.jpg?DoProcessing=&w=1680)
Från början hade Susanne ett års visum till Australien. Hon hade inte bestämt sig för hur länge hon skulle stanna men målet var att träffa sin dotter Emma, hennes partner och första barnbarnet så mycket som möjligt under tiden i Melbourne.
“Jag tog tjänstledigt från jobbet i Sverige, hyrde ut mitt hus och tänkte att jag skulle åka hem till Sverige igen den 1 maj. Då var jag ännu helt ovetandes om vad som skulle drabba oss alla”. Läs vidare på vår hemsida här.
Hon landade i Melbourne i juli 2019 och hann förutom barnbarnet med två längre perioder som volontär på kyrkan och hjälpte dessutom till under den hektiska basarveckan innan jul. Under den sista tiden hade Susanne två jobb. Dels passade hon barnbarnet några dagar i veckan när dottern gick tillbaka till arbetet, dels var hon volontär på kyrkan.
Men efter hand talades det allt mer om det nya farliga Coronaviruset och från flera håll kom signalen att det var säkrare att resa hem om man inte kunde stanna ända till nästa höst. Dessutom blev det ohållbart för Susanne att åka fram och tillbaka mellan familjen i Elwood och kyrkan i Toorak på grund av smittorisken.
“Jag ville inte dra med mig någon smitta till varken kyrkan eller min dotters familj. Dessutom måste man vara frisk om man skulle flyga hem så jag fick en biljett redan till veckan efter.” Detta var bara början av den cirkus som Susannes hemresa skulle visa sig bli. Den första resan ställdes in med kort varsel. Men trots mycket trassel, kraschade flygsajter och lång väntan hittade hon ytterligare en resa till Sverige.
“Varje gång jag såg en biljett så var det minst 500 andra som samtidigt tittade på den, man fick vara väldigt snabb, och lättast var det på natten.” Återigen ställdes den här resan in och Susanne fick med dotterns hjälp leta vidare utan att veta om hon någonsin skulle kunna ta sig hem. Så hittade de ytterligare en resa via Bangkok som skulle gå två dagar senare. Men Thai airways krävde både friskhetsintyg och ett skriftligt bevis från försäkringsbolaget att de var beredda att betala ca 800.000 kronor ifall hon blev kvar i Bangkok och behövde sjukvård eller annan hemtransport. Till slut lyckades de få fram de dokument flygbolaget krävde och det såg ut som Susanne skulle komma iväg. Men samma morgon som flyget skulle gå väcks hon av dottern som berättar att även detta ställts in.
Susanne gick direkt ut på nätet igen och letade vidare och lyckades få tag på ännu en biljett även om den var mycket dyrare.
“Jag köpte den resan, som skulle gå om ett par dagar och vi gick ut och gick. Då återupptar de plötsligt den resa som skulle gå samma dag, och bara kostade 6000 kr. Full fart hem och packa det sista och dra iväg!”, säger Susanne.
Nu var den största risken för Susanne att fastna i Bangkok. Hon var långt ifrån säker att flyget skulle fortsätta till Stockholm. Tänk om den andra delen av resan ställdes in och hon blev kvar?
“När jag kom till Bangkok tog jag sällskap med en svensk under tiden vi väntade. Kändes bättre att vara två om vi skulle bli fast. På tavlorna där det står vilken gate man ska gå till var alla flyg utom två inställda. Det var en enorm lättnad när våran gate kom upp och flyget inte var inställt.”
Väl på Arlanda blev hon hämtad av sin andra dotter och sitter nu i karantän i stugan.
“Visst var jag rädd och visst blev det dyrare men det är skönt att vara hemma även om jag saknar mina vänner i Melbourne.” Och trots allt blev tiden i Melbourne fantastisk för Susanne. Hon njöt av alla möten och vackra platser och framförallt av att spendera så mycket tid med barn och barnbarn.