Foto: Maria Svensk /IKON

Pastorala programmet

Vad är ett pastoralt program egentligen?

Kyrkans grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och leva i diakoni och mission. Det finns många sätt att leva med och i den uppgiften, och vårt pastorala program vill beskriva hur vi ser på ansvaret att fullgöra och utveckla uppgiften i den miljö och i det samhälle vi lever.

Församlingen har ett gemensamt ansvar i att gestalta kyrka och leva tron i handling. Det är om detta det pastorala uppdraget handlar.

 

 

Gudstjänst

Varje söndag firas gudstjänst i någon eller några av församlingens fem kyrkor. Gudstjänsterna delas in i huvudgudstjänster, t.ex. högmässa, söndagsmässa, familjemässa, julotta och långfredagsgudstjänst samt i övriga gudstjänster som veckomässa, temagudstjänst, veckobön. Även dop, vigsel och begravning räknas som gudstjänst.

Form och rytm

Så långt det är möjligt ska gudstjänsterna spegla kyrkoårets och årstidernas växlingar. De ska kännas relevanta för den tid vi lever i, grundade i evangelium. Gudstjänsten ska återge och tolka de aktuella texterna och ge dem liv så att de känns angelägna för livet i församlingen och för gemenskapen i den världsvida kyrkan. Detta görs genom både musik, liturgi och predikan. Gudstjänsten vilar i helheten så att alla kan känna att de ges livsmod och hopp, mening och utmaning.

Under månaden ska det firas gudstjänst i alla församlingens fem kyrkor. I Dalby och Norra Ny något oftare än i Södra Finnskoga och Norra Finnskoga. I Nyskoga firas sedan många år gudstjänst en gång per månad. Mässa ska firas i någon kyrka varje söndag och med en ökande frekvens i församlingen som helhet.

Temagudstjänster firas vid särskilda tidpunkter under kyrkoåret som t.ex. Tacksägelsedagen, den Helige Mikaels dag, Midsommar och Alla Helgons dag.

Delaktighet av många

Delaktighet är både en aktivitet och en kvalitet i gudstjänsten. Det är alltid tjänstgörande präst som leder och ansvarar för gudstjänsten men andra såsom frivilliga och förtroendevalda, ska uppmuntras att kunna delta. Särskilt barn och unga människor ska uppmärksammas och kunna tilldelas konkreta uppgifter i gudstjänsten. Det är önskvärt att samverkan också sker med andra institutioner och organisationer i samhället, t.ex. skolan och föreningslivet, för deras möjlighet att medverka till ett levande gudstjänstliv.

Barn och gudstjänst

Den som inte tar emot guds rike som ett barn kommer aldrig dit in. ( Mark 10:15)

Barn kan ha en förutsättningslös och för vuxna, överraskande insikt i tron mysterium. Den naiva gudstron och tilliten är värd att tas på allvar. Barnen hjälper oss till nya perspektiv på vår egen gudsbild och gudsrelation. Att bli som ett barn är att våga spränga gränser. Alla behöver vi möta Gud med nyfikenhet och barnslig fantasi. De allra flesta barn är öppna och mottagande. De lever nära det heliga och nära det brustna och bräckliga. Det är i mötet mellan människor, i brottningen med de existentiella frågorna som teologi skapas. Barn är en självklar del i de mellanmänskliga mötesrummen. Ritualens form är inte främmande för barn. De har ett behov av berättelserna. Genom dem får de möta det som är svårt och det som är glädjefyllt. En gudstjänst där barn är med får inte leda till att anspråken på innehållet sänks. Enkelheten är på sin plats när det gäller sånger och sättet att presentera berättelserna, men barnets frågor om och tydning av livet ska mötas med samma allvar och med samma respekt som den vuxnes. En gudstjänst där barnets andliga behov tas på allvar kräver respekt för barnet såväl som för gudstjänsten. Barnet har som de vuxna en rätt att förvänta sig att bli berörd och få delta i bön och lovsång. När sammanhangen blir svåra att följa för barn, ex högmässans olika delar så är det ändå möjligt att uppmärksamma barnen vid något moment och ge dem uppmärksamhet. Det hjälper dem till gemenskap även i det de inte förstår.

