Nyhet / Publicerad 18 juni 2019 / Ändrad 26 oktober 2020
Den 23 juni lämnade Svenska kyrkan i Nederländerna den lokal i Rotterdam där de funnits sedan 1947. Det är förstås en stor sorg hos många att huset nu är sålt. Men det är skillnad på fastighet och församling, församlingen finns kvar, den vill vi utveckla, säger kyrkoherde Maria Scharffenberg.
Anledningen till försäljningen är helt enkelt att det blev för dyrt att ha kvar huset med adress Parklaan 5 i Rotterdam. Rådet för Svenska kyrkan i utlandet tog därför beslutet att sälja fastigheten.
– Vi är beroende av medlemsavgifterna och har vikande medlemsantal. Det vi får in på medlemsavgifterna täcker inte ens elkostnaden, berättar Maria Scharffenberg. Och tillägger: Det blir en utmaning att få ekonomin på fötter.
Församlingen kommer att finnas kvar och vi kommer att fortsätta att fira gudstjänster. Den enda skillnaden är att vi inte kommer att ha en fast plats, men det hade inte Jesus heller…
Hon berättar att många känner en stor tacksamhet för allt som hänt i det vackra gamla huset som ligger nära hamnen i Rotterdam. Många äldre sjömän minns Svenska kyrkan i Rotterdam med värme. Hamnen i Rotterdam är Europas största och har även kallats ”Sveriges största hamn” eftersom det kom så många svenska fartyg hit.
Men förändringens vindar har blåst. Det var fram till 1980 eller 1990-talet som svenska sjömän kom till Rotterdam. För många av dem blev Svenska kyrkan ett andra hem. Då låg kyrkan på precis rätt ställe.
Idag är situationen en helt annan, nu finns inte längre så många svenska sjömän, och båtarna stannar för kort tid för att sjömän ska hinna gå i land.
Idag består församlingen av omkring 120 svenskar som är bofasta i Nederländerna.
Vad händer nu när kyrkan är såld?
– Församlingen kommer att finnas kvar och vi kommer att fortsätta att fira gudstjänster. Den enda skillnaden är att vi inte kommer att ha en fast plats, men det hade inte Jesus heller… säger Maria.
Nästa gudstjänst som församlingen håller tillsammans efter sommaruppehållet firas därför i en lånad kyrka, den finska kyrkan i Rotterdam.
– Den närmsta tiden ska vi låna lokal. Vi ska finnas mer över hela Nederländerna. Fira gudstjänst regelbundet i Rotterdam och Haag och Amsterdam, och på de ställen där folk vill ha oss, säger Maria Scharffenberg.
Maria förklarar att hur verksamheten blir nu hänger mycket på församlingsborna, bollen ligger hos dem. Skulle det exempelvis finnas många familjer som vill ha barnverksamhet i till exempel Utrecht så kan det bli det så.
Det bygger på frivilliga, församlingsborna är och bär församlingen. En av mina uppgifter är att hjälpa till och hitta lokaler.
– Församlingen har redan börjat leva efter principen att de finns där människor finns oavsett lokal. Några lördagar under våren har Maria Scharffenberg rest runt i Nederländerna och funnits på olika kaféer under fasta tider. Dit har människor varit välkomna att komma, utan föranmälan, för att lära känna Maria och för att berätta om sina tankar och funderingar. Den turnén fortsätter även i höst.
Församlingen i Nederländerna har funnits i över 100 år, sedan 1909. Det är inte första gången de är utan fast lokal. 1940 utplånades kyrkan i ett bombanfall, allt försvann. Nästan allt.
Det visade sig sedan att under den sista gudstjänsten före bombanfallet så hade något spillt ut kaffe på en duk. En dam i församlingen tog hem duken för att tvätta den. Det gjorde att den duken blev det som räddades från kyrkan. Duken finns kvar än i dag och kommer att sättas inom glas och ram för att bevaras för framtiden.
Den här gången har församlingen en helt annan möjlighet att spara många föremål. Dopskålen från 1957 där så många döpts ska användas även i fortsättningen liksom en klocka gjord 1951 av Gävle varv.
– Våra gudstjänster i framtiden kommer att ringas in i samma klocka som nu och de barn som döps kommer döpas i samma dopskål som tidigare generationer. Likaså nattvardssilver och processionskors med mera kommer att finnas kvar, berättar Maria Scharffenberg.
På söndag 23 juni, dagen efter midsommardagen, avslutades tiden i huset vid hamnen i Rotterdam med en storslagen gudstjänst. Biskop Thomas Petersson med flera medverkade. Efter gudstjänsten blev det fika och mingel.
Allt har sin tid. Gudstjänsten blev ett avslut men också en ny början för Svenska kyrkan i Nederländerna.
Maria Sandell
Svenska kyrkan i Nederländernas egen webbplats:
Här firas gudstjänst och svenska högtider. Vi har verksamhet bland svenskar i olika åldrar. Det diakonala uppdraget är viktigt för oss. Här finns alltid någon som lyssnar och vill vara ett stöd när livet är svårt.