Meny

Religionernas lika värde?

Att tala om jämlikhet bland religioner är svårt. Är de lika? Är de likvärdiga? Kan de jämställas? Kanske är det teologiska frågor som det inte finns bra nog svar på. En fråga med tydliga svar är den om lika behandling av religioner.

Människor är i hög grad religiösa. Enligt Pew Research Center tror nästan 9 av 10 på en gud eller en kraft. Också här i Norge är 85 % av befolkningen medlemmar i ett tros- eller livssynssamfund. Medan de kristna smälter in kommer muslimer med hijab, sikher med turban och judar med kippa märka ut sig. Konkreta vardagsutmaningar kan följa i spåren av religiös tillhörighet. När kan jag åka från jobbet för att hinna till fredagsbönen? Kan jag använda mitt religiösa huvudplagg om jag blir polis? Kommer min mormor få koshermat på sjukhemmet? I Norge har vi lagar och regelverk som definierar tros- och livssynsamfunds rättigheter. Den gamla lagen antogs 1969. Då var det bara 3 procent som inte var medlem i Den norske kirke. Den andelen har ökat och nu är det trettio procent som inte är medlem i Den Norske Kirke. Ett tros- och livssynsmångfaldigt samhälle, plus det faktum att Den norske kirke inte längre är en statskyrka, gör att vi 2019 får en ny lag inom religionsfältet. Lagen ska just ta utgångspunkt i att tros- och livssynssamfunden ska behandlas lika. 

Samarbetsrådet för tros- och livssynssamfund (STL) har sedan 1996 samlat brädden av tros- och livssamfund till dialog och arbete för jämställdhet. I dialog möts vi för att lära känna varandra, lära av varandra och dela våra egna traditioner. Det är inte ett mål att övertyga den andre om sin egen förträfflighet utan istället att tillsammans utforska likheter och olikheter. 

 STL är ingen religiös organisation, utan en sekulär plattform som arbetar för religionens villkor och konsekvenserna av religionsutövning. I arbetet är det inte relevant att analysera teologin eller diskutera vilken gud som är störst och starkast. Istället är det att med utgångspunkt i mänskliga rättigheter se till att den enskilda människan kan få leva sitt liv från vagga till grav. 

 I dialogen lär man väl känna ”den andres” religion. Kunnskap och medvetenhet om både ”den andres” religion och ”den andre” gör ofta att respekten förstärks. Samtidigt lär man känna sin egen religion på ett nytt sätt. 

 Ett samhälle kan bedömas utefter hur den behandlar sina minoriteter. Religion har (tyvärr) blivit en av samtidens viktigaste identitetsmarkörer. Sedan 1990 har tros- och livssynsfriheten inskränkts globalt. Fler och fler land har infört restriktioner vad gäller religion. Restriktionerna blir kraftigare och de blir oftare verkställda. Det är minoriteterna som lider mest när handlingsutrymmet blir trångt. 

 Att likställa trossamfunden betyder inte att det är fritt fram för allt i religionens namn. Religionsfrihet är heller inte en frihet från att bli kritiserad. Vi behöver inte ens respektera den andres religion. Men tolerera den det måste vi. När kristna, muslimer, judar, buddister, sikher, hinduer och bahaier samlas till STL-dialog är det just toleransen som övas upp och jämlikhet som man söker. 

 

Text och bild:  Ingrid Rosendorf Joys
Generalsekretær Samarbeidsrådet for tros- og livssynssamfunn i Norge, STL
www.trooglivssyn.no
Översatt av  Alberte  Bremberg