När vi bjuder in till nattvard bjuder vi också in barnen. De ska inte påtvingas något, men heller inte nekas. Barnen får tillgång till nattvardsbordets gemenskap.

 

 

Kyrkliga handlingar

Det brukar vi kalla dop, vigsel och begravning. Dessa handlingar är viktiga i församlingens gudstjänstliv. Där möter vi många av våra församlingsbor och många andra också, i både glädje och sorg. I det mötet är det i högsta grad en kommunikation mellan kyrkans företrädare och människorna det berör. Därför måste vi som arbetar i kyrkan vara lyhörda för önskemål och mån om att tillvarata det engagemang som församlingsborna känner och vill  bidra med.

 

 

Dop

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar och döp dem i Faderns, och Sonens och den heliga Andens namn. ( Matt 28:16-20)

Efter Jesus har uppstått ger han oss alla denna uppgift.

Kyrkan har ett uppdrag att se till att alla människor nås av erbjudande om dop. Vi har ansvar och är redskap för den handling där Guds omsorg om och samhörighet med varje människa blir synlig. (Leva i Dopet. Brev från biskoparna till Svenska Kyrkans präster och församlingar.)

Dopet är ett av den lutherska kyrkans två sakrament, det andra är nattvarden. Ett sakrament förmedlar nåd. Det sker i Faderns, sonens och den Heliga Andens namn. Handlingen är helig och Guds kärlek och nåd verkar genom den. Livets vatten, källan till allt liv är symbolen för Guds närvaro. Dopet är ingen namngivningsceremoni, men namnet är viktigt eftersom den som döps inte är anonym utan känd och älskad av sin familj och av Gud. Dopet är en angelägenhet för hela församlingen. Därför prioriteras dopet som handling i söndagsgudstjänst med fördel i familjegudstjänstens ordning. Om önskemål om annan tid finns hos dopbarnets föräldrar så sker det i samråd med doppräst. I församlingen välkomnas såväl de inom som utom församlingen till dop. Ett dopsamtal ska alltid äga rum med dopbarnets föräldrar före dopet. Samtalet bör handla om dopets betydelse och gudstjänstens ordning. Föräldrarna, eventuella syskon och faddrarna bör uppmuntras att vara delaktiga i gudstjänsten med läsningar, böner etc. och i valet av musik. Påföljande söndag meddelas om dop i gudstjänsten.

Det utgår ingen hyra vid en dopsamling i något av församlingshemmen. Porslin och dukar ingår. Finns det behov att låna dopklänning så finns sådana. De kan lånas mellan kyrkorna, däremot lånas de inte ut vid dop i annan församling.

Vid dopgudstjänsten får dopbarnen ett dopljus med tillhörande ljusstake. I kyrkorummet där dopet skett är det önskvärt att någon form av dopminne finns kvar under året som en påminnelse om de barn som fått dopets gåva och upptagits i församlingen. Nästkommande år delas dessa dopminnen ut till barnen vid en gudstjänst kallad dopbarnens dag. Dessa äger rum vid samma tillfälle varje år:

-          Norra Ny på trettondagen

-          Dalby på Jungfru Marie bebådelsedag

-          Södra Finnskoga på första advent

-          Norra Finnskoga på trettondagen

-          Nyskoga på trettonaftonen

Dopinbjudan ska erbjudas alla födda som efter sex månader inte döpts och de som vid sin 18-årsdag står som antecknade i väntan på dop. I inbjudan till 18-åringarna skall framgå bestämmelser för kyrkotillhörighet.

