En pilgrimsvandring kan vara en promenad på någon timme eller flera månaders vandring till ett speciellt mål. På vandringen möts nutid och dåtid, när man promenerar förbi kyrkor och historiska miljöer.
Vad en pilgrim behöver
Ränsel är vandrarens ryggsäck. Att ha allt samlat på ett ställe. Ett knyte som man bär med sig i livet. Lite mat. Lite kläder. En sovsäck. Ett regnskydd. En termos. Man behöver inte så mycket mer. Att gå med lätt bagage genom livet! Ju lättare packning – desto lättare att gå.
En pilgrim söker det viktigaste och lever därför nära marken, nära skapelsen, nära livet. Att vara pilgrim blir en livshållning med hopp och framtidstro.
Karl-Johan Tyrberg, biskop emeritus
Skor Det är med fötterna man tar sig fram från en punkt till en annan. Sandalerna har i all sin enkelhet varit vandrarens fotbeklädnad under årtusenden… I vårt klimat får kängorna fylla samma funktion.
Stav Är kanske främsta symbolen för pilgrimen. Att luta sig mot när man blir trött. Att ta spjärn med under vandringen. Att sätta vid vägkanten när man vilar, som ett tecken för andra. Att mentalt lägga sin tyngdpunkt på. Staven – Kristus. Han som är min herde, vars käpp och stav tröstar.
Hatt Är ofta storbrättad till skydd för solen. Och för en del flygfän. Under vandringen. Under vila. På ansiktet. Luffarens huvudbonad. Filosofens. Pilgrimens. Tänkarhatt och bönehatt. Ibland även till skydd mot regn, vind och kyla.
Kors Är den kristne pilgrimens igenkänningstecken. Andra trosartikelns symbol. Den vertikala armen beskriver människans gudsförhållande, och en horisontala armen står för relationen mellan människor. Försoningens hemlighetsfulla mysterium. Dödens symbol. Och livets.
(text från Härnosands stift)