Vikers kyrka

Redan år 1807 väcktes förslag om en kyrka i denna trakt men mötte då oövervinnerliga hinder.

Sedan blev inte saken föremål för offentlig behandling förrän vid ett sammanträde den 5 november 1857 med bergsmän och hemmansägare från 17 byar samt förvaltare vid Dalkarlsbergs gruvor, ordförande på mötet var bergmästare C. O. Troilius.

Nästa betydelsefulla sammanträde hölls i Skrekarhyttan den 13 januari 1864, ordförande var Nora-prosten Oskar Bohm. Då beslöt man att bilda ett kapellag med egen predikant. Det nya kapellagets namn bestämdes till Viker efter sjön Vikern.

Efter långdragna förhandlingar om gränserna fastställdes att följande byar skulle höra till Vikers kapellförsamling: Bengtstorp, Knapptorp, Skrekarhyttan, Dalkarlshyttan, Hofmanstorp, Herzboda, Råskog, Vikersgården, Gamla Viker, Nya Viker, Elvhyttan, Snöbergshult, Elvsnabben, Sandvik, Bäcketorp, Nyttorp och Spjutvik.

Frivilliga bidrag till kyrkbygget hade redan år 1864 tecknats till en summa på 14 297 riksdaler.

Bergsmannen Israel Larsson skänkte mark till kyrka och kyrkogård.
Förberedelserna för kyrkbygget började 1867 med sprängning av sten och framforsling av material.

År 1868 utstakades marken till kyrka och kyrkogård.

Kapellaget antog ritning till kyrkan och kostnadsförslag på 16 000 riksdaler från arkitekten och byggmästaren P. Andersson. Kyrkan skulle enligt förslaget rymma 350 personer.
Med tilläggsarbeten av klockställning i tornet, läktare, inköp av klockor, orgel m.m., så blev slutsumman för bygget på över 20 000 riksdaler. Från Nora erhölls bidrag till kyrkbygget med 6 000 riksdaler. Bygget fortgick under åren 1869 - 1871.

Kyrkan och kyrkogården invigdes den 6 september 1871 av prosten Oskar Bohm, Nora.

1880 Uppvärmning ordnas genom en ugn med ledningar. Kostnad 870 riksdaler.

1890-1891 Kyrka och torn får nytt yttertak. Tornets träkors byts mot ett kors av järn. Ytterväggar omrappas, skorstensmur och kaminer installeras. Kostnad 2 500 riksdaler.

1910-1911   Ommålning av kyrkans inre. Reparation och målning av ytterväggar. Kostnad 1 618 kronor.

1921 Omputsning av ytterväggar. Kostnad 1 100 kronor.

1930 Lagning och omputsning av ytterväggar. Kostnad 2 925 kronor.

1932 Sakristian flyttas från koret bakom altaret till kyrkans nordöstra hörn. Stora ändringar av koret. Kostnad cirka 5 000 kronor.

1935 Insättning av nya korfönster.

1936 El dras in till orgel och kyrkklockor. Kostnad cirka 4 000 kronor.

1951 Kyrkans yttre restaureras. Kostnad 29 585 kronor.

1954 Elvärme installeras, komplettering av belysning, nya bänkar sätts in, ommålning av kyrkans inre, lagning av tornet m.m. Kostnad cirka 66 000 kronor.

Kyrkan är inte överlastad med utsmyckningar, men det finns några få väsentliga föremål och konstverk som samlar uppmärksamheten och bidrar till att tolka evangeliet. Då man kommer in i Vikers kyrka lägger man först märke till det vackra korfönstret bakom altaret med tre bibliska motiv, komponerat och målat av konstnärinnan Margit Hagenfeldt-Engdahl, Örebro, år 1935.

Vänder man sig mot västra väggen kan man betrakta två konstverk, målade år 1959 av konstnär Endel Köks, örebro. Den ena tavlan föreställer Palmsöndagens budskap, Jesus hyllas då han rider in i Jerusalem, den andra avbildar en del av Långfredagens drama, Jesus bär korset på väg mot Golgata.

I kyrkan finns fem kristallkronor, skänkta av bergsbruksidkarna Israel Ersson och Peter Jansson, häradsdomaren Jan Erssons änka och nämndemannen Anders Jakobsson, samtliga från Skrekarhyttan, samt byggmästaren Jakob Zilliadt från Dalkarlsberg.

Kyrkan har två klockor som är vackert ornamenterade:

Bevara din fot när du går till Guds hus och kom till att höra.
1871 blef denna klocka för Vikers kyrka gjuten i Stockholm af F. N. Bergholtz.

Texten hämtad från Minnesskrift utgiven till kyrkans 100-årsjubileum den 5 september 1971.
Författad av Ivar Tångheden, präst i Vikers församling 1968 - 1972.