Vigsel

Våra kyrkor efterfrågas som vigselkyrkor både av församlingsbor och människor från andra församlingar. Det är roligt att det är så. En vigsel är en stor händelse för dem som välsignas och förenas i äktenskap och för deras släkt och vänner. I församlingen har vi inte speciella tider för vigslar. Tiderna fastställs efter förfrågan om tillgång till präst, kantor och kyrkorum medger det. En vigsel ska alltid föregås av ett samtal mellan vigningsparet och vigselpräst. När det efterfrågas från parets sida kan samtal även ske med kantor och då utifrån musikval och ev. övning i kyrkan. Samtalet bör innefatta genomgång av ceremonin och dess betydelse samt nödvändig formalia. Musiken väljs av paret och måste godkännas av kantor och präst. Om solister används så bekostas dessa inte av församlingen. Likaså smyckas endast altarbordet. Om annat önskas så ordnas och bekostas det av dem som önskar vigsel.

Vigsel sker i första hand i något av våra kyrkorum. Om annan plats önskas så erbjuder församlingen endast präst, inte kantor.

För att kunna vigas i församlingen så krävs att minst en i paret är kyrkotillhörig.

 

Begravning

När någon dör brister livet för andra. Sorg är något vi alla måste möta och som vi aldrig kan förbereda oss inför. Under ett år möter vi i kyrkan många människor, både församlingsbor och andra, på begravning. Begravningsgudstjänsten är till för den döde, en värdig avslutning på livet där vi överlämnas i Guds händer, och för de anhöriga som behöver få ta avsked av den de mist på ett sätt som blir personligt för dem. Öppenhet och empati är grundstenar i kontakten med sörjande. Alla begravningar ska föregås av samtal i personliga möten mellan präst och anhöriga. Om där finns praktiska hinder så kan telefonkontakt ersätta, men endast under särskilda omständigheter. När anhöriga har kontakt med någon från kyrkan, pastorsexpedition, vaktmästare, kantor och präst så är alla skyldiga att så långt det är möjligt tillmötesgå de önskemål som kan finnas runt begravningsakten och gravsättningen. Det är tjänstgörande präst som ansvarar för hur akten genomförs och vad den innehåller.

I församlingens kyrkor finns tider varje vecka torsdagar och fredagar 11.00 och 14.00. Om andra tider önskas så går även det bra, om inga praktiska skäl talar emot.

Församlingen kan erbjuda två kapell och två församlingshem om någon önskar annan plats än kyrkorummen.

Tacksägelse (ljuständning) sker i den närmast kommande gudstjänsten i den kyrka där begravningen skett. Inbjudan lämnas till anhöriga vid begravningen. Inbjudan till ljuständning och minnesgudstjänst skickas till anhöriga inför nästkommande Alla Helgonadag i Dalby, Södra Finnskoga och Norra Finnskoga och nästkommande nyårsdag för Norra Ny och Nyskoga.

I församlingen finns fem kyrkogårdar för gravsättning. Där finns också minneslundar på alla kyrkogårdar och askgravlund i Dalby. Bårtäcken finns i alla kyrkor utom Norra Ny. Bårtäcken kan lånas mellan kyrkorna i församlingen.

Efter begravningen erbjuds de anhöriga genom församlingen sorgebearbetning i Leva-vidare-grupper. De anordnas när behov finns. För barn och föräldrar erbjuds grupperna gemensamt med grannförsamlingarna.

 

Diakoni

Diakoni är evangelium uttryckt i handling, en kärlekens tjänst grundad i människors behov i livets olika skeden. Alla som arbetar i församlingen ska möta människorna utifrån ett diakonalt förhållningssätt dvs. med empati och respekt för den enskilde.

I det diakonala arbetet är de övergripande förhållningssätten:

·         Utifrån helhetssynen möta, bekräfta, utmana och stödja människor i deras livssituation.

·         Erbjuda människor andlig fördjupning och gemenskap samt stärka den enskilde medarbetaren i sitt uppdrag.

·         Genom delaktighet ta vara på människors livserfarenhet, kunskaper och styrkor i församlingsvård och frivilligt arbete.

