Angelica Pippow, går i 9:an, Öckerö
– Jag vill ta ansvar för skolan och försöka få det betyg som jag blir nöjd med och hjälpa till mer hemma än vad jag redan gör.
I höstas satt du med en egen skylt utanför vallokalen ...?
– Ja! Mot rasism. Vi har ett ansvar mot andra människor, att behandla alla lika. Det står i grundlagen. Jag är privilegierad och bor i Sverige, men det sker att folk diskrimineras här på grund av hur de ser ut eller deras religion. Jag vill visa att det inte är rätt!
– Det ansvaret tycker jag er ska ta. Det börjar hemma i vardagsrummet, vid släktmiddagen. Om jag inte står upp för människors rätt, vad gör det mig till för människa?
Elisabeth Belgrano, diakoniassistent och musiker, Öckerö
– Vi lever i en värld som är i stort behov av värme och kärlek. Därför vill jag ta ansvar för att vara poetisk i vardagen; för att skapa atmosfärer som inger trygghet och medmänsklighet. Ta ansvar för att möta människor med ett leende och närvaro.
Jonathan Bergagård, verksamhetschef, Hönö
– Jag vill ta ansvar för att vara mer närvarande för människor jag har omkring mig, både privat och på jobbet. Som projektmänniska lever jag ofta i det som händer längre fram eller funderar på sånt som hänt tidigare ... Jag uttrycker omsorg om andra genom att göra saker. Vi har tre barn och de kräver närvaro. Att jag lägger bort mobilen och är närvarande på riktigt. Även på jobbet kan människor uppleva att jag rusar förbi på väg till annat. Det är mitt ansvar att ge mer av tid och full närvaro.
Michael Rasmussen, båtdesigner med mera, Röd
– Jag kommer från en judisk familj och jag skriver ned det jag kommer ihåg av vårt judiska arv, för att barnbarnen ska få det. Det arvet ger jag till dem.
– Till mina barn har jag skrivit en avhandling där jag ber om ursäkt för det usla arv de får, den värld vi ställt till miljömässigt, vi som är födda strax efter kriget.
– Mitt privata ansvar är att gå över från PC till Mac. Jag skriver mycket och designar, det kommer att underlätta!
Text och bild: Cecilia Sundström