Det svenska ordet ängel härstammar från latinets angelus eller grekiskans angelos som betyder budbärare. Och i Bibeln förekommer många änglar som just är budbärare mellan Gud och människor. En av de mest kända är förstås ärkeängeln Gabriel när han uppenbarar sig för Maria och berättar att hon ska föda Messias. Det är också änglar som visar sig för herdarna i Betlehem med fredsbudskapet om att en frälsare är född.
Ingen vet säkert hur änglar ser ut. I Bibeln beskrivs de oftast med ett ljussken kring sig, där de reflekterar Guds härlighet och styrka, medan vingar sällan nämns. I Jesaja bok finns dock en beskrivning av serafer med tre par vingar. Varje par har sin funktion: med ett par täckte de sina fötter, med ett annat par sitt ansikte och med ett tredje par flög de. Men änglarna kan också anta mänsklig gestalt och se helt vardagliga ut. I Hebreerbrevet 13 finns uppmaningen ”Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det”.
En änglaroll som sällan nämns är den stridande ängeln. Som tar kampen mot ondskan och skyddar andra. Visst är det så vi tänker om hjältar? I Margaretakyrkan finns ängeln som blåser i basunen som start för Jesu återkomst och en ny världsordning, som det beskrivs i Uppenbarelseboken.
Idag har änglarna blivit viktiga symboler. Många pyntar sina hem med änglafigurer. Till vintern bakar vi änglar som pepparkakor och gör snöänglar utomhus. Människor som mirakulöst skonats från en olycka kan uppleva att de haft änglavakt. Och personer i vår omgivning som gör gott mot andra beskrivs inte sällan som just ”änglar”.
Källor: Wikipedia & Bibeln
Bilder från tak och fönster i Margaretakyrkan i Oslo.