Diakoni är att hjälpa för att hjälp behövs. Den kräver ingen motprestation, men ett medgivande och en delaktighet från dem det gäller. Församlingens diakonala ansvar omfattar alla som vistas i församlingen.

·         För diakonen innebär också det diakonala arbetet att ge övrig personal och frivilliga nödvändiga verktyg för akuta insatser genom t.ex. lättillgängliga manualer för hur man lotsar till rätt instans.

Det är önskvärt att församlingen utvecklar arbetet med frivilliga medarbetare för det diakonala arbetet i form av besökstjänster,  öppethus-verksamheter, samtalsgrupper etc. Likaså är andra samverkanspartners viktiga att identifiera och samverka med.

I diakoni finns olika uppgifter:

·         Karitativa dvs. hembesök, födelsedagsuppvaktningar, kontakt med äldreboenden och sjukhus, gudstjänst, arbete med sörjande, frivilligas arbete etc.

·         Själavårdande  som enskilda samtal, samtalsgrupper, retreater, självhjälpsgrupper, friskvårdsgrupper

·         Pedagogiska som skolarbete, bibelstudier, ungdomsstöd, barn- och föräldragrupper

·         Profetiska som att uppmärksamma utsatta grupper och särskilda problem av strukturell art och vara en röst för förändring.

 

Församlingen har tre äldreboenden – Dalbygården, Klarastrand och Finnskogahemmet. Dessa har under året regelbundet åter-kommande andakter, någon gång med nattvard. Dessutom har varje besök inslag av samtal och aktiviteter där sinnesträning och minnesträning eller rörelse ingår. Sång och musik är ett ständigt återkommande inslag. 

 

 

Musik

I gudstjänst är musiken en del av helheten i upplevelsen. Musik kan beröra och fördjupa på samma sätt som ordet och liturgin. Psalmsången är central i gudstjänsten och fyller en viktig funktion i delaktigheten, att vi alla deltar i det som sker. Förutom den musik som ingår i gudstjänst så kan musiken vara ett medel både i den pedagogiska och den diakonala uppgiften. I församlingen vill vi använda musiken och musikerna som en del i den grundläggande uppgiften för att fördjupa det andliga livet. Några verksamheter som vi gärna ser i församlingen är:

·         Körer i alla församlingsdelar. Körsången är som inget annat en samlande och frivillig stomme i församlingsarbetet. Körerna får gärna vara med så ofta det är möjligt, och är önskade vid alla de större helgdagarna. Deras uppgift är att både förstärka psalmsången och att konsertera.

·         Barnkörer i så stor utsträckning det är möjligt. Barnkörerna är viktiga för ex. familjegudstjänsterna, men även för andra gudstjänster. Dessutom är det viktigt att föra körtraditionen vidare till yngre generationer.

·         Sång, lek och rörelse för de riktigt små barnen och deras föräldrar.

·         Konsertverksamheten är viktig för vår församling. Vi har långa avstånd till andra kulturinstitutioner, och våra kyrkor behöver fylla något av det tomrum som annars uppstår i möjligheter till goda musikupplevelser för människor i alla åldrar. Önskvärt vore en koncentrerad konsertperiod under vinterns skidsäsong samt under sommarmånaderna.

·         Församlingen har ett ansvar att vårda och underhålla de instrument som finns i kyrkorna.

·         I gudstjänst välkomnas andra instrumentala inslag förutom den orgelmusik som oftast ingår.

·         När önskemål finns om att cd-musik spelas under förrättning eller gudstjänst, så finns inga hinder för detta. Dock är det alltid tjänstgörande präst som beslutar om aktuell musiks lämplighet.

·         Kantor kan vid utrymme i tjänst ge individuell ledning till barn som vill lära sig spela instrument.

 

 

 

 

Mission

Med missionsbegreppet menas inte den evangeliserande missionen i så stor utsträckning, utan uttrycket för kyrkans roll i samhället för övrigt. Vi har som kyrka ett ansvar att finnas som en part av många i det samhälle vi lever i, både lokalt i praktisk handling som globalt, med en profetisk röst. Missionen lokalt handlar om att ge utrymme för de mångas engagemang. Vi behöver fråga efter vad våra församlingsbor vill ge sin kyrka och församling. Det finns många som kan tänka sig ett engagemang för kortare eller längre tid med större eller mindre ansvarstagande. Vi måste våga ställa frågan.

