Att ha en gravplats att besöka och vårda är för många människor en viktig del i sorgarbetet. Besöken vid graven skapar rutiner i vardagen. Tända ljus i Allhelgonatid eller kanske lägga en krans. En plats för minnen.
Valet av gravskick och gravplats ska bygga på den avlidnes vilja. Om den inte är uttryckt får du som anhörig bedöma hur du tror att den avlidna skulle vilja ha det. I valet ska även andra anhörigas synpunkter vägas in. Det är viktigt att alla som berörs är överens.
Kremation eller jordbegravning
Vid jordbegravning sänks kistan ned i jorden. Det sker i samband med begravningsakten i närvaro av begravningsgästerna. Historiskt sett är kistgraven den vanligaste gravtypen, även om kremation blivit allt vanligare.
Vid kremation finns ett flertal olika gravskick vilka alla har gemensamt att kistan bränns innan gravsättning eller spridning av askan sker. Urnnedsättning ska ske inom ett år.
Gravrätt
Genom begravningsavgiften som alla folkbokförda i Sverige betalar, så har man rätt till en gravplats som gäller i 25 år.
Till varje grav måste det finnas en gravrättsinnehavare som ansvarar för att graven hålls i gott skick. Gravrättsinnehavaren utses bland de efterlevande och fastställs genom avtal med kyrkogårdsförvaltningen.
Själva skötseln ombesörjs av gravrättsinnehavaren själv om kist- eller urngravplats väljs. Man kan teckna ett skötselavtal, där man mot en avgift får hjälp med skötseln. Övriga gravskick sköts av kyrkogårdsförvaltningen.
Kontakta Kyrkogårdsexpeditionen för ett samtal om vad som passar bäst för dig/er.
.jpg?doprocessing=&ci=0,691,3642,1748&ra=1.77778&w=700)
.jpg?doprocessing=&ci=0,0,1920,1152&ra=1.6&w=500)
