Serien om Kyrkans stammisar fortsätter.
Hanna Barlow tycker själv att hon blev en stammis på Svenska kyrkan lite för sent. Då hade hennes yngsta son Adam redan hunnit bli tre år och ville hellre springa runt och slamra bland leksakerna på barngruppen Lille Skutt än att sitta still i knät och delta i sångstunden.
”När vi fick vårt tredje barn lönade det sig inte längre för mig att jobba och att betala förskola för alla tre barnen så då brukade jag ta med mig Adam till Lille Skutt. Men jag ångrade lite att jag inte gick dit tidigare för det var så mysigt med alla sånger men då var han redan lite för stor och ville helst inte sitta still. Samtidigt träffade jag en kompis där som jag fortfarande går ut på promenader med så det var värdefullt,” berättar Hanna.
Sedan dess har alla tre barnen konfirmerats i kyrkan och de blev alla tre tidigt indragna i kyrkans volontärverksamhet.
”När min äldsta dotter Ella skulle konfirmeras var hon 14 år och blev erbjuden att vara med som volontär på kyrkans julbasar. Jag åkte mest med för att se till att hon kom till rätta. Hon skulle sälja glass men när vi gick förbi barnhörnan så tog danskan som basade där resolut hand om de övriga två barnen och såg till att de fick vara med som frivilliga. Så jag hade inte mycket annat att göra än att erbjuda min arbetskraft i de övriga tälten. De behövde inte fler frivilliga i det svenska tältet men när jag sa att jag var från Skåne så nappade danskarna och så fick jag hjälpa dem i deras tält,” skrattar Hanna.
Sedan dess har både hon och alla barnen varit flitiga volontärarbetare på kyrkan och det är hon så tacksam för. I tur och ordning har också alla barnen läst svenska som VCE ämne. Just nu är det yngsta sonens tur och även om lektionerna inte hålls i Svenska kyrkans lokaler så öppnar Hanna upp caféet varje tisdagskväll för föräldrar och andra medföljande som inte orkar köra fram och tillbaka utan hellre spenderar en lugn stund att fika i kyrkan.
”Jag kommer tidigt för att undvika trafiken och det är kul att andra föräldrar också kan komma dit och dricka kaffe. Det är så skönt att bara sitta där på kyrkan. Det luktar gott, precis som i Sverige, och är en liten oas. Svenska kyrkan har betytt så mycket mer än bara kyrka för mig, som samarbetet med svenska skolan och jag har fått en massa information av andra besökare som jag inte skulle tagit del av annars,” säger hon.
”Det är kul att kunna gå i en svensk kyrka och sjunga svenska psalmer. Att prata svenska, möta människor och äta svensk mat. Barnen och jag rensar alltid kiosken när vi är där. Inte bara godis utan vi köper presenter och en del husgeråd också. Små saker som påminner oss om Sverige och som betyder mycket. Svenska kyrkan håller i gång den svenska kalendern för oss även om det blir lite bakochfram när man svettas på julen och fryser på midsommar. Det är en trygg plats och det är jag så tacksam för,” säger Hanna Barlow.
Är det några andra aktiviteter du skulle vilja se och utveckla på kyrkan?
”Just nu håller jag på hemma och tömmer alla garderober och skrymslen i huset och sorterar. Det kanske handlar om att småbarnsåren är över och nu ska det rensas. Så jag har skickat några meter svenska barnböcker till kyrkan så det hoppas jag andra kan njuta av nu. Men jag skulle gärna ha en loppmarknad på kyrkan för det gick som smör förra gången. Det vore jättekul!”
/Tina Zenou