Vår församling vill också känna sig som en av ett större sammanhang, i stiftet, i Svenska Kyrkan nationellt och den Lutherska kyrkan globalt. Vi är en del av den världsvida kyrkan. Vi bär som alla de andra evangelium vidare i ord och handling. Vårt arbete och vårt engagemang för människor i andra länder är ett utvecklingsområde där många kan bidra med insatser för att göra vår värld ännu lite bättre att leva i. I Svenska Kyrkan idag finns två stora insamlingsperioder till Kyrkans internationella arbete, det är de båda fastetiderna – den från fastlagssöndagen till palmsöndagen och den under Adventstiden. Här finns goda möjligheter för alla att engagera sig i insamlandet för världens behov. Olika teman följer de olika insamlingsperioderna ex. rent vatten, utrota hungern. Insamlandet kan ske på olika sätt och leds av diakonen i församlingen.

Kyrkvärdarna

Kyrkan har alltid vilat på frivillighetens insatser. Kyrkvärdarna är kyrkans allra äldsta uppdrag. De byggde upp kyrkan och dess första församlingar och har sen dess en central plats inte bara i gudstjänst utan i hela församlingsarbetet. De vårdar kyrkorum, textilier och gudstjänstens besökare. Deras arbete är viktigt.

I församlingen vill vi ge våra kyrkvärdar förutsättningar för ett gott arbete genom möjlighet till

·         utbildning och vidareutbildning

·         gemensamma samtal och erfarenhetsutbyten

·         riktad information och kunskap om församlingens arbete

·         delaktighet i församlingens utveckling

Undervisning

 Lärandet är en av församlingens möjligheter att möta människor i dialog om Gud och livsfrågorna. Lärandet är en livslång process och bygger på en ömsesidighet och ett öppet klimat. Kyrkans pedagogiska arbete bör möta människorna där de är, där de befinner sig, med de erfarenheter de har med sig. Även barn har erfarenheter av liv och andlighet som ligger till grund för deras frågor. Kristen pedagogik är inte att ge svar så mycket som att ställa frågor. I församlingen vilar lärandet på flera ben:

·         Dop och dopuppföljning, se avsnittet om dopet.

·         Barngrupper

·         Ungdomsgrupper

·         Konfirmation

·         Musiken

·         Samtalsgrupper för vuxna

·         Skolarbete

 

Församlingen har som ansvar att skapa lärande miljöer där:

·         Människan är en helhet, kropp, själ och ande

·         Man använder olika sinnen och symbolspråk.

·         Miljön är trygg och stimulerande

·         Variationen eftersträvas i verksamhet, mötesplatser och grupper.

Konfirmation

Alla ungdomar i åk 8 ska erbjudas möjlighet att konfirmeras genom en personlig inbjudan. Oavsett om man är döpt eller inte. Dop sker alltid innan konfirmationen för dem som är odöpta. Konfirmationstiden innebär att alla ungdomar finns i samma grupp, en grupp i församlingen. De ska innan konfirmationen ha:

·         Besökt alla församlingens kyrkor

·         Deltagit i församlingens gudstjänster vid minst 15 tillfällen.

·         Deltagit i minst tre lägerdygn.

·         Fått uppgifter att göra vid någon gudstjänst

·         Tagit del av nattvarden vid minst ett tillfälle

·         Getts möjlighet till samlingar motsvarande 60 klocktimmar under konfirmationstiden.

·         Getts inblick i Bibelns böcker.

