Ibland försöker vi göra det mer komplicerat än det är. Det finns inte bara ett sätt att be. Bönen är ibland tyst - ibland utsagd, ibland lång – ibland kort, ibland färdigformulerad – ibland formulerad för stunden, ibland handlar den om mig själv – ibland handlar den om andra. Bön är inte alltid lätt, men det är enkelt.
För att det ska vara bön så innebär det alltså att jag och Gud alltid är med. Och bönen blir vägen mellan mitt innersta och Guds innersta. I kristen bönetradition kan vi få hjälp att vara nära vårt eget hjärta. Platsen och min kroppshållning har ingen speciell betydelse. Man kan be i en kyrka, på bussen, vid sängen och på toaletten. Huvudsaken att vi kan hitta trygghet, stillhet och fokus.
Vi får också hjälp att i bönetraditionen upptäcka Guds hjärta: Den som skapat och bär hela livet (Fadern – Bönen "Vår Fader" Matteusevangeliet 6:5-13), den som delar vårt mänskliga liv, i glädje och sorg (Sonen – Vi ber "i Jesu namn" Matteusevangeliet 18:19-20, Johannesevangeliet 14:13-14) och den som närvarar och leder oss på vår väg (den Heliga Anden – Det är Anden som "ber i oss" Romarbrevet 8:22-26).
Det finns ett enkelt tips som hjälper när man har svårt att be: Våga be. Ju mer man ber, ju mer betydelse får bönen. Pröva också att ta hjälp av andra som ber. En av de enklaste och viktigaste bönerna man kan be är: Gud, hjälp mig att be.
Läs bibeltexterna i dess helhet på www.bibeln.se
Copyright Svenska Bibelsällskapet