Sommaren är här, årets ljuvligaste tid – naturen börjar visa sig i sin yttersta prakt – efter en grå och kall vinter så kommer då denna sommartid. Sommartiden kan bli en vandring i undrens landskap, där vi människor kan fördjupa den tro som börjar med förundran.
Aposteln Paulus beskriver det också träffande då han säger ”Det är i Gud som vi lever och rör oss och är till – och där har vi vårt ursprung. Finns det ett namn som är stort nog att täcka vad människan känner när hon funderar över alltings ursprung och mening”?
Vi vet, för att ta ett exempel – vad en blomma är, vi kan ana makten bakom. Människan har liksom blomman sin bestämmelse – Gud är ju inte långt borta från någon enda av oss. Blomman kan inte avvika från sin bestämmelse. Den måste blomma på sin bestämda tid. Men människan kan avvika från sin bestämmelse – för människan är ofta på flyktförsök från sin bestämmelse – då bygger vi kanske altare som passar egna syften.
Men varje altare i alla kyrkor pekar på ett bestämt namn – Kristus. Hans namn står för det som beskrivs i hans ord. ”Den av er som är fri från synd kastar första stenen” eller ”Fadern skyndade honom till mötes – min son var förlorad, nu är han återfunnen”. Kristus har lärt oss genom hans ord och gärning, att vi kan ha ett altare med hans namn i våra hjärtan.
”Minns att rätt och frid i vår egen tid ska få spegla Guds kärleks lag,” Psalm 752:3
God hälsning,
Per-Johan Svärd
Kyrkoherde i Össeby församling