjänsten och som ett kulturarv många har en speciell relation till, säger Ann-Katrin Bosbach, projektledare för arbetet med nya psalmer.
Kompetens och bredd
Nästa steg blir att fyra urvalsgrupper ska bedöma de förslag som kommit in och göra ett första urval av vilka psalmer som går vidare i processen.
Varje grupp består av fem personer, varav minst en kyrkomusiker och en präst. Andra som ingår i grupperna är körsångare, unga personer under 20 år, pedagoger, diakoner, med flera.
- Vi är väldigt trygga med den kompetens och den bredd som finns inom grupperna, både när det gäller ålder, kön och geografisk spridning, liksom att de speglar mångfalden av traditioner inom Svenska kyrkan, säger Ann-Katrin Bosbach.
Uttrycka tro och bekännelse
Urvalsgrupperna ska i första hand bedöma bidragen utifrån texterna, både teologiskt och språkligt, och i andra hand melodierna. Arbetet sker utifrån kriterier som att psalmerna ska uttrycka Svenska kyrkans tro och bekännelse, och att de ska fungera att sjunga tillsammans. Arbetet delas upp så att varje grupp får ta sig an varsin fjärdedel av materialet, drygt 2000 psalmer var.
De fyra urvalsgrupperna hade sitt första gemensamma möte i april 2023. Innan dess hade de inkomna förslagen sorterats, kategoriserats och upphovspersonerna anonymiserats.
- Ett riktmärke är att runt 300 psalmer ska väljas ut i ett första urval, säger Ann-Katrin Bosbach.
