Frågan om alternativ till dagens skogsbruksmetoder är laddad och bottnar i olika syn på vad som utgör ett hållbart skogsbruk. Vissa pekar på att dagens skogsbruk tagit stora steg i en hållbar riktning de senaste decennierna, genom ökade arealer mark avsatta för naturvård och fler insatser för att värna naturvärden vid avverkningar. Andra menar att alternativa metoder behövs för att nå längre och klara målen om ökad biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. De förordar därför ett hyggesfritt skogsbruk.
Ett hyggesfritt skogsbruk skapar som ordet uttrycker inga kalhyggen. Det saknas däremot en tydlig, etablerad definition av vilka metoder som är hyggesfria, och vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att ett skogsskötsel- system ska kunna anses vara hyggesfritt. Skogsstyrelsen position är att andelen hyggesfritt skogsbruk bör öka när det är motiverat av miljö- eller kulturmiljöskäl eller om det är en fördel för rekreationsvärden och ren-
näringen. Bland fördelarna som nämns är att skogskänslan bevaras och att det gynnar skogsfåglar, marksvampar, mossor, hänglavar och blåbärsris. Troligen minskar även risken för urlakning av näringsämnen och tungmetaller till vattendragen6.
Prästlönetillgångar i de flesta stift har erfarenheter av alternativa metoder i någon form. Vanligast är att man i tätortsnära områden använder hyggesfria metoder av hänsyn till rekreationsvärden, exempelvis runt skolor eller motionsspår. Det förekommer också försök med hyggesfritt skogsbruk i skog som har ekonomisk avkastning som mål.
Stiften bidrar till att bygga upp ny kunskap på området. I Karlstads stift görs försök med alternativa metoder på totalt cirka 110 hektar mark fördelade på sex områden där man gjort bedömningen att hyggen inte skulle vara lämpliga. Ove Nystrand, stiftsjägmästare, anser att man kan se på hyggesfritt på två olika sätt. Antingen ser man det som ett sätt att bredda verktygslådan och att man använder hyggesfria metoder där det finns särskilda ekologiska eller sociala skäl för det. Eller så går man längre och ser det som en ekonomisk skötselmodell som ersätter trakthyggesbruket.
– I Karlstad stift har vi valt den första varianten, alltså sett behov av att anpassa skogsbruket i områden där hyggesmetoden inte passar, och där testar vi nu olika metoder för att marken inte ska bli kal eller helt trädfri under en omloppstid.
Prästlönetillgångarna i stiftet testar hyggesfria metoder i olika sorters skog och har haft lite olika mål med de olika insatserna. I ett område har hyggesfria metoder använts för att ge långsiktigt skydd till en bäck. I ett annat har man genom att hugga mindre luckor gynnat tjäderspel och blåbärsris på ett sätt som inte skulle ha uppnåtts om skogen avverkats eller stått helt orörd. I tätortsnära strövområden har Karlstad stifts prästlönetillgångar i samråd med Naturskyddsföreningen och andra som har haft synpunkter brukat skogen på ett sätt så att områdenas friluftsvärden värnas. Sedan försöken inleddes för cirka fem år sedan har prästlönetillgångarna i stiftet lärt sig en hel del. Kunskapen har delats under exkursioner.
I Härnösands stift har man också bidragit till kunskapsuppbyggnad.
I Bräcke har prästlönetillgångarna upplåtit mark till Skogsstyrelsen för att visa upp hur ett mer variationsrikt skogsbruk skulle kunna se ut. Området besöks bland annat av jägmästarstudenter från SLU varje år. Det handlar om åtta hektar mark som utgör ett demonstrationsområde med ungskog, mest tall, berättar Max Enander, stiftsjägmästare i Härnösands stift.
– Skogsbruket som vi bedriver är generellt grundat på vetenskap och beprövade metoder. Vi har dock inte så mycket erfarenheter av hyggesfritt skogsbruk. Vi deltar därför som markvärdar i Bräcke och har gett Skogs- styrelsen fria händer. Vi är även markvärdar inom exempelvis poppelodling och hybridasp tillsammans med forskningsinstitutet Skogforsk. Syftet är att vi ska lära mer och att vara öppna för att lära nytt.
Läs mer om hyggesfritt skogsbruk i Future Forests rapporter som sammanfattar debatten och kunskapsläget.