Den välkända bönen som citeras har ett lite annorlunda slut än vad vi är vana vid. Det är några av Norrköpings ungdomsgrupper som ber en modernare variant av Gud som haver som aftonbön varje vecka då de träffas.
Beror benämningen Fader på att samhället var mansdominerat då Bibeln skrevs? Om Bibeln kom till idag, hade det varit annorlunda då? Kan Gud vara en moder? Eller skulle Bibeln vara full av “hen” idag istället?
Patrik Hellberg är präst i Norrköping och arbetar med ungdoms- och konfirmandgrupper.
-Vi använder den feministiska teologin rent praktiskt som ett sätt att öppna upp för ungdomarna att hitta sin egen gudsbild. Man behöver inte vara låst till bilden att betrakta Gud som en gubbe på ett moln. Det är utvecklande att få hitta sitt eget språk och sin egen relation till Gud. Vi märker att många av våra ungdomar har väldigt nära till ”hen”, medan andra benämner Gud som en kraft eller som kärlek.
-Personligen är Gud hen, hon eller livgiverska för mig och inte herre eller han. Men i samma stund som jag säger detta har jag ju också förminskat Gud och stängt ute. Vi behöver fylla på med fler gudsbilder än de traditionella.
Gud som haver barnen kär, Se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går, Du förbliver Mor och Fader vår.
Kyrkan förändras när samhället förändras
Feministisk teologi är idag en etablerad akademisk vetenskap. De som läser teologi stöter på ämnet, men det är ännu inte obligatoriskt i prästutbildningen. Den feministiska strömningen inom kyrkan har som målsättning att se över hur vi idag skulle kunna uttrycka en teologi som inte upprätthåller det mansdominerade. Utgångspunkten i den feministiska teologin är att kyrkan måste förändras när samhället förändras. Eftersom evangeliet måste förkunnas för alla folk och för varje generation, måste det ständigt finnas nya uttrycksformer.
Idag är den feministiska teologin en del av Svenska kyrkan, men fortfarande råder det traditionella. Den feministiska teologin kan dras alldeles för långt, påpekar vissa. Ett exempel är den välbekanta treenighetsformeln: “I Faderns och sonens och den helige andens namn.” De feministiska teologerna har föreslaget “I Skaparens, befriarens och livgivarens/livgiverskans namn” istället, något som underkänns av skeptiker. Här pekar man på att en teologisk tanke faller - relationen mellan fadern och sonen.
Gud som en hönsmamma
I det könsneutrala språket (Gud som exempelvis kraft eller kärlek) menar skeptikerna att man riskerar att skapa en distans som försvårar det innerliga personliga gudsförhållandet. Det saknas också stöd för att benämna Gud som något feminint, exempelvis Modern, påpekar man. Men faktum är att det finns några passager i Bibeln där Gud faktiskt benämns som femininum, visar de feministiska teologerna. Ett bibelställe som brukar lyftas fram är Matteus 23:37 där Guds vilja visar sig som en höna som vill samla sina kycklingar under vingarna.
Patrik tycker att det är bra att präster kan ge olika gudsbilder.
-På så sätt blir en bred bild av Gud förmedlad och med ett tillåtande klimat kan människor få en ärlig chans att vara nyfikna på Gud. De feminina gudsbilderna finns i Bibeln, men de inte är många och det beror på att Bibelns böcker skrivits av många män och män har fått tolkningsföreträde genom historien.
Den feministiska teologin verkar ha kommit för att stanna i Svenska kyrkan. Den svenska kyrkohandboken är en formell bok där mässordningen är fastslagen och ska följas ordagrant. I den finns en nattvardsbön där Gud benämns som en mor. Det innebär att alla präster inom Svenska kyrkan som ber denna bön säger: “Gud, du som är som en far och en mor för oss”...
Text: Annelie Tollerå
Text från www.hejlivet.se