·         Kunskap om psalmbokens olika delar

·         Fört samtal med varandra och med vuxna ledare om livets goda och svåra stunder

·         Känt sig delaktiga och respekterade

·         Stiftat bekantskap med flera av bibelns centrala berättelser

·         Getts möjlighet att få fortsätta som konfirmations eller ungdomsledare för kommande konfirmander/ungdomar

Vuxna

Församlingen har en uppgift att inbjuda till samtal, till reflektion, till stillhet och till fördjupning. Detta kan ske på olika sätt:

·         Genom bibelstudiegrupper

·         Genom psalmsångsgrupper

·         Genom retreater och pilgrimsvandringar

·         Genom samtalsgrupper utifrån givna ämnesområden

·         Genom att erbjuda öppna forum med ev. medverkan från andra delar av vårt samhälle

·         Genom gudstjänster följt av kaffe och samtal

 

 

Barn

Församlingens arbete skall präglas av ett barnperspektiv som uttrycks i kärlek och respekt där barn bekräftas och görs delaktiga. Vårt arbete med barnen ska komma till uttryck både i det ordinarie arbetet och i utåtriktat arbete genom närvaro i barns vardagsmiljöer. Vi ska skapa miljöer i församlingen där barns och ungas röster får höras och där de får uttrycka åsikter. Vi ska bygga på barnen som en tillgång för en levande församling.

När barn föds i vår församling så ska det uppmärksammas med en gåva och ett besök samt en inbjudan till dop.

Det år barnen fyller 6 år så bjuder vi in till gudstjänst där de får sin egen Barnens Bibel. De som inte kan närvara i gudstjänst erbjuds ett hembesök för att överlämna Bibeln.

Vi inbjuder under året till vardagsgudstjänster där barn och föräldrar får någon upplevelse, tid för samtal och gemenskap.

Barngrupper ska erbjudas utifrån olika teman och grupperingar:

Efter åldergrupper
Utifrån teman och intresse ex. sång, drama, spel, utelek etc.
Under vissa perioder vid skollov ex. sommarlovet
Fler lägerupplevelser för olika åldrar
Vardagsgrupper efter skolan
Alla grupper bygger på intresse. Inga grupper bör innehålla färre än 5 barn. All verksamhet för barn erbjuds utan kostnad.

 

 

Skolarbete

Barn och unga idag har många aktiviteter att välja mellan och deras dagar är längre än skoldagen, tiden på dagis eller fritids. Kyrkans traditionella sätt att samla barn och unga i ex. minior och juniorgrupper har ändrat karaktär. Våra möjligheter att lära känna och skapa relation med de unga i församlingen måste både ta tillvara det traditionella och hitta nya vägar. Samtidigt har skolan allt mindre möjligheter och kunskaper för att introducera barn i tradition, tro och liv. Barn har en rätt till samtal och fördjupning om andlighet, det sägs i FN:s barnkonvention.  I det arbetet kan vi erbjuda skolan hjälp och stöd både genom pedagogiska och diakonala insatser. I skolan är vi alltid på skolans egna villkor och har att förhålla oss till den lagstiftning som finns runt skolarbete och barnens rätt till egen reflektion och eget ställningstagande.

Vår ambition är att:

·         Erbjuda alla i åk 4 och åk 5 Bibeläventyret. Ett pedagogiskt medel för att få bekanta sig med de traditionella berättelserna i GT och NT

·         Erbjuda musikalisk ledning såsom körsång, accompanjemang vid skolavslutningar, lucia och advent.

·         Erbjuda alla årskurser någon form av vandring genom kyrklig tradition som ex. Påskvandring, Julens berättelser, Från vaggan till graven, Kyrkogårdsvandring, Kyrkorummets hemligheter etc.

·         Om skolan finner det lämpligt, finnas på skolan vid utvalda tidpunkter med diakon, präst eller pedagog.

·         Erbjuda samverkan kring samtal om tradition och livsfrågor från förskola till högstadium.

