I våra bygder står nu kyrkorna och väntar på jul. Väntar på att vi i år igen ska tända alla levande ljus och att vi alla ska komma dit, precis som vi är. Tvivlare och samtidigt troende, starka och samtidigt sköra, stora och samtidigt små.
Som liten brukade jag sitta där på julottan, nyvaken och inklämd mellan människor, varma jackor och ett sorl av röster. Plötsligt började klockorna ringa! Orgeln ge fullt blås! Och alla människor ställde sig upp och sjöng: Var hälsad sköna morgonstund! Och där någonstans när julnatten övergick i juldagsmorgon, fick vi höra det igen:
Ett barn har fötts i natt. En fredsfurste. Det var förunderligt.
Det är förunderligt det här med julen. Med tid, minnen, traditioner och julens budskap: att fred skapar fred.
När vi nu tänder tusen juleljus igen får vi hjälpas åt att vara försiktiga och värna vår fred. Att värna fred tror jag finns i det enkla vi gör för varandra, t ex knacka på hos grannen, bjuda på skjuts till kyrkan och kanske en julsmörgås efteråt?
I våra bygder står nu våra kyrkor här och väntar på dig.
Frid, fred och en God Jul önskar jag dig,
Lena Budh
Tf kyrkoherde