Hela kosmos historia, med allt ljus och mörker – alla stjärnsystem och galaxer – allt liv – all tomhet, ja, allt detta finns som en förutsättning för att vi ska kunna leva. Våra liv är framsprungna ur universums ändamålsenliga slöseri.
När solen skiner, så får den träd och blommor att öppna sig och söka ljuset. Solen ger ut av sig själv och energin strömmar ut i rymden. Det är bara en liten bråkdel som träffar Jorden, men det räcker.
Så när vi bläddrar i Guds bilderbok – naturen – så får vi ett språk som kan tolka vem Gud är – Gud är ljusets källa, Gud är kärleken. Under sommaren har vi såklart säkert låtit solen värma oss och känt hur ljuset sökt sig fram.
Man kan då blunda med ögonen och framkalla bilder av Livets Herre, Jesus Kristus. Hans ansikte lyser över oss. I hans blick är vi välsignade. Det skiner omkring honom och så har kyrkan bevarat hans bild. Generationer före oss har varit noga med att föra hans värme och tankar vidare.
God hälsning,
Per-Johan Svärd
Kyrkoherde i Össeby församling