Förtroendelvalda

Vår kyrkliga struktur vilar på demokratins grund. Allmänna val ger församlingen dess beslutsfattare. Mellan förtroendevalda och anställda finns givna uppgifter och skiljelinjer och däremellan finns det som vi kallar gråa zoner. För att få en förtroendefull gemenskap så behövs en gemensam delad syn på vad som är styrning och vad som är ledning. Där emellan behövs ständiga samtal så att de grå zonerna som kan innehålla både ledande och styrande fragment inte blir problematiska. En god vilja och en tillit till varandra bör prägla arbetet. Församlingens förtroendevaldas fördjupning kan vara:

·         Ständig vidareutbildning inom området leda och styra

·         Fördjupning i arbetsgivaransvar

·         Ge kunskap om kyrkoordningens innehåll vad gäller kyrkorådets uppgifter och ansvar

·         Ge möjlighet till teologisk reflektion och insikt i församlingsarbetets andliga dimension

Lokaler

Vi har ett ansvar för våra kyrkors vård, men också för att de lokaler vi har ska användas. Församlingshemmen ska vara möjliga att hyra för dem som behöver, både för församlingsbor och andra. All bokning sker genom pastorsexpeditionen. Hyran sätts årligen vid budgetens antagande i kyrkofullmäktige. Vår målsättning är att:

·         tillgängligheten skall vara god

·          lokalerna i gott skick

·         Utrustning och inventarier tydligt utmärkta och med användarmanualer där så behövs

·         Nyckelhanteringen vid uthyrning ska ske på ett servicemässigt sätt så långt är möjligt

Vid dop, begravning, vigsel och konfirmation får församlingshemmen användas på samma sätt som vid uthyrning men utan att församlingen tar ut någon kostnad.

Administration

Församlingens expedition är församlingens administrativa centrum. Genom expeditionen går alla beslut och handlingar som ska dokumenteras, arkiveras, handläggas eller på något annat sätt administrativt hanteras.

·         Pastorsexpeditionen ska hållas bemannad alla årets veckor under de tider som fastslås och sedan annonseras

·         Om ändringar eller avsteg görs pga. yttre omständigheter föreligger en informationsskyldighet om detta

Personalvård

I församlingen finns många till karaktären olika arbetsuppgifter. Alla lika viktiga för att den grundläggande uppgiften för kyrkan ska fungera. För att kunna göra ett så gott arbete som möjligt så är arbetsmiljön viktig. Då är det viktigt att:

·         Varje år göra en arbetsmiljökontroll

·         När det är påkallat anlita expertis på området

·         Alla anställda får medarbetarsamtal 1 ggr/år och lönesamtal 1 ggr/år med sin närmaste arbetsledare.

·         Möjlighet till egen utveckling inom arbetsområdet

·         Vidareutbildning om arbetsuppgifterna ändras

Ekonomisk förvaltning

 

 
 
Vi är en geografiskt stor församling med få medlemmar. Vi har fem kyrkor och fem kyrkogårdar.  Våra utgifter och intäkter ska balansera för att vi ska kunna fullgöra våra åtaganden. För att klara uppgiften så fordras att vi som är anställda och förtroendevalda ser vår del i den ekonomiska förvaltningen. Att vi alla handlar och verkar utifrån en ekonomisk medvetenhet. Vi ska förvalta medlen väl och ge medlen ett gott innehåll för församlingens bästa och utifrån den grundläggande uppgiften.

Information

Den formella information som bör komma alla församlingsbor till del är

·         När och var det är gudstjänst

·         Hur man kan nå oss via telefon eller på annat sätt

·         Vad vi gör med församlingens medel och resurser

·         Vilka bestämmelser vi arbetar under

·         Hur vårt beslutsfattande ser ut

·         Vilka våra beslutsfattare är

·         Vår tillgänglighet dvs. öppethållande och jourberedskap

Den ges via annonsering, församlingsblad, hemsida och anslag. Övrig information som är selekterad och inte är allmän ges på bäst valda sätt via församlingsbladet, annons, brev, sociala medier eller annat.

 

 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Livsmod & Hopp

 

Pastoralt program för Övre Älvdals församling

 

 

 

Antaget av Kyrkofullmäktige den 2012 11 08