Foto: Magnus Aronsson

Synen på den goda döden

Det som i vardagligt tal kallas för aktiv dödshjälp, det vill säga att på medicinskt sätt bidra till en svårt sjuk patients död på patientens begäran, är ett omdebatterat ämne såväl i Sveriges Riksdag som i Svenska Kyrkan. I denna artikeln kommer två olika syner inom Svenska Kyrkan belysa frågan om aktiv dödshjälp.

I Svenska Kyrkans senaste rapport om dödshjälp i 2018 tog kyrkan avstånd från detta. Kristen tro handlar om synen på livet och därmed också synen på döden. Frågor rörande dödshjälp rymmer inte bara den fysiska dimensionen mellan liv och död, utan inkluderar även frågor rörande det existentiella, teologiska, etiska, sociala och medicinska.

Den goda döden
Begreppet ”aktiv dödshjälp” är ett daterat begrepp, enligt många insatta. Eutanasi är grekiska och betyder ”god död”. Detta är ett begrepp vedertaget av många. Eutanasi innefattar när läkaren ger en dödlig dos av ett medel till en svårt sjuk människa.  Detta är olagligt i Sverige och Norge idag, men är lagligt i länder som Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Kanada.
 
Johan Unger är pensionerad präst i Svenska Kyrkan och understryker skillnaden mellan att avsluta en livsprocess och en dödsprocess.
–      När läkare har konstaterat att vederbörande kommer att dö under närmaste tiden så är det inte frågan om att döda någon, utan snarare om att avsluta dödsprocessen i förtid förutsatt att personen själv har en önskan att avsluta livet, säger Unger till Intryck.
 
Detta ställningstagande går inte i linje med Svenska Kyrkans ståndpunkt.


–      I många andra situationer under livets gång kan man ta ett val och sedan ändra sig och ta ett annat val. Dödshjälp är definitivt och det finns ingen möjlighet att ”ändra sug”. Därför ställer det frågan på sin spets, säger Cristina Grenholm, kyrkosekreterare i Svenska Kyrkan.
 
Bägge menar att man ska begränsa lidandet för människor.

–    Ett av grundbuden är att människor inte ska behöva lida, det ska finnas en mening i lidandet, så som en operation som gör att man blir bättre efteråt. Ett lidande som inte går till någonting bättre är inte till någon nytta, menar Johan Unger.
 
Detta är en av anledningarna till varför han är positiv till dödshjälp vid livets slut, att hjälpa till att avsluta en dödsprocess, som han beskriver det.
 
–      Det är vår skyldighet att begränsa lidandet. Det är inte så att man ska behöva stå ut, men dödshjälp är inte lösningen. Vården ska finnas där för att hjälpa vi ska få hjälp att leva, menar Cristina Grenholm.

Argument
Ett vanligt argument mot dödshjälp, assisterat döende eller eutanasi är att det riskerar att verka kostnadseffektivt.
–      Vi riskerar att få ett samhälle som undergräver tilliten om att vi får finnas till, även om vi är besvärliga, kräver vård och kostar pengar. Livet är värt att leva även om det inte är det ”perfekta livet”, säger Cristina Grenholm.
     
Johan Unger menar att argumentet om kostnadseffektivitet är en fråga om det ”sluttande planet”.
–      Detta betyder att man tycks tro att om man tillåter det ena, så tillåter man det andra och det tredje.
Enligt Ungers ställningstagande är argumentet om kostnadseffektivitet inte giltigt
–      Eftersom personen är i slutskedet i sin dödsprocess. Det är inte fråga om månader. Det är frågan om några få veckor eller dagar. Har man det kriteriet behöver man inte vara rädd för att avsluta en dödsprocess, säger Unger.
 
Frågan om liv och dödshjälp ur ett kristet perspektiv engagerar både Unger och Grenholm.
-       Gud har givit oss ett medansvar över vårat liv. Vi har självbestämmanderätt och vår egen kraft, men vi är naturligtvis beroende av vår miljö och allt som händer kring oss, säger Unger.
-       Vi är skapade av guds avbild och därför är fria varelser som kan välja, fortsätter han.
 
Unger menar att hans ställningstagande är en nyansering av det femte budet, att man inte får döda.
–      Dödar man någon är det mot någon som lever, men min mening är att genom att avsluta en dödsprocess så förkortar man döden. Individen har sin självbestämmande och ansvar inför gud och även i detta.
 
Svenska Kyrkan och andra kyrkor så som den Evangeliska Kyrkan i Tyskland, Anglikanska kyrkan i Kanada och den Evangelisk-Lutherska kyrkan i Amerika, tar alla ett aktivt ställningstagande emot dödshjälp.
 
– Att möta sin död som nånting som är nåt jag inte väljer, jag har inte valt mitt liv heller, det bara är så. Döden kan vara en gåva när den kommer i sin naturliga form, säger Grenholm.
 
– Vi kan inte veta allt inför födelse och heller inte döden. Vi kan inte kontrollera döden men vi kanske vill det. Vi måste förhålla oss till att vi kan hålla oss till begränsningar. Gud överger oss inte. Gud har en relation till varje människa, säger Grenholm.
 
Text: Linn Nyrvik