Foto: Magnus Aronson/Ikon

Lär dig mer om Stilla veckan och Påsk

Palmsöndagen - Blå måndagen - Vita tisdagen - Dymmelonsdagen - Skärtorsdagen - Långfredagen - Påskdagen - Annandag påsk

Sista veckan i fastan kallas för stilla veckan. Under stilla veckan hålls ofta andakter eller gudstjänster som berättar om vad som hände under de sista dagarna i Jesus liv. Det är ett drama som brukar kallas passionsdramat.
Veckan inleds med palmsöndagen.

Palmsöndagen
På palmsöndagen handlar bibeltexterna som läses i kyrkan om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Då togs han emot som en kung av folket som viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

Blå måndagen 
Det är ursprungligen måndagen efter Fastlagssöndagen. Felaktigt har måndagen i stilla veckan kommit att kallas för blå måndag. Namnet kommer från tyskans "Blauer Montag".  I sydtyska kyrkor hade man traditionen under fastetiden att invändigt klä kyrkorna i blått.

Vita tisdagen
Även den här dagen hör ursprungligen hemma i veckan efter Fastlagssöndagen och inte i Stilla veckan. Den här dagen brukar ju förknippas med att vi äter fastlagsbullar. Dock har den traditionen inte flyttats utan finns kvar där den hör hemma. Att måndag och tisdag har fått fel namn  och har hamnat på fel plats har nog att göra med att människor i äldre tid blandade ihop veckorna och dagarnas namn.

Dymmelonsdagen
Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. Då bytte man förr i världen ut kyrkklockans metallkläpp mot en kläpp av trä, en dymmel. Då lät klockklangen dovare.

Skärtorsdagen
Torsdagen under stilla veckan kallas för skärtorsdagen. Då äter Jesus för sista gången med sina lärjungar. Senare på natten, när Jesus och hans lärjungar har samlats i Getsemane trädgård, grips Jesus av de romerska soldaterna.

Långfredagen
På långfredagen blir Jesus dömd till döden. Han får själv bära sitt kors till en kulle utanför staden, och blir korsfäst bredvid två rövare.

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan.

Påsken infaller på olika datum från år till år men alltid mellan den 22 mars och 25 april. På ett kyrkomöte i Nicaea år 325 bestämdes  att påskdagen ska infalla den första söndagen efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen. 

Inom de protestantiska och romersk-katolska kyrkorna används den gregorianska kalendern sedan 1500-talet. Men vissa ortodoxa kyrkor använder fortfarande den julianska kalendern som infördes av Julius Caesar år 46 f.kr.

Skillnaden mellan de två kalendrarna ligger främst i hur man beräknar skottår, vilket har lett till att de två kalendrarna inte är i fas med varandra. För närvarande skiljer det sig 13 dagar mellan den julianska och gregorianska kalendern. Det innebär att påsken, och alla andra högtider, infaller vid andra datum om man utgår ifrån den julianska kalendern.

En präst i grön kåpa förbereder nattvarden. En tonårsflicka hjälper till genom att hälla upp vinet i silverbägare.

Skärtorsdagen – Jesus blir förrådd

Jesus äter den sista måltiden tillsammans med sina tolv lärjungar. Senare samma kväll blir han förrådd och grips av romerska soldater.

En törnekrona hänger runt ett krucifix.

Långfredagen – Jesus blir korsfäst

När Jesus har gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus. Denne fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden.

Påskris med fjädrar i turkos, gult och orange.

Påskdagen – Jesus har uppstått

När en grupp kvinnor kommer till Jesus grav är stenen bortrullad och hans kropp är inte där. Jesus har uppstått från döden.

Ett runt kyrkfönster. I mitten syns Jesus som delar ut nattvard.

Annandag påsk – Jesus möter lärjungarna

Jesus visar sig för lärjungarna på olika sätt. De reagerar också olika. Några tvivlar, någon vill se bevis. Men oavsett deras reaktioner stannar Jesus hos dem och delar deras tillvaro.