Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Mitt i ett juläventyr, på uppdrag för utlandskyrkan i London 

"Dessa julbasarer lägger grunden till fina och viktiga insatser på sjukhus, i fängelser, i gudstjänster, ungdomsgrupper..." Följ med när Nicole Morgny, ombud för Svenska kyrkan i utlandet, reste till London för att hjälpa till vid den stora julbasaren.

Såg ett inlägg från vår ordförande i utlandskyrkan i Skara Stift, Göran Sagen, i höstas på Facebook att man sökte medhjälpare till julbasarerna i några av utlandsförsamlingar inom SKUT=Svenska kyrkan i utlandet.

Fick en idé

Då fick jag plötsligt en idé, Varför inte? Har väl gått och tänkt på det ett tag att det skulle vara en bra erfarenhet som SKUT-ombud i Mullsjö/Sandhems församling. Det har ju en tendens att bli väldigt abstrakt när man ska informera om Svenska kyrkan i utlandets verksamhet annars.

fick napp i london och paris

Nyfiken som jag är så tog jag chansen och skrev till några olika utlandsförsamlingar. Och jag fick napp i London och Paris. Men hur ska jag kunna välja tänkte jag? Ibland får jag verkligen beslutsångest, men varför inte ta båda tänkte jag? Så på den vägen blev det, först London och sedan Paris. Tuta o kör bara!

Min första anhalt blev London på denna Grand tour som man kan uttrycka det. Att anlända till en ny plats med nya människor är ju alltid spännande och utmanande tycker jag.

Många av de frivilliga var svenska kvinnor som hade bott i London sedan många år liksom svenska studenter och au-pairflickor som upplevde Svenska kyrkan som sitt andra hem eller en kär mötesplats.

London, Europas tredje största stad efter Istanbul och Moskva största stad med ytterområden med 12-18 milj invånare, en pulserande och utmanande stad med en mångkulturell mångfald. Inget ansikte är det andra likt här ”A melting Pot” kan man verkligen säga.

Hit anlände jag och närmare bestämt till kvarteren i ”Marylebon” där Svenska kyrkan i London ligger. 

Utanför kyrkan köade lastbilarna med julmat

In som en virvelvind med en väldig fart så skulle jag vilja beskriva min första dag i Svenska kyrkan/Ulrika Eleonora svenska församling i London. Dörrarna stod vidöppna och den första jag möter är Kyrkoherden Eric Muhl som glatt hälsade mig välkommen dit.

Utanför dörrarna köade lastbilarna med julmat som skulle lastas av inför den annalkande Julbasaren.

Kavlade upp ärmarna och började bära

Så det var bara att kavla upp ärmarna och börja bära varor upp och ner för trappor och in och ut i olika rum och prång. Väl inne i de mysiga lokalerna mötte man och välkomnades man av övrig personal och ett stort antal frivilliga.

Aktiviteten var redan i full gång här inne så det var bara att kasta sig in i arbetet. Här skulle det strykas vackra Carl Larsson förkläden, dukar och övriga textilier, prismärkas varor, uppackning och uppsättning av varor, dekorationer och matlagning m.m. 

Många av de frivilliga var svenska kvinnor som hade bott i London sedan många år liksom svenska studenter och au-pairflickor som upplevde Svenska kyrkan som sitt andra hem eller en kär mötesplats.

En kvinna hade varit entusiastisk frivillig i 50 år

En kvinna som jag mötte hade hjälpt till här inför julbasarerna sedan hon var 24 år och nygift med en engelsman. Det var 50 år sedan och uppenbarligen hade hon en lika oförtruten glödande entusiasm. Det kan man kalla en trogen och hängiven anhängare!

Hon var bara en av dem skulle jag vilja säga, allt från personal till volontärer var lika engagerade, helt fantastiskt! Det kräver sin man för att organisera detta återkommande inslag.  

Jag insåg verkligen att det är en sak att gå där hemma i Sverige och prata om vikten av julbasarerna för Svenska kyrkan i utlandet. Att veta att de är en del av huvudinkomsterna för Svenska kyrkan i utlandets verksamhet och att verkligen förstå innebörden av det är en annan sak. Man inser det inte riktigt om man inte varit på plats och sett detta.

Torsdag morgon vaknade jag tidigt och tänkte att idag gäller det, för idag slår man upp portarna till den årliga Julbasaren wow!

