Antalet anmälda misshandelsbrott mot barn ökade med 32 procent 2010-2019, enligt Brottsförebyggande rådet. FN rapporterade våren 2020 en 30-procentig ökning av våld i hemmet. Och enligt Socialstyrelsen har orosanmälningarna om barn som far illa ökat med fem procent under pandemin i 56 undersökta svenska kommuner.
Jag stämmer möte digitalt med Vera-Linn Lanängen, kampanjledare för initiativet se barnen som kämpar för att stärka utsatta barns rättigheter.
Berätta – vad är våld egentligen?
– Våld är traumatiserande av andra människor. Det kan förstås vara fysiskt våld, men det kan också vara att trycka ner någon mentalt. En bra jämförelse tycker jag är att skrämma någon. Om en kompis gömmer sig bakom dörren och säger bu, vet du att det är på skoj. Men om någon drar upp ett vapen framför dig innebär det att skrämma; traumatisera.
Vilka konsekvenser kan våldet leda till hos barnet?
– På ett personligt plan kan våld i hemmet bryta ner självförtroendet och självkänslan. Barnets förmågor bryts ner - barnet kan börja se sig själv som dum och så sjunker skolresultaten som följd. Barnet kan få aggressionsproblem eller så börjar det dra sig undan, vill inte synas alls. Aggressionen kan ta sig uttryck utåt till extremism, kriminalitet, misshandel o.s.v. eller också inåt med självskadebeteende, anorexia eller suicidalitet som en möjlig konsekvens.
En del av de här beteendena kan ju likna diagnoser som t ex ADHD. Finns det en risk att det sker en sammanblandning här?
– Ja det tror jag. Ju mer jag har varit ute och pratat om det här, desto mer har jag fått exempel på det. En tjej berättade att hon som barn fick höra att hon hade ADHD, sedan att hon var bipolär. Som vuxen insåg hon att ingen av diagnoserna stämde in på henne, men hon hade upplevt våld i hemmet. Det enda sättet att ta reda på orsaken till beteendet är att våga fråga: Hur har du det hemma? Det är lätt att ett barn normaliserar och förstår kanske inte själv att något som hänt inte borde ha hänt. Då behöver man hjälpa barnet att förstå vad våld är.
Att få uppleva en miljö där människor bryr sig om dem kan förändra barnens liv.
Vera-Linn Lanängen
Hur upptäcker man då att ens barn i ens närhet är utsatt för våld; vilka varningssignaler ska man titta efter?
– En människa som mår bra vill att andra också ska må bra. Den människan blir också naturligt balanserad – vågskålarna väger jämnt. Alla människor kan förstås ibland vilja dra sig undan eller bli arga, men det är när det inte råder balans – när barnet drar sig väldigt mycket undan eller blir väldigt utåtagerande som man kan misstänka att något är fel. Det behöver inte vara våld som är orsaken, men det är bra att fundera över vad som är fel. Det handlar om att tänka logiskt: Är det här ett lyckligt barn eller inte? Om det dessutom har pågått ett tag är det ändå större anledning att fundera över orsaken.
Vad kan man då göra när man förstår att ett barn är utsatt?
– Prata!! Det är det viktigaste. Känner du inte att du själv har rätt relation till barnet kan du försöka hitta en annan person – men släpp det inte. Att avdramatisera utan att förminska är en bra ingång i samtalet. Ett sätt kan vara att beskriva: ”Så här kan det vara i en del familjer”. Ett annat sätt är att ge ett personligt exempel: ”Jag var med om det här en gång…” Då kanske barnet svarar: ”Det har jag också varit med om”, eller: ”Det har inte jag, men jag var med om det här…” Att barnet kan känna skam och även lojalitetsskuld gentemot familjen är också viktigt att komma ihåg.
Så relationen först, sen våga fråga alltså. Och att ge konkreta exempel som gör det enklare för barnet att förstå vad våld är. Du har också pratat om plus och minus-sammanhang som ett verktyg. Berätta mer om vad det innebär!
– Jo man kan göra ett slags översikt över de sociala sammanhang ett barn har. Vissa sammanhang ger barnet energi, andra ger mindre eller tar energi. Något kanske motsvarar +2, annat -3. Slår man ihop plus och minus blir det en bild av hur barnets vardag är i stort. Blir det övervägande minus kan man fundera på om man kan förbättra någon del, kanske ta bort något – eller lägga till. Att få uppleva en miljö där människor bryr sig om dem och där de får vara som de är kan förändra barnens liv.
Just det tänker jag är viktigt att ta vara på för oss som arbetar i skolan, inom idrotten och föreningslivet, också för oss i kyrkan: att vi kan vara en viktig del i barns positiva vågskål. Och att våldet i hemmen har ökat under pandemin – kanske har att göra med det här?
– Ja det är inte helt förvånande. Skolan är en tillflykt för många, en plats där de utsatta barnen får slippa våldet och vara som alla andra. Nu när många skolor och andra sociala sammanhang är begränsade för barnen blir de fast på den plats där de mår dåligt. Ännu värre är det förstås i länder där det varit total lockdown.
Att anmälningarna av våld i hemmen ökat allmänt, vad kan då det bero på? Och vilka faktorer kan leda till våld?
– Våld är ingen klassfråga: det förekommer överallt i samhället och det kan finnas så många olika faktorer bakom. När en familj tillhör en grupp där det är viktigt att nå upp till vissa ideal eller status kan t.ex. våld uppstå när de inte klarar av att leva upp till idealen. Varför statistiken ökat allmänt är svårt att säga, men gissningsvis har medvetenheten i samhället ökat. I så fall kan man tolka statistiken positivt – att frågan tas på allvar. Man vet också bättre hur man går till väga för att göra en orosanmälan - och det kan vem som helst göra.
Jag tänker på lagstiftning som ju har en stark normerande inverkan. Idag ses det som en självklarhet att föräldrar inte får slå sina barn men så var det inte lagen kom. I fjol blev också FN:s barnkonvention svensk lag. Och nu vill Se barnen få till en lagändring där barn som bevittnar våld i hemmen ska få status som brottsoffer. Vad skulle det betyda?
– Först och främst är det viktigt av etiska skäl: De här barnen har ett värde. I dagsläget omnämns sällan barnen i förundersökningsprotokollet eftersom de betraktas som vittnen. Skulle de bli klassade som brottsoffer måste de antecknas och de får då rätt till målsägandebiträde och kan få skadeståndsersättning. I USA har det testats i några delstater och fått positiv inverkan. Sverige skulle bli först i Europa med lagen. Vi får se hur det blir när propositionen kommer, men utifrån svaren från partierna vi intervjuat ser det positivt ut.