På julbasaren duger inga vanliga jeans och t-shirt

Upp och hoppa gör dig redo tänkte jag!  Idag duger inga vanliga jeans och t-shirt inte. Nej, det skulle vara folkdräkt och vita blusar och inget annat.

Att veta att julbasarerna är en del av huvudinkomsterna för Svenska kyrkan i utlandets verksamhet och att verkligen förstå innebörden av det är en annan sak.

Jag hade fått låna en mycket vacker folkdräkt som var från Delsbo i Hälsingland från kyrkan i London.

Hade ju aldrig någonsin burit folkdräkt, fanns ju en tid på 70-80 tal när det ansågs lite gammalmodigt att bära detta. Men som tur är så är det inte så idag och dessutom så är man ju alltid rätt klädd i detta till och med på en Nobelfest.

Så jag snörde på mig denna vackra dress vilket tog lite längre tid en vanligt men resultatet blev fantastiskt. Vilken vacker dräkt måste jag säga! 

Ännu en gång när jag kom innanför Svenska kyrkans portar så sa det bara swish så var ruljangsen i fullgång. Personal överallt alla lika ivriga att få allt färdigt innan dörrarna skulle öppna för årets största evenemang!

Som från en tavla av Zorn eller Carl Larsson

Kvinnor eller flickor springandes i sina vackra folkdräkter eller Carl Larssons förkläden, det var som hämtat ur en Zorn eller Carl Larsson tavla. Överallt doftade det av hembakade kakor och bullar, kanel, saffran och glögg naturligtvis.

Till de mera celebra besöken denna dag var den svenska ambassadören Torbjörn Sohlström i London som skulle förklara den årliga julbasaren öppnad.

Det var en mycket högtidlig stund innan portarna för allmänheten skulle öppnas. Sedan var det bara att springa upp för alla trapporna som det var gott om i detta hus. Vi satte igång cafeterian och serveringen som ligger uppe i den vackra kyrksalen som har en inredning från 1800-talet med mörka träinslag i engelsk stil.  

tiden flög iväg under tio timmars springande

Jag tror inte jag ljuger om jag säger att man hann knappt tänka till så fort gick allt från att folket började strömma in i cafeterian denna dag. Ut och in med kanel bullar ur den varma ugnen.

Vilken dag! Vilka fantastiska fina samtal och möten med människor från hela världen som jag fått.

Prinsesstårtor och kaffebröd som skulle skäras upp och florsocker på, ständigt kokande av kaffe och te, påfyllning av kaffebröd, smörgåsar och dryck, upp och ner i trappor, servering av kaffe och te vid borden.

Ja, listan är lång på alla saker man skulle göra men det var så roligt så tiden bara flög iväg men visst var man trött i benen efter 10 timmars springande när dagen avslutades med vacker a capellasång/julmusik.

Väl hemma igen i min säng så tänkte jag, vilken dag! Vilka fantastiska fina samtal och möten med människor från hela världen som jag fått. Många av dem var svenskar boende i London.. Många var engelsmän som jag träffade och som ser detta evenemang som ett återkommande och kärt inslag i deras liv.

Vet NU hur viktigt arbetet är

Vilken erfarenhet för mig att ha varit med om detta att få ge mitt bästa till tusentals av fantastisk människor som sökt sig hit och all nya vänner som jag fått.

Ja, fördelarna är många och jag ångrar mig inte! Jag till och med vill och bara måste köpa folkdräkt nu. Jag stormtrivdes i detta plagg och tycker det är så vackert och till och med bekvämt. 

Dessa julbasarer som lägger grunden till att församlingarna ska kunna fortsätta sina fina och viktiga insatser på sjukhus, i fängelser, att fira gudstjänster, bröllop, konfirmationer, barnverksamhet, ungdomsgrupper, caféverksamhet...

 Som slutord vill jag verkligen säga att med den insikt och upplevelse jag fått här under dessa dagar så vet jag hur viktigt Svenska kyrkan i utlandets arbete är.

Dessa julbasarer som lägger grunden till att församlingarna ska kunna fortsätta sina fina och viktiga insatser på sjukhus, fängelser, fira gudstjänster, bröllop, konfirmationer, barnverksamhet, ungdoms grupper, caféverksamhet...

Sist men inte minst så vet jag nu att Svenska kyrkan verkligen är en mycket viktig social mötesplats för många människor.      

Nicole Morgny,
ombud för Svenska kyrkan i utlandet i Mullsjö/Sandhem